Wikipedia

Svenska Volleybollförbundet

idrottsförbund som organiserar volleyboll i Sverige
(Omdirigerad från Svenska volleybollförbundet)

Svenska Volleybollförbundet är ett specialidrottsförbund för volleyboll, beachvolleyboll och snowvolley i Sverige. Det bildades den 3 juni 1961[7] och valdes 1961 även in i Riksidrottsförbundet. Det är även medlem av Sveriges Olympiska Kommitté, internationella volleybollförbundet (FIVB), europeiska volleybollförbundet (CEV) samt North European Volleyball Zonal Association.[1] Förbundets kansli ligger vid Medborgarplatsen, Stockholm. Det har även ett riksträningscentrum i Falköping, där lägger även riksidrottsgymnasiet för volleyboll, Ållebergsgymnasiet.[6]

Svenska Volleybollförbundet
Sverige
LandskodSWE
Verksamhetinomhusvolleyboll, beachvolleyboll, snowvolley[1]
Grundat3 juni 1961[2]
Medlem i FIVB1957[3][2]
Medlem i CEV1973[4]
HuvudkontorStockholm, Sverige[5]
OrdförandeAnnika Sjöberg (president), Simon Dahl (generalsekreterare)[6]
Förbundets webbplats

Verksamhet

redigera

Förbundet hade 13 772 licenserade spelare 2022. Dessa var fördelade på 187 föreningar, med något fler damer än herrar. Totalt var närmare 50 000 personer aktiva i förbundets verksamheter. Antalet aktiva har haft en ökande trend under senare år.[8]

Sedan 1993 har riksidrottsgymnasiet för volleyboll funnits på Ållebergsgymnasiet. Ursprungligen var det enbart riksidrottsgymnasium för pojkar, medan riksidrottsgymnasiet för flickor fanns i Katrineholm, men sedan 1999 är det gymnasium för bägge könen.[9]

Volleyboll

redigera

Förbundet administrerar Sveriges deltagande i internationella tävlingar genom Sveriges herr- och damlandslag samt motsvarande ungdoms- och juniorlandslag. Svenska Volleybollförbundet står årligen som arrangör för seriespel (sedan 1961), Grand Prix (sedan 1997) och supercupen (sedan 2023). I de senare fallen är arrangörskapet delat mellan förbundet och lokala värdföreningar.[8]

Seriespelet har samma upplägg för bägge könen och består av Elitserien (damer, herrar) överst. Denna följs av två division 1-serier (norra respektive södra, för både damer och herrar), sex division 2-serier samt ett varierande antal division 3-serier. Det lag som blir svenska seniormästare bestäms av resultat i Elitserien som består av seriespel följt av cupspel bland de bästa åtta lagen. Det nuvarande upplägget har med mindre variationer funnits sedan säsongen 2015/2016.[10] Innan dess var seriespelet uppdelat i serier under hösten (Elitserien, Superettan, Division 1, Division 2) och serier under våren (Elitserien, Allsvenskan, Vårettan, Vårtvåan, Vårtrean).[11]

Förbundet arrangerar förutom seniortävlingarna även svenska mästerskap för olika ålderskategorier (U23, junior, ungdom och U16). Det finns även ålderskategoritävlingar vid Grand Prix. För barn- och ungdom finns även turneringen Mikasa Challenge.[8]

Enbart lag från Sverige kan spela i Elitserien (och bli svenska mästare). Däremot deltar Jomala IK från Åland, Finland, i seriespel och skulle utan denna begränsning haft möjlighet att kvalificera sig för spel i Elitserien 2011 på damsidan och 2023 på herrsidan.[12][13]

Beachvolley och Snowvolley

redigera

Förbundet organiserar Sveriges herr- och damlandslag. Det arrangerar svenska mästerskapen i beachvolley samt Swedish Beach Tour. De svenska mästerskapen består förutom av seniorklassen av ett stort antal åldersklasser både med maxålder (junior, ungdom etc.) samt minimiålder (veteranklasser). Swedish Beach Tour är en tour med flera tävlingar spridda över landet samt en avslutande tourfinal. Förbundet arrangerar även svenska mästerskapet i snowvolley.[8]

Första medlemmarna i SVBF

redigera

De 30 första medlemsföreningarna i Svenska Volleybollförbundet.[14] Inom parentes anges datumet föreningarna blev medlemmar i SVBF.

  1. Sollentuna VK (6 juli 1961)[15]
  2. Kallhälls BK (29 augusti 1961)[15]
  3. VBK 60 Stockholm (20 september 1961)[15]
  4. Norrtälje BF
  5. IF Otava Stockholm
  6. Gideonsbergsskolans IF, Västerås
  7. Bergsholmsklubben, Stockholm
  8. Köpings DV (senare Kolbäcks VK) (24 oktober 1961)[15]
  9. Malmö Frisksportarklubb
  10. Norrköpings Frisksportarklubb
  11. Västerås Katajaiset
  12. Uppsala Frisksportarklubb
  13. Väsby Volleybollklubb
  14. Frisksportklubben Havsörnen, Malmö
  15. Sigtuna Humanistiska Läroverks IF
  16. Bromma KFUM (19 december 1961)[15]
  17. Svegs Bollklubb
  18. Alingsås Volleybollklubb
  19. Söders Frisksportarklubb, Stockholm
  20. Inkerin Kerho, Borås
  21. Floby VK (16 januari 1962)
  22. Hasslösa Volleybollklubb
  23. Eskilstuna Frisksportarklubb
  24. S:t Petri Läroverks IF, Malmö
  25. KFUM Central, Stockholm (5 februari 1962)[15]
  26. Hallstahammars Finska Förening
  27. Storkyrkopojkarnas Volleybollgrupp, Stockholm
  28. Frisksportarklubben Forsfuran, Munkfors
  29. Glanshammar Rinkarleby JUF (26 februari 1962)[15]
  30. Sjövalla Frisksportarklubb (20 mars 1962)[15]

Källor

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b] ”Stadgar”. Svenska volleybollförbundet. https://www.volleyboll.se/download/18.4cdaded51885170037e27d2/1685004606338/svbf-stadgar-2023-05-13.pdft. Läst 28 september 2023. 
  2. ^ [a b] ”#SVBF60år – del 1: Volleybollens väg till riksidrott”. Svenska volleybollförbundet. 1 januari 2021. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211027030701/https://www.volleyboll.se/Svenskvolleyboll/Nyheter/Nyhetsarkiv/svbf60ardel1volleybollensvagtillriksidrott/. Läst 28 september 2023. 
  3. ^ Före volleybollförbundets bildande var Riksidrottsförbundet medlem
  4. ^ ”Sweden” (på engelska). CEV. https://inside.cev.eu/institutions/federations/sweden/. Läst 28 september 2023. 
  5. ^ ”Kontakt”. Svenska volleybollförbundet. https://www.volleyboll.se/forbundet/om-oss/kontakt. Läst 28 september 2023. 
  6. ^ [a b] ”Kontakt”. Svenska volleybollförbundet. https://www.volleyboll.se/forbundet/om-oss/kontakt. Läst 28 september 2023. 
  7. ^ David Ottosson (15 december 2011). ”Från baltisk flyktingsport till modern tävlingsidrott”. Stockholms universtiet. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201029193003/https://www.volleyboll.se/globalassets/svenska-volleybollforbundet-svensk-volleyboll/dokument/ovrigt/volleybollens-etablering--svbf.pdf. Läst 10 februari 2015. 
  8. ^ [a b c d] ”Verksamhetsberättelse 2022”. https://www.volleyboll.se/download/18.3d00015a187a3942b4525896/1682183743861/verksamhetsberättelse 2022 230422.pdf. Läst 26 september 2023. 
  9. ^ ”Trio lämnar RIG Falköping i samband med läsårets slut”. Skövde Nyheter. 16 maj 2020. https://www.skovdenyheter.se/2020-05-16/trio-lamnar-rig-falkoping-i-samband-med-lasarets-slut. Läst 4 november 2023. 
  10. ^ ”Tävlingsbestämmelser Volleyboll 2015/2016”. Svenska volleybollförbundet. https://docplayer.se/113344000-Tavlingsbestammelser-volleyboll.html. Läst 28 september 2023. 
  11. ^ ”Tävlingsbestämmelser Volleyboll 2014/2015”. Svenska volleybollförbundet. https://docplayer.se/106639879-Tavlingsbestammelser-volleyboll.html. Läst 28 september 2023. 
  12. ^ ”JIK vill förhandla med SVBF”. Nya Åland. 22 mars 2011. https://www.nyan.ax/sport/jik-vill-forhandla-med-svbf/. Läst 28 september 2023. 
  13. ^ ”Division 1 Herrar Norra 2022/23”. Svenska volleybollförbundet. https://svbf-web.dataproject.com/CompetitionHome.aspx?ID=315. Läst 28 september 2023. 
  14. ^ ”#SVBF60år – del 2: Volleybollvågen som svepte över Sverige”. volleyboll.se. 10 februari 2021. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211004175237/https://www.volleyboll.se/Svenskvolleyboll/Nyheter/Nyhetsarkiv/svbf60ardel2volleybollvagensomsvepteoverlandet/. Läst 3 oktober 2021. 
  15. ^ [a b c d e f g h] Ottosson 2011, s. 99.

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Svenska_Volleybollförbundet&oldid=54440112”