Svenljunga kommun
Svenljunga kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Svenljunga.
Svenljunga kommun Kommun | |
Naturbruksgymnasiet Svenljunga | |
Slogan | Att upplevas tillsammans |
---|---|
Svenljunga kommunvapen | |
Land | Sverige |
Landskap | Västergötland |
Län | Västra Götalands län (–) Älvsborgs län (–) |
Centralort | Svenljunga |
Inrättad | 1 januari 1971 |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 10 714 ()[1] |
Areal | 987,14 kvadratkilometer ()[2] |
- därav land | 919,65 kvadratkilometer[2] |
- därav vatten | 67,49 kvadratkilometer[2] |
Bef.täthet | 11,65 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 57°30′00″N 13°07′00″Ö / 57.5°N 13.116666666667°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Borås domkrets (–) Sjuhäradsbygdens domsaga (–) |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-1512[3] |
Anställda | 1 075 ()[4] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 1465 (–) 1565 (–) |
GeoNames | 2670043 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Administrativ historik
redigeraKommunens område motsvarar socknarna Hillared, Holsljunga, Håcksvik, Kalv, Mjöbäck, Mårdaklev, Redslared, Revesjö, Roasjö, Sexdrega, Svenljunga, Ullasjö, Örsås och Östra Frölunda, alla i Kinds härad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Svenljunga landskommun ombildades 1946 till Svenljunga köping.
Vid kommunreformen 1952 bildades fyra storkommuner i området: Axelfors (av de tidigare kommunerna Redslared, Revesjö, Ullasjö och Örsås) , Högvad (av Holsljunga, Mjöbäck och Älvsered), Kindaholm (av Håcksvik, Kalv, Mårdaklev och Östra Frölunda) samt Lysjö (av Hillared, Ljushult, Roasjö och Sexdrega). Svenljunga köping förblev opåverkad.
Svenljunga kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Svenljunga köping, Axelfors landskommun, Kindaholms landskommun samt delar ur Högvads landskommun (Holsljunga och Mjöbäcks församlingar) och delar ur Lysjö landskommun (Hillareds, Roasjö och Sexdrega församlingar).[5]
Kommunen ingick från bildandet till 1996 i Sjuhäradsbygdens domsaga och från 1996 ingår kommunen i Borås domkrets.[6]
Geografi
redigeraKommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Västergötland. Den gränsar i norr till Borås kommun, i öster till Tranemo kommun och i väster till Marks kommun, alla i Västra Götalands län. I sydöst gränsar kommunen till Gislaveds kommun i Jönköpings län och i sydväst till Falkenbergs kommun i Hallands län. Från nordöst till sydväst flyter ån Ätran.
Topografi och hydrografi
redigeraI kommunen domineras berggrunden av röda gnejser och är genomkorsad av sprickdalar, de mest utmärkande i nord-sydlig riktning. Dessa berg är täckta av näringsfattig, främst barrskogsbevuxen morän. De natursköna sjösystemen, såsom Fegen i söder och Såken i norr, tillsammans med större myrområden som Storemossen och Hästamossen, är hem åt ett rikt fågelliv.
De större dalstråken är huvudsakligen fyllda med grusiga och sandiga isälvsavlagringar, ibland formade som åsnät. I Ätrans dalgång och längs södra Stångån finns utbredda områden med finsandiga sediment, vilket också utgör kommunens största sammanhängande odlingsmark.[7]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]
Svenljunga kommun | Hela riket |
---|---|
|
Naturskydd
redigeraÅr 2024 fanns det fem naturreservat inom kommunen. Ett av dem är Fegenområdet som ligger i sydöstra delen av Svenljunga kommun. Sjön Fegen är känd som en av södra Sveriges mest skyddsvärda sjöar och är en av de större sjöarna i sydvästra Sverige. Klev är beläget i den södra delen av Svenljunga kommun. Detta område utgör ett trädgårds- och parkområde med vidkroniga ekar och bokar, samt en skogbevuxen bergbrant i norr. Resterna av en skansanläggning finns på berget, och västerut sträcker sig en blockig rasbrant. Klevs gästgiveri, med anor från 1650-talet, är även en del av reservatet och har förklarats som byggnadsminne för att bevaras.
Holmabergets naturreservat är en liten bergsknalle med en annan bergart än omgivningen, vilket resulterar i en mycket artrik växtlighet. Här växer lind, ek och hassel på sluttningen mot väster, medan alm och lönn dominerar den östliga branten. Liljekonvaljer är vanliga på krönet.
Bjällermossens naturreservat ingår i myrkomplexet Hästömossen. Här finns en mångfald av kärr, sumpskog och barrblandskog, samt arter som hjortronblom, orre och gamla tallar. Tall dominerar på de skogsöar som finns på mossen, med inslag av gran och björk.
Buttorps forsar, belägna vid Ätran, är hem för en av södra Sveriges få naturliga forsar av sin storlek. Dessa strömmande och forsande vattendrag är avgörande för flera arter, inklusive öringen, och har därför skyddats av kommunen som naturreservat.[9]
Administrativ indelning
redigeraFram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar: Kindaholms församling, Mjöbäck-Holsljunga församling, Sexdrega församling (ligger även i Borås kommun) och Svenljungabygdens församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i följande distrikt[10]:
Tätorter
redigeraStyre och politik
redigeraDen här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06) Motivering: Ej uppdaterat efter valet 2022. Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Styre
redigeraMandatperioden 2010–2014 styrde kommunen av Alliansen som samlade 19 av 33 mandat i kommunfullmäktige. Efter att Centerpartiet varit en del av kommunens styre i 43 år fick de lämna makten 2014 till förmån för Socialdemokraterna, Folkpartiet och Landsbygdspartiet Oberoende. Det nya styret samlade 17 av 33 mandat i Kommunfullmäktige.[11] Efter valet 2018 var dock Centerpartiet åter tillbaka vid makten, denna gång i koalition med Socialdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna.[12]
Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Landsbygdspartiet.[13]
Kommunfullmäktige
redigeraPresidium
redigeraPresidium 2014–2018 | ||
---|---|---|
Ordförande | LPo | Bertil Hagström |
Förste vice ordförande | C | Rune Peterson |
Andre vice ordförande | S | Dag Forsström |
Mandatfördelning 1970–2022
redigeraValår | V | S | MP | SiS | SD | SNK | LPo | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 13 | 15 | 4 | 1 | 8 |
| 41 | 91,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 13 | 16 | 3 | 1 | 8 |
| 41 | 93,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 13 | 16 | 3 | 1 | 8 |
| 41 | 93,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 1 | 12 | 14 | 4 | 2 | 8 |
| 41 | 92,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 1 | 14 | 12 | 2 | 2 | 10 |
| 41 | 91,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 1 | 13 | 1 | 11 | 5 | 1 | 9 |
| 41 | 90,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 14 | 3 | 11 | 5 | 1 | 7 |
| 41 | 86,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 11 | 1 | 7 | 10 | 4 | 2 | 6 |
| 41 | 86,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 14 | 1 | 7 | 8 | 3 | 1 | 5 |
| 39 | 85,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 1 | 13 | 6 | 8 | 2 | 3 | 6 |
| 39 | 78,82 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 1 | 14 | 1 | 3 | 8 | 3 | 4 | 5 |
| 39 | 76,58 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 13 | 1 | 11 | 3 | 2 | 7 |
| 37 | 76,63 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 11 | 1 | 2 | 9 | 2 | 1 | 7 |
| 33 | 80,16 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 10 | 1 | 4 | 5 | 5 | 2 | 1 | 5 |
| 33 | 81,74 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 1 | 7 | 1 | 5 | 5 | 7 | 1 | 1 | 5 |
| 33 | 84,10 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 1 | 8 | 1 | 7 | 4 | 3 | 1 | 2 | 6 |
| 33 | 80,74 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnder
redigeraKommunstyrelse
redigeraKommunstyrelsen består av nio ledamöter. För att stödja sitt arbete har kommunstyrelsen ett utskott, kommunstyrelsens arbetsutskott.[14] Kommunstyrelsens ordförande är kommunens enda kommunalråd. Dess vice ordförande är kommunens oppositionsråd.[15]
Övriga nämnder
redigeraAvser mandatperioden 2014–2018.
Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
---|---|---|---|---|
Barn- och utbildningsnämnden | LPo | Monica Björsell | C | Ann-Louise Karlsson |
Interna myndighetsnämnden | LPo | Thomas Carlsson | M | Christian Due |
Samhällsbyggnadsnämnden | L | Owe Lundin | M | Margaretha Bjälkemo |
Socialnämnden | S | Kerstin Göss Lindh | M | Kjell Persson |
Valnämnden | L | Owe Lundin | M | Margaretha Bjälkemo |
Vänorter
redigeraSvenljunga kommun har två vänorter:[16]
Sedan 2008 har Svenljunga kommun också ett vänskapsavtal med kinesiska staden Chizou.[17]
Ekonomi och infrastruktur
redigeraNäringsliv
redigeraBland företag i Svenljunga kommun märks:
- Blåkläder
- Broline Int., som nysatsar på hästuppfödning med namnkunniga hingstar
- Elmo Leather, ett garveri som tillverkar bil- och möbelläder, är det största enskilda företaget i kommunen. Tidigare med produktion även i Danmark och USA
- Samhall Gotia AB
- Scandfilter, i miljösektorn som drivs av en amerikansk koncern
- Svenljunga Slamsugning AB
- Berendsen Safety & Textilservice AB, Hillared
- Blomqvist Nordiska, Överlida, garn- och vävmönster
- ifm electronic ab, Överlida
- Mjöbäcks Entreprenad AB, Mjöbäck
- Texrep, Överlida
- Västkuststugan AB, Mjöbäck
- Ulma, tillverkar pelletsbrännare och pannor[18]
Bland tidigare företag märks:
- Alnäs Möbelfabrik, Mårdaklev
- Västgöta Textilindustri, Överlida
Infrastruktur
redigeraTransporter
redigeraNorra delen av kommunen genomkorsas i väst-östlig riktning av riksväg 27, varifrån länsväg 154 tar av åt sydväst medan länsväg 156 genomkorsar kommunen i väst-östlig riktning.
Befolkning
redigeraDemografi
redigeraBefolkningsutveckling
redigeraKommunen har 10 714 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 206:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Svenljunga kommun 1970–2020[19] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 9 723 | |||
1975 | 10 165 | |||
1980 | 10 989 | |||
1985 | 10 888 | |||
1990 | 11 190 | |||
1995 | 11 181 | |||
2000 | 10 609 | |||
2005 | 10 430 | |||
2010 | 10 288 | |||
2015 | 10 506 | |||
2020 | 10 751 |
Kultur
redigeraKulturarv
redigeraInom kommunen finns det två byggnadsminnen beslutade från 1988 till 2010:
- A. Hedenlund & Co vin- och spirituosahandel i Sexdrega, byggnadsminne sedan 30 april 2010.
- Klevs gästgiveri i Mårdaklev, byggnadsminne sedan 22 februari 1988.
-
A. Hedenlund & Co vin- och spirituosahandel sedd från Svenljungavägen.
-
Uthuset är placerat i trädgårdens södra del mittemot Hedenlunds huvudbyggnad.
-
Klevs gästgivaregård.
Kommunvapen
redigeraBlasonering: I blått fält två korslagda hårknivar av silver, åtföljda ovan av ett oxhuvud av silver med röda horn och röd tunga samt nedan av en ljungblomma av silver.
Vapnet antogs för Svenljunga köping 1959 och bibehölls efter sammanläggningen 1971. Oxhuvudet i kommunvapnet syftar på boskapsskötseln och hårknivarna syftar på garverinäring. Blomman är en ljungblomma och syftar på kommunens och ortens namn.
Sport
redigeraMotorklubben Kinds MK är verksam i kommunen.
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Svenljunga - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/svenljunga. Läst 5 maj 2024.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturområden, naturreservat - Svenljunga.se”. www.svenljunga.se. 9 oktober 2023. https://www.svenljunga.se/bygga-bo-miljo--trafik/naturvard-och-parker/naturomraden-naturreservat. Läst 12 maj 2024.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Maktskifte i Svenljunga kommun”. Sveriges Radio. 14 oktober 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5990219. Läst 18 maj 2024.
- ^ Sjuhärad, P4 (6 november 2018). ”Ny majoritet delar på styret i Svenljunga”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7083498. Läst 18 maj 2024.
- ^ Marie Haglund (20 oktober 2022). ”Maktskiftet klart – blir först i Sjuhärad med SD i styret”. Borås Tidning. https://www.bt.se/kind/maktskifte-i-svenljunga-forsta-i-sjuharad-med-sd-i-styret-8f456a53/. Läst 18 maj 2024.
- ^ ”Kommunstyrelsen - Svenljunga.se”. www.svenljunga.se. 19 mars 2024. https://www.svenljunga.se/kommun--politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen. Läst 15 juni 2024.
- ^ ”Kommunalråd och oppositionsråd - Svenljunga.se”. www.svenljunga.se. 9 januari 2024. https://www.svenljunga.se/kommun--politik/kommunens-organisation/kommunalrad-och-oppositionsrad. Läst 15 juni 2024.
- ^ Svenljunga kommuns vänorter Arkiverad 7 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.Svenljunga kommun. Läst 10 augusti 2011
- ^ Vänskapsavtal med Chizou City Arkiverad 21 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.. Svenjlunga kommun. Läst 10 augusti 2011
- ^ Ulma AB Läst 2014-12-07
- ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020”. Statistiska Centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Svenljunga kommun.
- Svenljunga kommun