Storhertigdömet Hessen

Storhertigdömet Hessen
	Storhertigdömet Hessen
	Großherzogtum Hessen und bei Rhein (Tyska)
	Del av Rhenförbundet (1806–1813) ; Stat i det Tyska förbundet (1815–1866) ; Stat i det Nordtyska förbundet (1867–1871) ; Delstat i Kejsardömet Tyskland (1871–1918)
Flagga	Vapen
	Valspråk: Gott, Ehre, Vaterland
	Nationalsång: Hessenlied
	Storhertigdömet Hessen 1871 i Kejsardömet Tyskland Storhertigdömet Hessen 1871 i Kejsardömet Tyskland
Huvudstad	Darmstadt
Språk	Hessiska
Religion	Protestantism, Romersk katolicism
Statsskick	Monarki
Bildades	13 augusti 1806
– bildades genom	Napoleonkrigen
– bildades ur	Lantgrevskapet Hessen-Darmstadt
Upphörde	9 november 1918
– upphörde genom	Tyska revolutionen
– uppgick i	Folkstaten Hessen
Areal	7 688,36 km² (1910);
Folkmängd; – befolkningstäthet	1 282 051 (1910); 166,8 inv/km²
Valuta	Hessisk taler ; (1806–1873) ; Goldmark ; (1873–1914) ; Papiermark (1914–1918)
Idag del av	Tyskland ; ( Hessen) ; ( Rheinland-Pfalz) ; ( Baden-Württemberg)

Storhertigdömet Hessen (tyska: Großherzogtum Hessen) var tidigare en stat som delvis existerade där det tyska förbundslandet Hessen ligger idag. Det tillkom 1806, efter att det Tysk-romerska riket hade upplösts på grund av Napoleons krigföring och politik. Han upphöjde det tidigare lantgrevskapet Hessen-Darmstadt till storhertigdöme. På grund av det här och framför allt för att skilja det från den samtidigt existerande självständiga staten Hessen-Kassel var det emellanåt känt som Hessen-Darmstadt

Historia

På grund av att Hessen hade stött Napoleon och varit medlem i hans rhenförbund tvingades man avträda en stor del av sitt territorium vid Wienkongressen 1815. Territoriet som hade tillhört hertigdömet Westfalen och som Hessen hade fått vid mediatiseringen 1803 överlämndes till kungariket Preussen. Dock fick man även en del landområden på Rhens västra strand inklusive det viktiga federala befästningen vid Mainz.

Storhertigdömet bytte 1816 sitt namn till Storhertigdömet Hessen och vid Rhen (tyska: Großherzogtum Hessen und bei Rhein).

1820 erhöll Hessen en författning. Under Ludvig II av Hessen-Darmstadt (1830-48) gjorde en liberal opposition sig alltmera gällande i lantdagen. Hans efterträdare Ludvig III av Hessen-Darmstadt blev tvungen att ge efter för de liberala kraven. 1849 anslöt han sig till den preussiska unionspolitiken men slog följande år om och ställde sig jämte regeringen under Reinhard Carl Friedrich von Dalwigk på Österrikes sida, vilket ledde till att Hessen invecklades i Tyska enhetskriget. De darmstadska trupperna besegrades av preussarna i slaget vid Lautach. Hessen fick betala dryga krigsskadestånd, och den halvan av det som låg söder om Main (Starkenburg och Rheinhessen), avräddes till Preussen, som införlivade området i den nyinträttade provinsen Hessen-Nassau.^[1]

1867 inträdde Ludvig III i Nordtyska förbundet och upptogs 1871 Tyska riket. Ludvig III efterträddes av brorsonen Ludvig IV (1877-92), denne av sonen Ernst Ludvig (1892-1918). Under del liberala regeringarna Hofmann, von Starck och Finger genomfördes diverse reformer. Preussens inflytande gjorde sig alltmera gällande, bland annat kom de darmstadtska järnvägarna under preussisk kontroll 1896. Novemberrevolutionen 1918 fick under ledning av socialdemokraten Carl Ulrich ett oblodigt förlopp Ernst Ludvig förklarades avsatt men avsade sig ej sina rättigheter. En ny författning antogs i december 1919, och Folkstaten Hessen (tyska: Volksstaat Hessen) utropades.^[1]

Den största delen av den staten, tillsammans med Frankfurt am Main, Waldeckområdet (Rhenprovinsen) och den tidigare preussiska provinsen Hessen-Nassau kom att blida den nya staten Hessen efter det andra världskriget. Undantaget var Montabaurdistriktet i Hessen-Nassau och den del av folkstaten Hessen som låg på Rhens västra strand (Rheinhessen) som istället blev en del av staten Rheinland-Pfalz. Bad Wimpfen, en exklav av Hessen, blev en del av kretsen Sinsheim i Baden-Württemberg.

Storhertigar

Residenzschloss, slottet i Darmstadt som utgjorde storhertigarnas residens.

Nr	Porträtt	Namn	Regeringstid		Gemål	Anmärkning	Not
Nr	Porträtt	Namn	Från	Till	Gemål	Anmärkning	Not
1		Ludvig I (1753–1830)	1806	1830	Louise av Hessen-Darmstadt	Regerande lantgreve 1790–1806
2		Ludvig II (1777–1848)	1830	1848	Wilhelmine av Baden
3		Ludvig III (1806–1877)	1848	1877	Mathilde Caroline av Bayern (död 1862) Magdalena von Hochstädten (morganatiskt)
4		Ludvig IV (1837–1892)	1877	1892	Alice av Storbritannien (död 1878) Alexandrina Hutten-Czapska (morganatiskt)
5		Ernst Ludvig (1868–1937)	1892	1918	Victoria Melita av Sachsen-Coburg-Gotha (skilsmässa 1901) Eleonore av Solms-Hohensolms-Lich	Abdikerade 1918 som följd av Tyska novemberrevolutionen

Tronpretendenter efter monarkins avskaffande (1918–1968)

Ernst Ludvig den siste regerande storhertigen, 1918–1937
Georg Donatus 1937
Ludvig 1937–1968

Linjen Hessen-Darmstadt utslocknade 1968.

Administrativ indelning

Storhertigdömet Hessens tre provinser: Oberhessen, Starkenburg och Rheinhessen.

Storhertigdömet Hessen var indelat i tre provinser:

Starkenburg: (huvudstad: Darmstadt) Öster om Rhen och söder om Main.
Rheinhessen: (huvudstad: Mainz) Väster om Rhen.
Oberhessen: (huvudstad: Gießen) Norr om Main och separerat från Starkenberg av fristaden Frankfurt, vilken sedan annekterades av Preussen 1866.

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Noter

^ [a b] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 1202-03.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Storhertigdömet Hessen.
Storhertigdömet Hessen 1806–1918 (tyska)
Storhertigdömet Hessen (kretsar och kommuner) 1910 (tyska)

[SU12-1] [a b] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 1202-03.

[1]