Skärhamn

tätort i Tjörns kommun, Sverige

Skärhamn är en tätort på västra delen av Tjörn i Bohuslän och centralort i Tjörns kommun i Västra Götalands län.

Skärhamn
Tätort
Centralort
Skärhamn
Skärhamn
Land Sverige Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Tjörns kommun
Distrikt Stenkyrka distrikt
Koordinater 57°59′6″N 11°33′24″Ö / 57.98500°N 11.55667°Ö / 57.98500; 11.55667
Area
 - tätort 505 hektar (2020)[3]
 - kommun 842,63 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 3 678 (2020)[3]
 - kommun 16 148 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 7,3 inv./hektar
 - kommun 19 inv./km²
Tidszon CET (UTC 1)
 - sommartid CEST (UTC 2)
Postort Skärhamn
Riktnummer 0304
Tätortskod T4560[4]
Beb.områdeskod 1419TC110 (1960–)[5]
Geonames 2678129
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Skärhamn
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Nordiska akvarellmuseet
Sjöfartsmonumentet De seglade för Tjörn av Bosse Anås i norra hamnen i Skärhamn
Bebyggelse i Skärhamn.
Hus i Skärhamn.

Historia

redigera

De första bosättarna i Skärhamn slog sig ned vid stränderna av gårdarna Tubberöds och Nötsäters utmarker vilket senare blev Skärhamn. Namnet förekommer första gången i Orusts och Tjörns häradsrätt den 8 oktober 1724 då Christen Jonsson vid Skärhamn var inkallad till vittnesförhör i ett mål. Här ligger även gårdarna Kroksdal, Toftenäs och Nordvik som tillsammans med Tubberöd och Nötsäter är de största bostadsområdena på orten.

Skärhamn blev framför allt känd som Sveriges största hemmahamn för mindre tonnage under första hälften av 1900-talet. Jämte rederinäringen var fisk- och sillberedning stora näringar och betydande för ortens utveckling. Sillhanteringen började under 1700-talet med trankokerier och sillsalterier och pågick så länge sillperioderna varade. Seglationen med små jakter började i slutet av 1800-talet. Dessa användes ursprungligen till fiske vilket kompletterades med fraktfart på tider då man inte fiskade. I början av 1900-talet anskaffades galeaser och därefter skonare med, som mest, fyra master. När träfartygen tjänat ut på 1950-talet tog järnfartygen vid. Fartygen blev större men färre till antalet. Flera stora rederier med betydande tonnage har genom åren haft Skärhamn som hemort för sina fartyg.

Skärhamn var och är beläget i Stenkyrka socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Stenkyrka landskommun. I denna inrättades för orten 18 februari 1888 Skärhamns municipalsamhälle, vilket från 1952 med orten ingick i den då bildade Tjörns landskommun, där Skärhamn blev centralort. Municipalsamhället kom att upplösas 31 december 1959. År 1900 hade municipalsamhället 598 invånare[6] och 1925 var antalet 976 invånare.[7] Sedan 1971 ingår orten i Tjörns kommun.[8]

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Skärhamn 1900–2020[9][10]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
589
1960
  
1 286
1965
  
1 396
1970
  
1 463
1975
  
1 769
1980
  
2 335
1990
  
2 941 212
1995
  
3 147 222
2000
  
3 084 224
2005
  
3 180 242
2010
  
3 193 246
2015
  
3 495 513
2020
  
3 678 505
Anm.: sammanvuxen 2015 med Stockevik och Duvedalen
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Samhället

redigera

Orten har ett stort mått av social service, med bibliotek. Många butiker finns också på orten, de allra flesta har öppet året runt. Här finns matvaruaffär, båttillbehörsaffärer, klädbutiker, elektronikbutik, fisk- och skaldjursaffär mm. Efter långdragna förhandlingar med kommunledningen etablerades också Systembolaget i Skärhamn 2007, istället för i Kållekärr vilket förordades av kommunen[11].

Tjörns räddningstjänst har sin huvudbrandstation i Skärhamn. Sjöräddningen har också en station på orten, Räddningsstation Skärhamn, och två båtar är placerade där: Paul Brunes, 8m och Anncha af Fagerfjäll, 11m. Polis finns ej i Skärhamn eller på Tjörn, närmaste polisstation finns i Stenungsund.

Livsmedelsbutiken är en Ica Supermarket, Ica Nordeviks. Under år 2007 byggdes Ica-butiken ut och fick då även plats med lokal till Systembolaget i samma byggnad. Systemet öppnade den 1 oktober 2007.[12] Etableringen av Systembolaget i kommunen hade då avhandlats politiskt sedan 1990-talet och förhalats av olika skäl.[13]

Tjörn hade tidigare egen konsumentförening, Tjörns konsumentförening, med en butik i Skärhamn. Den startade 1934 av lärarinnan Jenny Carlsson. Konsum stängde i november 1994 och föreningen likviderades.[14]

Bankväsende

redigera

Tjörns sparbank grundades 1906 i Sibräcka, etablerade senare en filial i Skärhamn och förlade så småningom huvudkontoret där. Även Länssparbanken Göteborg har haft kontor i Skärhamn.[15]

Den kortlivade Nordiska handelsbanken hade ett kontor i Skärhamn[16] som drogs in av dess efterföljare Göteborgs handelsbank under 1926.[17] Göteborgs bank etablerade ett kontor i Skärhamn 1948.[18] År 1961 etablerade sig även Skandinaviska banken i Skärhamn.[19] Dessa banker blev sedermera Nordea och SEB.

Den 30 september 2013 stängde Nordea sitt kontor.[18] Därefter fanns SEB och sparbanken kvar på orten.

I Skärhamn finns idrottsklubben Skärhamns IK och idrottsplatsen Röavallen. Röavallen har en konstgräsplan, flera gräsplaner och en grusplan. Den 15 oktober 1995 spelades det allsvenska mötet mellan Västra Frölunda och Hammarby på Röavallen. Matchen var flyttad från Västra Frölundas ordinarie hemmaplan på grund av kommunalstrejk.[20][21]

Dialekt

redigera

Tjörndialekten (Tjörbu) är en omisskännlig gren av bohuslänskan. Inom tjörndialekten är det dessutom ofta lätt att särskilja dem som kommer från Skärhamn, då i-ljuden och sk-ljuden (i-ljud blir ofta vassa "ij-ljud" och ske-ljud uttalas oftast som ett hårt "k") är extra markanta. Första stavelsen i "Skärhamn" uttalas inte med ske-ljud, utan med "S" och ett hårt "k", därefter "-ärrhamn".


Se även

redigera
  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 30 mars 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Almanack för alla 1903, Norstedt, Stockholm, 1902, s. 149. Efter en artikel i Statistisk tidskrift (1902) av Edv. Söderberg.
  7. ^ Almanack för alla 1926, Norstedt, Stockholm, 1925, s. 122
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  10. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  11. ^ ”Första Systembolaget på Tjörn”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/västsverige/första-systembolaget-på-tjörn-1.1181024. Läst 25 juni 2017. 
  12. ^ Kö när systemet faktiskt öppnade, Göteborgs-Posten, 2 oktober 2007
  13. ^ Skärhamn får systembolag med självbetjäning, Göteborgs-Posten, 9 februari 2007
  14. ^ "En epok går i graven Konsum blir helt utan butiker på Tjörn och Orust", Göteborgs-Posten, 30 oktober 1994
  15. ^ Svenska Aktiebolag 1970/71, P.A. Norstedt & Söners förlag
  16. ^ Aktiebolaget Nordiska handelsbanken i Sveriges statskalender 1921
  17. ^ Gbgs handelsbanks likviditetsställning förbättrad i fjol, Svenska Dagbladet, 25 februari 1927
  18. ^ [a b] "Nordea stänger i Skärhamn", Lokaltidningen Stenungsund & ST-tidningen, 9 mars 2013
  19. ^ Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, 7 januari 1966
  20. ^ http://www.dn.se/arkiv/sport/hammarby-spelar-pa-tjorn/
  21. ^ http://hifhistoria.se/Historia/1995.html

Vidare läsning

redigera
  • Andersson, Ivar; Brämberg, Karin; Sandell, Tarja (1985). Bebyggelsemönster och näringsliv: en jämförande studie av kustsamhället Skärhamn. Göteborg: Inst. för konservators- och bebyggelseantikvarisk utbildning, Göteborgs univ. Libris 760421 
  • Brämberg, Karin (1992). ”Skärhamn - levande kustsamhälle”. Bohusläns samhälls- och näringsliv. 6, Fraktfarten (1992): sid. 134-148 : ill..  Libris 10614122
  • Nilsson Benita, red (1993). Folk och hus i Skärhamn.. [Skärhamn]: [B. Nilsson]. Libris 1767008 
  • Gollungberg Ingemar (2013). Skärhamn - Nötsäter och Tubberöd - Skiften, hemmansklyvningar och avsöndringar. Dokumantation över storskiften, laga skiften, hemmansklyvningar och avsöndringar från 1787 till 1928. Utgiven av Tjörns Släktforskare.