Siljansringen
Siljansringen i Dalarna är Europas största nedslagskrater (astroblem), med en diameter på cirka 52 km.
Kratern skapades då en meteorit med en diameter av ca 5 km[1] slog ned och träffade jordens yta under devon för cirka 365[2] eller 370[3] miljoner år sedan. Astroblemets kanter bildar en cirkel av lägre liggande områden, som idag innehåller många insjöar, varav Siljan är den största. Andra sjöar i Siljansringens kanter är Orsasjön, Skattungen och Oresjön. Nedslagets effekter syns också tydligt i berggrunden i området då de ordoviciska och siluriska bergarterna ligger som en ring i området.
Fyndigheter
redigeraDet har ställts i utsikt och finns fortfarande förhoppningar om att marken döljer oljefyndigheter och naturgas som kan vara värda att exploatera. Gasen skulle ha kunnat hållas kvar under det lock av smält berg som nedslaget förorsakade. Fyndigheterna skulle härröra från olja av icke-biologiskt ursprung enligt teorier av sovjetiska forskare och kosmologen med mera Thomas Gold (1992).
På 1980-talet bedrev företaget Dala Djupgas AB provborrningar i området utan önskat resultat. 2013 bedriver företaget Igrene AB liknande undersökningsverksamhet.
2019 presenterades forskningsresultat som avslöjar att mikroorganismer har bildat och konsumerat naturgas (metan) i minst 80 miljoner år i kraterns djupa spricksystem och att gasen i sprickorna främst är av mikrobiellt och termogent ursprung.[4]
2021 presenterades fynd av svamp som levt i syrefri miljö djupt ner i kraterns sprickor [5] . Svampfossilens ålder kunde fastställas till ca 39 miljoner år.
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ ”Så stor var himlakroppen som skapade Siljan – SVT Nyheter”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/sa-stor-var-himlakroppen-som-skapade-siljan. Läst 1 april 2019.
- ^ Cham, Katarina (13 augusti 2015). ”10 000 år gamla föremål hittade vid Ore Älv”. dt.se. Arkiverad från originalet den 21 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190121232854/https://www.dt.se/artikel/orsa/10-000-ar-gamla-foremal-hittade-vid-ore-alv. Läst 21 januari 2019.
- ^ ”Siljansringen”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/siljansringen. Läst 21 januari 2019.
- ^ ”Timing and origin of natural gas accumulation in the Siljan impact structure, Sweden”. https://www.nature.com/articles/s41467-019-12728-y.
- ^ Drake, Henrik; Ivarsson, Magnus; Heim, Christine; Snoeyenbos-West, Oona; Bengtson, Stefan; Belivanova, Veneta (2021-02-18). ”Fossilized anaerobic and possibly methanogenesis-fueling fungi identified deep within the Siljan impact structure, Sweden” (på engelska). Communications Earth & Environment 2 (1): sid. 1–10. doi:. ISSN 2662-4435. https://www.nature.com/articles/s43247-021-00107-9. Läst 19 februari 2021.
Övriga källor
redigera- Thomas Gold; The deep, hot biosphere (1992), Proceedings of the National Academy of Sciences 89:6045-6049.
- Thomas Gold; The Deep Hot Biosphere. Copernicus Books (1999). ISBN 0-387-98546-8.
Externa länkar
redigera- ”Siljan”. Earth Impact Database. University of New Brunswick. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120831075546/http://www.passc.net/EarthImpactDatabase/siljan.html. Läst 17 juni 2015.
- http://resource.sgu.se/produkter/k/k423-karta.pdf
Wikimedia Commons har media som rör Siljansringen.