Sif Ruud
Sif Einarsdotter Ruud Fallde, född 6 maj 1916[1] i Kungsholms församling, Stockholm, död 15 augusti 2011[2] i Högalids församling, Stockholm, var en svensk skådespelare och teaterpedagog, med professors namn från 2000.[3]
| Sif Ruud | |
 Sif Ruud, 1962. | |
| Född | Sif Einarsdotter Ruud 6 maj 1916 Kungsholms församling Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Död | 15 augusti 2011 (95 år) Högalids församling Stockholm, Sverige |
| Aktiva år | 1938–2001 |
| Make | Sune Bergström (1944–1953; skilda) Per-Olof Fallde (1954–2007; hans död) |
| Betydande roller | |
| Madam Flod i Hemsöborna Linus-Ida i Madicken | |
| IMDb SFDb | |
Biografi
redigeraFamilj
redigeraSif Ruud var dotter till aktuarie Einar Ruud och Inez Engström. Fadern avled 1915, innan hon föddes. Tillsammans med en äldre syster växte hon upp på Kungsholmen i Stockholm. När hon var sex år gifte modern om sig. Familjen flyttade till Skogstorp utanför Eskilstuna. Styvfadern var ingenjör men när han genom olika förlustaffärer gjort av med hustruns pengar fick familjen leva under knappa omständigheter. Efter fyra år flyttade Sif Ruud och hennes mor tillbaka till Stockholm.[källa behövs]
Sif Ruud gifte sig med manusförfattaren Sune Bergström[4] och fick sitt första barn 1944. De skilde sig och hon gifte 1954 om sig med Per-Olof Fallde (1924–2007) och fick en dotter samma år.
Karriär
redigeraVid 17 års ålder bestämde sig Sif Ruud för att bli skådespelare och blev elev hos scenpedagogen Karin Alexandersson samtidigt som hon försörjde sig med kontorsarbete. Hösten 1934 blev hon antagen till Dramatens elevskola. Bland klasskamraterna fanns Gunn Wållgren och bland lärarna Hilda Borgström.[5]
Efter examen 1937 blev Sif Ruud anställd vid Helsingborgs stadsteater av teaterchefen Rudolf Wendbladh. När teatern hade sommarstängt arbetade hon på Fredriksdalsteatern i Helsingborg eller Hippodromen i Malmö. På våren 1940 lämnade hon Helsingborg och flyttade tillbaka till Stockholm, där hon blev anställd av Per-Axel Branner, konstnärlig ledare på Nya Teatern vid Regeringsgatan. Ruud blev kvar på Nya Teatern hela 1940-talet där hon medverkade i pjäser av Maxwell Anderson, August Strindberg och Anton Tjechov. Förutom arbetet på Nya Teatern var Ruud även fältartist, deltog i Dramatikerstudion och medverkade i friluftsteatern i Tantolunden.[6]
I slutet av 1940-talet medverkade hon under fyra somrar i Kar de Mumma-revyn på Blancheteatern och turnerade under höstarna med Riksteatern. 1953 blev hon anställd vid Dramaten och Herbert Grevenius, chef för Radioteatern 1950–1957, gav henne också stora roller i olika radiopjäser.[7]
Redan under tiden i Helsingborg hade Sif Ruud börjat ge teaterlektioner och 1951 anställdes hon på Dramaten som lärare i talteknik. Hon debuterade 1953 på Dramaten i Alf Sjöbergs uppsättning av Romeo och Julia, där hon spelade amman. Förutom sitt arbete på Dramaten medverkade hon under 1950-talet i en stor mängd av svenska filmer; i 11 av de filmer som hade svensk premiär 1956 finns hon med i någon liten roll.[8]
På Dramaten fick hon arbeta med regissörer som Olof Molander (Djuna Barnes' Växelsången), Alf Sjöberg (Tolstojs Mörkrets makt), Per-Axel Branner (Tjechovs Onkel Vanja) och Bengt Ekerot (Forssells Kröningen). I Mimi Pollaks uppsättning av Oscar Wildes Mister Ernest spelade hon den högfärdiga Lady Bracknell.[9]
När TV-teatern hade premiär i svensk TV medverkade Sif Ruud där regelbundet. 1961 medverkade hon i Bengt Lagerkvists TV-film Gäst hos verkligheten och när Lagerkvist 1965 började spela in Strindbergs Hemsöborna fick hon rollen som Madam Flod. För rollen fick hon beröm.[10] 1968 medverkade hon i Alf Sjöbergs uppsättning av Strindbergs Fadren där hon spelade amman. När pjäsen sedan gjordes som biograffilm medverkade hon även i den versionen. Hösten 1969 medverkade hon i Neil Simons Plaza Svit mot Gunnar Björnstrand, en pjäs som spelades på Vasateatern i ett års tid. Hon var kvar på Vasan även följande år och spelade mot Maj-Britt Nilsson i 40 karat.[11]
I början av 1980-talet återvände hon till TV-teatern där Bo Widerberg var regissör. Därefter medverkade hon i TV-filmen Oldsmobile som spelades in vid Mexikanska golfen. På Maximteatern spelade hon och Birgitta Andersson de två systrarna Brewster i Arsenik och gamla spetsar, en pjäs som spelades i fyra säsonger hösten 1983 – våren 1985.[12] Sif Ruud spelade Karna, mamma till tre döttrar i Dramatens uppsättning 1985 av Agneta Pleijels Sommarkvällar på jorden. Regissören Gunnel Lindblom spelade också in pjäsen som biograffilm, och även i den versionen medverkade Ruud.[13] Hennes sista roll på Dramaten var tillsammans med Sven Lindberg som Det gamla paret i pjäsen Påklädaren (redovisning) 2001.[14]
Sif Ruud avled 2011.[15] Hon är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[16][17]
Filmografi i urval
redigera- 1938 – Kloka gubben
- 1941 – Första divisionen (film)
- 1942 – General von Döbeln
- 1942 – Man glömmer ingenting
- 1944 – På farliga vägar
- 1944 – Släkten är bäst
- 1945 – Brott och straff
- 1945 – 13 stolar
- 1946 – Kristin kommenderar
- 1946 – Försök inte med mej ..!
- 1946 – Johansson och Vestman
- 1946 – Det regnar på vår kärlek
- 1946 – Sommar och syndare
- 1947 – Dynamit
- 1947 – Konsten att älska
- 1947 – Försummad av sin fru
- 1947 – Kvinna utan ansikte
- 1947 – Den långa vägen
- 1948 – Flickan från fjällbyn
- 1948 – På dessa skuldror
- 1948 – Hamnstad
- 1948 – Lars Hård
- 1948 – Textilarna
- 1949 – Pappa Bom
- 1949 – Gatan
- 1949 – Skolka skolan
- 1949 – Smeder på luffen
- 1949 – Törst
- 1949 – Farlig vår
- 1949 – Kärleken segrar
- 1949 – Bara en mor
- 1950 – Två trappor över gården
- 1950 – Hjärter Knekt
- 1950 – Till glädje
- 1950 – Askungen (röst)
- 1951 – Dårskapens hus
- 1951 – Elddonet
- 1951 – Frånskild
- 1952 – Säg det med blommor
- 1952 – Möte med livet
- 1953 – I dimma dold
- 1953 – Malin går hem
- 1954 – Herr Arnes penningar
- 1954 – Hjälpsamma herrn
- 1954 – Farlig frihet
- 1954 – Taxi 13
- 1954 – Storm över Tjurö
- 1955 – Paradiset
- 1956 – Pettersson i Annorlunda
- 1956 – Swing it, fröken
- 1956 – Ratataa
- 1956 – Flamman
- 1956 – Sceningång
- 1956 – Flickan i frack
- 1956 – Främlingen från skyn
- 1956 – Moln över Hellesta
- 1956 – Tarps Elin
- 1956 – Egen ingång
- 1956 – Det är aldrig för sent
- 1957 – Som man bäddar...
- 1957 – Lille Fridolf blir morfar
- 1957 – Smultronstället
- 1957 – Sommarnöje sökes
- 1958 – Du är mitt äventyr
- 1958 – Ansiktet
- 1958 – Fröken April
- 1958 – Damen i svart
- 1958 – Laila
- 1959 – Törnrosa (röst)
- 1959 – Himmel och pannkaka
- 1959 – Får jag låna din fru?
- 1959 – Det svänger på slottet
- 1959 – Fröken Chic
- 1959 – Mälarpirater
- 1959 – Fly mej en greve
- 1959 – Den kära leken
- 1960 – Tärningen är kastad
- 1960 – Sommar och syndare
- 1960 – När mörkret faller
- 1960 – Goda vänner trogna grannar
- 1960 – Förälskad i Köpenhamn
- 1961 – Hällebäcks gård
- 1961 – Ljuvlig är sommarnatten
- 1961 – Pärlemor
- 1961 – Pongo och de 101 dalmatinerna (röst)
- 1962 – Vita frun
- 1962 – Biljett till paradiset
- 1963 – Min kära är en ros
- 1963 – Kurragömma
- 1963 – Lyckodrömmen
- 1964 – Svenska bilder
- 1964 – Åsa-Nisse i popform
- 1965 – För vänskaps skull
- 1966 – Hemsöborna (TV-serie)
- 1969 – Fadern
- 1969 – Ni ljuger
- 1970 – Reservatet
- 1973 – Jul i Mumindalen (Julkalendern i Sveriges Television) (röst som Too-ticki)
- 1974 – Dunderklumpen! (röst)
- 1974 – En handfull kärlek
- 1974 – Rågvakt
- 1975 – Maria
- 1976 – Ansikte mot ansikte
- 1977 – Men så en dag om morgonen
- 1977 – Paradistorg
- 1977 – Albert och Herbert (TV-pjäs)
- 1978 – En vandring i solen
- 1979 – Du är inte klok Madicken
- 1979 – Min älskade
- 1980 – Madicken på Junibacken
- 1980 – Swedenhielms (TV-pjäs)
- 1980 – Barnens ö
- 1980 – Trollsommar
- 1981 – Stjärnhuset (Julkalendern i Sveriges Television)
- 1981 – Missförståndet
- 1981 – Liten Karin (TV-pjäs)
- 1982 – Time Out (TV-serie)
- 1982 – Oldsmobile
- 1985 – Lösa förbindelser
- 1987 – Sommarkvällar på jorden
- 1988 – Enkel resa
- 1990 – Hemligheten
- 1991 – Osynlig närvaro (TV-serie)
- 1992 – Den goda viljan
- 1995 – Alfred
- 1995 – Pensionat Oskar
- 1995 – Stora och små män
- 1996 – Alla dagar, alla nätter
- 1996 – Att stjäla en tjuv
- 1996 – Juloratoriet
- 1996 – När Finbar försvann
Teater
redigeraRoller (ej komplett)
redigeraRadioteater
redigeraRoller
redigera| År | Roll | Produktion | Regi |
|---|---|---|---|
| 1952 | Hilma | Änkeman Jarl Vilhelm Moberg |
Lars Madsén[38] |
| 1958 | Lisa Mårtensson | Flyg fula fluga... Folke Mellvig |
Carl-Otto Sandgren[39] |
| 1959 | Zoja | Vägglusen Vladimir Majakovskij |
Staffan Aspelin[40] |
Priser och utmärkelser
redigera- 1958 – Svenska Teaterförbundets guldmedalj[41]
- 1962 – Gösta Ekman-stipendiet
- 1964 – O'Neill-stipendiet[42]
- 1979 – Guldbaggen för bästa kvinnliga huvudroll (i En vandring i solen)
- 1986 – Litteris et Artibus
- 1995 – Guldbaggen för bästa kvinnliga biroll (i Pensionat Oskar och Stora och små män)
- 1996 – Svenska Akademiens teaterpris
- 1998 – Svenska teaterkritikers förenings hederspris
- 2000 – Professors namn för "sina karaktärsroller fyllda av medkänsla och kraft"[43]
Bilder
redigera-
Timmen H på Helsingborgs stadsteater 1937 -
Tillsammans med Otto Landahl i Tovarisj på Helsingborgs stadsteater 1938 -
Tillsammans med Ingegerd Resén i Min fru från Paris på Helsingborgs stadsteater 1938
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ Birthday.se: Sif Einarsdotter Ruud Fallde
- ^ Lars Ring (16 augusti 2011). ”Sif Ruud avliden”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/sif-ruud-avliden_6392725.svd.
- ^ ”Sif Ruud har avlidit”. Göteborgs-Posten. 16 augusti 2011. https://www.gp.se/kultur/kultur/sif-ruud-har-avlidit-1.843978. Läst 16 januari 2016.
- ^ Svensk filmdatabas: Sune Bergström
- ^ Ruud (1988), s. 5–32
- ^ Ruud (1988), s. 33–75
- ^ Ruud (1988), s. 75–94
- ^ Ruud (1988), s. 97–115
- ^ Ruud (1988), s. 111–146
- ^ Ruud (1988), s. 157–172
- ^ Ruud (1988), s. 181–185
- ^ Ruud (1988), s. 202–208
- ^ Ruud (1988), s. 189–192
- ^ ”Sif Ruud”. Arkivet Rollboken. Dramaten. Arkiverad från originalet den 24 september 2020. https://web.archive.org/web/20200924045346/https://www.dramaten.se/medverkande/rollboken/Person/4714. Läst 16 januari 2016.
- ^ ”Sif Ruud har avlidit”. Dramaten. 16 augusti 2011. Arkiverad från originalet den 22 november 2011. https://web.archive.org/web/20111122200932/http://www.dramaten.se/Dramaten/Press/Pressmeddelande/2011/Sif-Ruud-har-avlidit/.
- ^ Hitta graven
- ^ SvenskaGravar
- ^ ”Teater Musik Film: 'Söders tyrolare' i Tantolunden”. Dagens Nyheter: s. 9. 1 juni 1941. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-06-01/146/9. Läst 30 januari 2016.
- ^ Oscar Rydqvist (17 januari 1942). ”'Sagan' i Dramatikerstudion”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-01-17/15/9. Läst 30 januari 2016.
- ^ ”'Natten till den 17 januari' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 11. 19 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-19/49/11. Läst 15 augusti 2015.
- ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 92. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6
- ^ ”U39”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/u39. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”Geografi och kärlek”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/geografi-och-kärlek. Läst 15 oktober 2015.
- ^ ”Niels Ebbesen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/niels-ebbesen. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”Tivolit”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tivolit. Läst 16 oktober 2015.
- ^ Oscar Rydqvist (29 oktober 1943). ”'Raid i natt' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-10-29/294/11. Läst 25 augusti 2015.
- ^ Sten af Geijerstam (30 april 1944). ”Saroyan på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-30/116/26. Läst 31 augusti 2015.
- ^ ”Hotellrummet”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/hotellrummet. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”Spelhuset/Herr Sleeman kommer”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/spelhusetherr-sleeman-kommer. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”Cyrano de Bergerac”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24977&pos=26. Läst 3 juni 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 34. 28 april 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-04-28/113/34. Läst 5 augusti 2017.
- ^ Dagens Nyheter 1 februari 1951 sid.10
- ^ Leif Zern (3 oktober 1969). ”'Plaza Svit' på Vasan: Gott spel – platt pjäs”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-10-03/268/20. Läst 22 augusti 2015.
- ^ ”40 karat”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14089&pos=4. Läst 5 juli 2015.
- ^ Leif Zern (4 september 1971). ”Carl Zetterströms revy: Befriande och löftesrikt”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1971-09-04/239/11. Läst 22 januari 2016.
- ^ Bengt Jahnsson (9 mars 1979). ”Unket kvinno- och homoförakt”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1979-03-09/66/12. Läst 22 augusti 2015.
- ^ Bengt Jahnsson (1 oktober 1983). ”Dötrist på Maxim”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1983-10-01/266/22. Läst 25 januari 2016.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 16. 24 december 1952. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1952-12-24/351/16. Läst 31 januari 2016.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 27 december 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-12-27/350/22. Läst 19 december 2021.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 38. 15 januari 1959. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-01-15/13/37. Läst 18 mars 2016.
- ^ Ruud (1988), s. 146
- ^ Ruud (1988), s. 213
- ^ Thomas Lindroth (30 augusti 2000). ”Sif Ruud – nu är hon professor också”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0008/30/ruud.html.
Tryckta källor
redigera- Sif Ruud och Elisabeth Sörenson (1988). Sif Ruud. Ett liv. Stockholm: Brombergs. ISBN 91-7608-410-8
Vidare läsning
redigera- Ivarsson, Evelina: Sif Ruud i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (8 mars 2018) CC-BY
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Sif Ruud.- Sif Ruud på Svensk Filmdatabas
- Sif Ruud på Internet Movie Database (engelska)
- Sif Ruud i Dramatens rollbok
- Vägglusen på Radioteatern