Sankt Stefans katedral i Sens (franska: Cathédrale Saint-Étienne de Sens), är den första gotiska katedralen, belägen i departementet Yonne i Bourgogne, Frankrike. Byggnationen av katedralen påbörjades omkring 1135, ungefär samtidigt som koret i den mer kända gotiska klosterkyrkan i Saint-Denis byggdes. Katedralen Saint-Étienne i Sens invigdes av påven 1164 innan den var helt färdigbyggd.

Katedralen Saint-Étienne i Sens
Kyrka
Katedralen Saint-Étienne i Sens.
Katedralen Saint-Étienne i Sens.
Land Frankrike Frankrike
Ort Sens
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Koordinater 48°11′52″N 3°17′01″Ö / 48.19778°N 3.28361°Ö / 48.19778; 3.28361
Ludvig IX och Margareta av Provence gifte sig i katedralen 1234. Bokillustration, cirka 1330.
Ludvig IX och Margareta av Provence gifte sig i katedralen 1234. Bokillustration, cirka 1330.
Ludvig IX och Margareta av Provence gifte sig i katedralen 1234. Bokillustration, cirka 1330.

Historik

redigera

I början av 1100-talet beslutade ärkebiskopen i Sens att en äldre karolingisk kyrka från 900-talet skulle rivas och ersättas av en ny katedral. Katedralen började byggas omkring 1130 - 1140 och blev en av de första byggnaderna i gotisk stil med nya arkitektoniska element som rosettfönster, strävpelare och kryssribbvalv; stilelement som kom att spridas över hela Europa. En av katedralens skapare, murmästaren och arkitekten Vilhelm av Sens arbetade senare vid uppförandet av det gotiska koret i katedralen i Canterbury i England.

År 1164 invigdes och välsignades katedralen av påven Alexander III. Samma år vigdes Uppsalas biskop, Stefan av Alvastra, till Sveriges förste ärkebiskop i Sens katedral i påvens närvaro. Katedralen var då inte helt färdigbyggd, arbetet kom att fortsätta med längre och kortare avbrott in på 1500-talet. Ett klocktorn som rasat 1267 återuppfördes först 1535.

Katedralen Saint-Étienne i Sens var under medeltiden en av Frankrikes mest betydande kyrkobyggnader - här valde kung Ludvig IX av Frankrike att viga sig med Margareta av Provence 1234.

Saint-Étienne har två av renässansens mest berömda kyrkklockor. De två storklockorna (fr:bourdons) från mitten av 1500-talet heter La Savinienne och La Potentienne. De används än idag.

Från 1500-talet och fram till mitten av 1700-talets förändrades inte katedralen nämnvärt. Men 1762 utsattes den för vandalism av franska revolutionärer då framför allt portalens skulpturer demolerades. Under 1800-talet genomfördes vissa förändringar och en restaurering av byggnaden; bland annat förstördes sidokapellen från 1200-talet och erssattes med nya i en främmande stil.

Katedralen klassificerades som nationellt byggnadsminnesmärke 1840.

Referenser

redigera