- För andra betydelser, se Röda sten (olika betydelser)
Röda sten är ett område i stadsdelen Sandarna[1] i Göteborgs hamn. Det ligger under Älvsborgsbrons södra fäste på Södra Älvstranden i direkt anslutning till området Klippan. Området har postadressen "Röda Sten".[2]
I det tidigare industriområdet på platsen, som fram till Älvsborgsbrons tillkomst 1966 bland annat innehöll stenindustri och anläggningar för Svenska Sockerfabriks AB (som fram till 1907 varit Carnegieska bruken)[3], finns två byggnader kvar, pannhuset som byggdes 1940 och som numera inhyser Röda Sten konsthall. Dessutom finns en före detta smedja som nu tillhör Transportstyrelsen. Kajavsnittet mellan Röda sten och Älvsborgsbron heter Carnegiekajen.[4]
Historik
redigera
Namnet och den rödmålade stenen
redigeraOmrådet har fått sitt namn efter en i området mytomspunnen, rödmålad sten. Stenen, som är ett flyttblock av rödgrå granit och väger 20-30 ton, ligger vid strandkanten en bit väster om det öppna området, vid gångvägen Lindbergska strandvägen till Nya Varvet. Klippblocket är päronformat, ca tre meter långt och som bredast ca två meter.[5]
Det finns flera teorier om ursprunget till den röda stenen; en är att en svensk officer, i samband med en dansk landstigning dödats där och att hans blod hamnat över stenen. En annan att ett fartyg räddades undan en storm, genom att angöra vid stenen. En tredje att stenen endast utgjort ett sjömärke för navigering. Stenen har under många år regelbundet rödmålats. Namnet Röda sten är känt sedan 1758.[6][7] Forskaren Bengt Holmström menar i uppsatsen Landamären och gränsstenar (1979) att stenen utgjort härads-/riksgräns redan på 1000-talet mellan Sverige och Danmark.[8]
Enligt en tradition från mitten av 1700-talet skulle stenen ha markerat stadens vattenområde i väster. I krigstid spändes nattetid grova kättingar över älven, fastgjorda i kraftiga järnringar och inslagna i berget på båda sidor, för att förhindra olovlig insegling. För att sjöfararna skulle veta var spärren fanns, målades stenen röd. I berget strax ovanför Röda sten finns fortfarande en mycket stor järnring. Den lär ha använts under första världskriget, då man inte vågade låta den nybyggda pansarbåten Sverige gå ut till sjöss bland minor och torpeder utan förankrade fartyget i de båda älvstränderna för att kunna provköra maskineriet i älvmynningen.[9]
Verksamheter och infrastruktur
redigera
På 1500-talet gick stadsgränsen för Älvsborgs stad från Röda sten söderut över Nya Varvsvägen och en bit ner på Sandarna, därifrån åt nordost över den nordvästra delen av Spårvagnshallarna och upp till Skinnareklippan (vid Sankta Birgittas kapell) öster om Älvsborgs slott.[10] På 1700-talet fanns en smugglarkrog längst ut på udden, då platsen var en tilläggsplats för smugglare.[11]
Kring sekelskiftet 1700/1800 fanns i området ett glasbruk, ett grytgjuteri, några salterier samt flera krogar, bland annat den omtalade "Hylan". Nya Reparebanan tillkom under tidigt 1800-tal. Den fick sitt namn som särskiljning från den gamla banan, längs nuvarande Bangatans sträckning. Fabrikör Sven Wennerblad, död 1869, var den siste att tillverka rep här.[12]
En "Röda stensvägen" i Majornas 1:a Rote 32 finns omnämnd i 1895 års Adresskalender för Göteborg.[13]
Gångstigen längs vattnet, den Lindbergska strandvägen, bekostades av donatorn Charles Felix Lindberg och sträcker sig mellan platsen för Älvsborgs slott, vidare ut över Nya varvet. Stigen anlades 1933 till en kostnad av 35 000 kronor.[14]
1940 byggdes det pannhus som än idag finns kvar.[15] I pannhuset eldade man med flis och kol för att värma upp närliggande industrier, bland annat Carnegieska bruken. Pannhuset stod under 1980- och 1990-talen övergivet och användes då bland annat för svartklubbar, konserter och ravefester.[15] Lokalen nyttjades även av graffitikonstnärer och delar av vissa målningar finns fortfarande kvar, främst i det största rummet, som idag kallas katedralen. För konsthallens historia, se nedan
Röda Sten idag
redigeraDe alternativa, kreativa anorna från 80- och 90-talen har satt sin prägel på området som på senare år blivit något av en smältdegel för lokala entreprenörer och andra med ett kreativt fokus. Området förknippas ofta med hipster-kultur, inte minst på grund av samtidskonstmuseet Röda Sten konsthall. Att konstnärskollektivet KKV Göteborg har sina lokaler i området och att Göteborgs enda lagliga graffitivägg, Draken, återfinns här[16] lär också bidra till områdets kulturella ryktbarhet. Bland aktiva verksamheter vid Röda Sten finns exempelvis mikrobryggeriet Beerbliotek, synttillverkaren Elektron, hubben Hey it’s Enrico Palazzo samt design- och utvecklingsbyrå Lundgren Lindqvist. Flera större konsertarrangemang har anordnats i området genom åren, bland annat Clandestinofestivalen.
I den närmsta omgivningen återfinns även det särpräglade koloniområdet Sjöbergen som sedan en tid för en aktiv kamp för sin fortsatta existens trots exploateringsplaner av den attraktiva marken[17].
Röda Sten Konsthall
redigeraRöda Sten konsthall är en konsthall främst med fokus på samtidskonst. Utställningsverksamheten startade kring 1996. Konsthallen drivs av den ideella föreningen Röda Sten Kulturförening.
Rödastensmotet
redigeraRödastensmotet är ett trafikmot som tillkom 1961, cirka 400 meter söder om Röda sten. Motet knyter samman Västerleden (väg E6.20), Högsboleden och Oscarsleden med Älvsborgsbron.[18]
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ Statistisk Årsbok för Göteborg 1959, red. Alvar Westman, Göteborgs stads statistiska byrå 1959, s. 8f
- ^ 414 51 Röda sten, enligt eniro.se
- ^ Bilden av Göteborg II : färgfotografier 1910 - 1970 : västerut - södra Älvstranden, Robert Garellick, Göteborg 2008 ISBN 978-91-633-2988-3, s. 203ff
- ^ Göteborgs Hamn, [ Älvsborgsfjorden, Rivöfjorden, Hakefjorden], Skala 1:10 000, Sjöfartsverket, Norrköping 1982. Rättad till och med 1994-08.
- ^ GHT, 17 augusti 1973, "Varnade Röda Sten för hamnspärr?"
- ^ Det gamla Göteborg - staden i väster, (del I) C R A Fredberg, Bröderna Weiss Boktryckeri, Göteborg 1921 s. 33
- ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II - ortnamnen på Göteborgs Stads område, Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1925 s. 41
- ^ Föreningen Gamla Majgrabbar: Julen 1982, tidning utgiven av Föreningen Gamla Majgrabbar, Göteborg 1982 ISSN 1402-1463, s. 3
- ^ Ronald Ryheden (1966) Stadsdel i väster : skisser från Majorna, Cirkelförlagets Tryckeri, Göteborg,s:8
- ^ Otto Thulin & Paul Harnesk, (1948) Svenska stadsmonografier : Göteborg, Religion & Kultur, Göteborg, s:25
- ^ Vidar Hammarstrand & Bertil Lundgren (1957) Strövtåg i Göteborg, Hindås Tryckeri, s:72
- ^ Ted Knapp (2009) Längs Göteborgs kuster, kajer och kanaler, [Brännöarna-Västra Frölunda-Askim-Älvstränderna-Göteborgs hamn-Vallgraven-Rosenlundskanalen], Tre Böcker, Göteborg, ISBN 978-91-7029-671-0, s. 204
- ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1895, [Adertonde Årgången], utgiven från Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1895, s. 21
- ^ Charles Felix Lindbergs Donationsfond : Utdelningar ur Donationsfonden 1912 - 1937, Axel L Romdahl, Henning Beyer, Göteborg 1937, s. 18 samt bilaga.
- ^ [a b] Röda Sten konsthalls webbplats, Historik, www.rodasten.se på <web.archive.org>, läst 2013-03-14
- ^ ”Legal graffiti wall near Göteborg, Sverige: Draken”. www.legal-walls.net. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208151102/http://www.legal-walls.net/walls/1148. Läst 2 december 2015.
- ^ ”Sjöbergen utropas till "naturrepublik" - Syre - grönt nyhetsmagasin”. Syre - grönt nyhetsmagasin. http://tidningensyre.se/sjobergen-uttropas-till-naturrepublik/. Läst 2 december 2015.
- ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 244
Externa länkar
redigera