Provencesångare

fågelart i familjen sylvior

Provencesångare[2] (Curruca undata) är en fågel i den idag uppdelade familjen Sylviidae.[3] Den häckar i sydvästra Europa, från södra England och Italien ner mot Iberiska halvön, men även i Nordafrika. Olikt många andra sångare är den huvudsakligen stannfågel. Tillfälligt påträffas den norr om utbredningsområdet, med exempelvis fyra fynd i Sverige. Arten minskar relativt kraftigt i antal, så pass att IUCN kategoriserar den som nära hotad.

Provencesångare
Status i världen: Nära hotad[1]
Hane
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
ÖverfamiljSångare
Sylvioidea
FamiljSylvior
Sylviidae
SläkteCurruca
ArtProvencesångare
C. undata
Vetenskapligt namn
§ Curruca undata
Auktor(Boddaert, 1783)
Synonymer
Sylvia undata

Utseende och läte

redigera

Den adulta provencesångaren mäter ungefär 13 cm. Som många arter i familjen har honan och hanen väldigt distinkta fjäderdräkter. Hanen hos den här lilla arten har grå rygg och huvud, rödaktig undersida och röda ögon. Den röda halsen har vita fläckar. Honan är inte så kraftigt färgad, och hals och undersida är mer brungrå.[4]

Sången består av snabba korta fraser med "knattrigt" kvitter uppblandade med visseltoner. Jämfört med sammetshättan är den snabbare med spädare röst men lägre tonhöjd. Lock- och oroslätet är ett typiskt strävt "tjääähr", medan varningslätet är ett smattrande "trry-tr'r'r'r'r".[4]

Utbredning och systematik

redigera

Provencesångaren häckar i de varmare områdena i sydvästra Europa och nordvästra Afrika. Häckningsområdet ligger väster om en linje som sträcker sig från södra England till nedre Italien. Den är huvudsakligen en stannfågel men viss migration förekommer. Arten delas in i tre underarter med följande utbredning:[5]

Provencesångaren har observerats fyra gången i Sverige, senast i Ottenby på Öland i maj 2011.[6]

Släktskap och släktestillhörighet

redigera

Arten placeras traditionellt i släktet Sylvia. Genetiska studier visar dock att Sylvia består av två klader som skildes åt för hela 15 miljoner år sedan.[7] Sedan 2020 delar BirdLife Sverige[8] och tongivande internationella auktoriteten International Ornithological Congress (IOC)[3] därför upp Sylvia i två skilda släkten, varvid provencesångaren förs till Curruca. Även eBirds/Clements följde efter 2021.[5] Provencesångaren är närmast släkt med balearisk sångare (C. balearica), men står också nära sardinsk sångare (C. sarda) och artparet glasögonsångare (C. conspicillata) och törnsångare (C. communis).[7]

Ekologi

redigera

Provencesångaren häckar på hedar, ofta nära kusten med ärttörnebuskar som den föredrar att placera sitt bo i. Liksom sina släktingar är provencesångaren huvudsakliga en insektsätare, men den äter även vissa bär. Boet byggs i en låg buske och honan lägger tre till sex ägg.

 
Ägg av provencesångare.

Status och hot

redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal relativt kraftigt.[1] IUCN kategoriserar därför arten som nära hotad (LC).[1] I Europa tros det häcka mellan 630 000 och knappt 1,5 miljoner par.[1] Europa antas omfatta 85 % av artens utbredningsområde, varför världspopulationen kan uppskattas till 1,9-4,4 miljoner individer.[1]

Taxonomi och namn

redigera

Provencesångaren beskrevs som art 1783 av Pieter Boddaert. Dess vetenskapliga artnamn undata är latin för "vågformad".[9]

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e] BirdLife International 2016 Curruca undata . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 23 december 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 312. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  6. ^ Provencesångare, BirdLife Sveriges raritetskatalog
  7. ^ [a b] Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  8. ^ Asplund, G., Lagerqvist, M., Jirle, E., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2020). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (5). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2020/11/Rapport-11-komplett.pdf. Läst 14 oktober 2020. 
  9. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar

redigera