Prins August av Sverige och Norge
Nikolaus August, född 24 augusti 1831 på Drottningholms slott, död 4 mars 1873 på Stockholms slott, var prins av Sverige och Norge och hertig av Dalarna.
| August | |
|---|---|
| |
| Prins August (1864) | |
| Ämbetstid | 24 augusti 1831 – 4 mars 1873 |
| Ämbetstid | 24 augusti 1831 – 4 mars 1873 |
| Gemål | Teresia av Sachsen-Altenburg (sedan 16 april 1864) |
| Barn | Inga barn |
| Personnamn | Nikolaus August |
| Ätt | Bernadotte |
| Far | Oscar I av Sverige och Norge |
| Mor | Drottning Josefina |
| Född | 24 augusti 1831.svg){kind=small} Drottningholms slott, Stockholm, Sverige
|
| Död | 4 mars 1873 (41 år) Kungliga slottet, Stockholm, Sverige
|
| Begravd | 13 mars 1873 Riddarholmskyrkan, Stockholm |
| |
.jpg)
Biografi
redigeraAugust var yngste son till blivande kung Oscar I och drottning Josefina. Han blev liksom sina syskon uppfostrad under överinseende av Christina Ulrika Taube.
Han gifte sig den 16 april 1864 i Altenburg med prinsessan Teresia av Sachsen-Altenburg (1836–1914). Paret hade inga barn.
Han vistades 1849–53 tidtals som student vid Uppsala universitet, blev 1866 exercisinspektör för skärgårdsartilleriet och 1872 generallöjtnant. August hade ej sina bröders begåvning men var en hjärtegod, flärdlös person med en del originella sidor. Under sin ungkarlstid bodde han periodvis på Stjernsunds slott i Askersunds socken.
Prinsen har givit namn åt det tidiga svenska ångloket Prins August, vilket i sin tur – i beaktande av prinsens välkänt begränsade begåvning – givit upphov till uttrycket att vara "dummare än tåget".[1] Enligt Sveriges Järnvägsmuseum finns det dock inga belägg för detta, utan uttrycket "dummare än tåget" skall härröra från 1920-talet.[2] Han fick även ångfartyget S/S Prins August uppkallat efter sig. Den 10 december 1851 utsågs han till förste hedersledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Prins August angreps av lungsäcksinflammation och avled efter några veckors sjukdom på Stockholms slott den 4 mars 1873 klockan 09.30.[3] Begravningen ägde rum nio dagar senare, den 13 mars, i Riddarholmskyrkan.[4]
Utmärkelser
redigeraSvenska utmärkelser
redigera
Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden (riddare av Kungliga Serafimerorden) från födseln, 24 augusti 1831.[5]
Kommendör med stora korset av Svärdsorden, från födseln, 24 augusti 1831.
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, från födseln, 24 augusti 1831.
Riddare av Kungliga Carl XIII:s orden från födseln, 24 augusti 1831.[5]
Utländska utmärkelser
redigera
Storkors av Anhaltska Albrekt Björnens husorden.[5]
Riddare av Danska Elefantorden.[5]
Storkors av Hannoverska Guelfer-Orden[5]
Storkors av Hohenzollernska husorden.[5]
Riddare av Nassauska Gyllene lejonets orden.[5]
Storkors av Nederländska Lejonorden.[5]
Storkors med kedja av Norska Sankt Olavs orden[5]
Riddare av Ryska Sankt Andreas orden.[5]
Riddare av Ryska Sankt Alexander Nevskij-orden.[5]
Riddare av Ryska Vita örnens orden.[5]
Riddare av första klassen av Ryska Sankt Annas orden.[5]
Storkors av Sachsen-Ernestinska husorden[5]
Storkors av Österrikiska Sankt Stefansorden.[5]
_ribbon.svg){kind=small}
_ribbon.svg){kind=small}
Anfäder
redigera
Referenser
redigera- Edholm, Erik, Svunna dagar. Ur Förste Hovmarskalken Erik af Edholms dagböcker. Norstedts, 1944
- Edholm, Erik, På Carl XV Tid. Ur Förste Hovmarskalken Erik af Edholms dagböcker. Norstedts, 1945
- August (Nikolaus A.) i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
Noter
redigera- ^ Grünbaum, Catharina (2 mars 2006). ”Nu går språktåget”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/nu-gar-spraktaget/. Läst 1 maj 2016.
- ^ Dick Harrison, 7 april 2015: Dummare än tåget, igen, läst 7 december 2019
- ^ Johannes Almén: Ätten Bernadotte, Biografiska anteckningar (Andra tillökade upplagan, Stockholm 1896) Andra delen sid.88-89
- ^ ”Hertigens af Dalarne begravning”. Dagens Nyheter: s. 1. 14 mars 1873. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1873-03-14/2503/1. Läst 4 mars 2016.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] ”460 (Sveriges och Norges stats-kalender / 1872)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sonkal/1872/0500.html. Läst 9 oktober 2017.
Vidare läsning
redigera- Hj. Bergstrand: Prins August av Sverige och Norge i Svenskt biografiskt lexikon (1920)
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Prins August av Sverige och Norge.