Preussen var en monarki från 1701 till 1918 och alla dess kungar tillhörde huset Hohenzollern.
Preussens kung | |
Preussens riksvapen | |
Residens | Berlins stadsslott |
---|---|
Säte | Berlin |
Underställd | Kungadöme av Guds nåde |
Mandatperiod | Arvsmonarki |
Förste innehavare | Fredrik I |
Inrättat | 18 januari 1701 |
Siste innehavare | Vilhelm II |
Avvecklat | 9 november 1918 |
Efterträdare | Preussens ministerpresident i Fristaten Preussen |
Den preussiska monarkin uppstod då kurfursten Fredrik III av Brandenburg den 18 januari 1701 utropade sig till kung i Preussen och antog namnet Fredrik I. De brandenburgska kurfurstarna hade sedan 1618 även innehaft titeln hertig av Preussen, vilken Johan Sigismund av Brandenburg då ärvde av sin svärfar Albrekt Fredrik av Preussen.
1772 ändrades den formella titeln från kung i Preussen till kung av Preussen för att återspegla den uppnådda statusen som en stormakt. Anledningen till den ovanliga titeln fram till 1772 var att det under tidsperioden inte sågs lämpligt med en separat kungatitel som implicerade paritet eller oberoende gentemot kejsaren/Romersk kung innanför det tyskromerska rikets gränser.
1806 avskaffades titeln kurfurste av Brandenburg genom Tysk-romerska rikets upplösning.
Från 1871 var de preussiska kungarna tillika tysk kejsare i Kejsardömet Tyskland. Den siste kungen och kejsaren, Vilhelm II hade vid första världskrigets slut planer på att bemöta kraven på hans abdikation med att avgå endast som kejsare men bibehålla den preussiska kungatiteln. Detta visade sig dock ej realistiskt.
Kungalängd
redigera(Samtliga namn nedan återgives med försvenskad stavning)
Nr | Porträtt | Namn | Regeringstid | Släktskap till företrädare | Levnadstid | Gemål | Not | ||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Tillträdde | Frånfälle | Födelsedatum | Dödsdatum | ||||||
1. | Fredrik I | 18 januari 1701 | 25 februari 1713 | – | 11 juni 1657 | 25 februari 1713 | Sofia Charlotta av Hannover Lovisa av Mecklenburg-Schwerin |
[1] | |
2. | Fredrik Vilhelm I | 25 februari 1713 | 31 maj 1740 | son | 14 augusti 1688 | 31 maj 1740 | Sofia Dorotea av Hannover | [2] | |
3. | Fredrik II (den store) |
31 maj 1740 | 17 augusti 1786 | son | 24 januari 1712 | 17 augusti 1786 | Elisabet Kristina av Braunschweig-Bevern | [3] | |
4. | Fredrik Vilhelm II | 17 augusti 1786 | 16 november 1797 | brorson | 25 september 1744 | 16 november 1797 | Elisabet Kristina av Braunschweig (skild 1769) Fredrika Louise av Hessen-Darmstadt (gift 1769) Julie von Voss (morganatiskt gift genom bigami 1787) Sophie von Dönhoff (morganatiskt gift genom bigami 1790) |
[4] | |
5. | Fredrik Vilhelm III | 16 november 1797 | 7 juni 1840 | son | 2 augusti 1770 | 7 juni 1840 | Louise av Mecklenburg-Strelitz Auguste von Harrach (morganatiskt giftermål) |
[5] | |
6. | Fredrik Vilhelm IV | 7 juni 1840 | 2 januari 1861 | son | 15 oktober 1795 | 2 januari 1861 | Elisabeth Ludovika av Bayern | [6] | |
7. | Vilhelm I | 2 januari 1861 | 9 mars 1888 | bror | 22 mars 1797 | 9 mars 1888 | Augusta av Sachsen-Weimar | [7] | |
8. | Fredrik III | 9 mars 1888 | 15 juni 1888 | son | 18 oktober 1831 | 15 juni 1888 | Viktoria av Storbritannien | [8] | |
9. | Vilhelm II | 15 juni 1888 | 9 november 1918 | son | 27 januari 1859 | 4 juni 1941 | Auguste Viktoria av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg | [9] |
Släktträd
redigeraomfattar regerande kungar, kungasöner som överlevde barndomen samt kungadöttrar och kungasystrar som var gifta med regerande furstar
- Fredrik I
- Fredrik Vilhelm I
- Wilhelmine, gift med markgreve Fredrik III av Brandenburg-Bayreuth
- Fredrik II
- Filippa Charlotta, gift med furst Karl I av Braunschweig-Wolfenbüttel
- Lovisa Ulrika, gift med kung Adolf Fredrik av Sverige
- Prins August Vilhelm
- Fredrik Vilhelm II
- Fredrik Vilhelm III
- Fredrik Vilhelm IV
- Vilhelm I
- Charlotte, gift med tsar Nikolaj I av Ryssland
- Prins Karl
- Alexandrine, gift med storhertig Paul Fredrik av Mecklenburg-Schwerin
- Prins Albrekt
- Wilhelmine, gift med kung Vilhelm I av Nederländerna
- Augusta, gift med kurfurst Vilhelm II av Hessen
- Prins Vilhelm
- Fredrik Vilhelm III
- Wilhelmina, gift med arvståthållare Vilhelm V av Oranien
- Fredrik Vilhelm II
- Prins Henrik
- Prins August Ferdinand
- Fredrik Vilhelm I
Tronpretendenter och huvudmän för det preussiska kungahuset efter 1918
redigeraNamn | Bild | Anspråk | Födelsedatum | Dödsdatum | Not |
---|---|---|---|---|---|
Vilhelm II | huvudman 1918-1941; avstod sina tronanspråk 1918 | 27 januari 1859 | 4 juni 1941 | [9] | |
Kronprins Wilhelm | huvudman 1941-1951; avstod sina tronanspråk 1918 | 6 maj 1882 | 20 juli 1951 | [10] | |
Wilhelm | tronpretendent 1918-1933 | 4 juli 1906 | 26 maj 1940 | (äldste son till kronprinsen) | |
Louis Ferdinand | tronpretendent 1933-1994 huvudman 1951-1994 |
9 november 1907 | 25 september 1994 | (föregåendes yngre bror) | |
Georg Friedrich | huvudman och tronpretenden från 1994 | 10 juni 1976 | (föregåendes sonson)[11] |
Slott och palats förknippade med den preussiska kronan
redigera- Altes Palais, Berlin
- Altlandsbergs slott (rivet)
- Babelsbergs slott, Potsdam
- Belvedere auf dem Pfingstberg, Potsdam
- Schloss Bellevue, Berlin
- Berlins stadsslott (återuppbyggt med delvis återställd exteriör)
- Krongut Bornstedt, Potsdam
- Capuths slott
- Cecilienhof, Potsdam
- Charlottenburgs slott, Berlin
- Charlottenhofs slott, Potsdam
- Friedrichsfeldes slott, Berlin
- Jagdschloss Fürstenwalde, Fürstenwalde/Spree
- Jagdschloss Grunewald, Berlin
- Kamieniec Ząbkowickis slott
- Kronprinzenpalais, Berlin
- Küstrins slott (rivet)
- Königsbergs slott (rivet)
- Königs Wusterhausens slott
- Köpenicks slott, Berlin
- Lindstedts slott, Potsdam
- Marmorpalais, Potsdam
- Schloss Monbijou, Berlin
- Neues Palais, Potsdam
- Orangerieschloss, Potsdam
- Oranienburgs slott
- Paretz slott
- Plaues slott, Brandenburg an der Havel
- Potsdams stadsslott (rivet och återuppfört)
- Palais des Prinzen Heinrich, idag Humboldt-Universität zu Berlins huvudbyggnad.
- Pfaueninsels slott, Berlin
- Residensslottet i Poznań
- Prinz-Albrecht-Palais, Berlin (rivet)
- Prinzessinnenpalais, Berlin
- Rheinsbergs slott
- Sacrows slott, Potsdam
- Sanssouci, Potsdam
- Schwedts slott, Schwedt (rivet)
- Schönhausens slott, Berlin
- Szczecins slott, Szczecin
- Wilhelmshöhe slott (tillhörde Kurfurstendömet Hessen innan preussisk annektering 1866)
- Wrocławs kungliga slott, Wrocław (Breslau)
Preussiska ordnar
redigeraSe även
redigeraReferenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of monarchs of Prussia, tidigare version.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, King in Prussia, tidigare version.
Noter
redigera- ^ 1) Fredrik (ty. Friedrich) I i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
- ^ 2) Fredrik Vilhelm I i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
- ^ 3) Fredrik II, den store i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
- ^ 4) Fredrik Vilhelm II i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
- ^ 5) Fredrik Vilhelm III i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
- ^ 5) Fredrik Vilhelm IV i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
- ^ 1) Vilhelm I, tysk kejsare och konung av Preussen i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
- ^ 5) Fredrik III, tysk kejsare och konung av Preussen i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
- ^ [a b] 2) Vilhelm II, den föreg:s sonson, tysk kejsare och konung av Preussen i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
- ^ 3) Vilhelm, den föreg:s son, Tyska rikets och Preussens kronprins i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
- ^ Hickley, Catherine (12 mars 2021). ”His Ancestors Were German Kings. He Wants Their Treasures Back.” (på engelska). www.nytimes.com. New York Times. https://www.nytimes.com/2021/03/12/arts/design/german-royals-property-claim.html. Läst 17 november 2023.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Preussens regenter.