Null

Kinesiska muren är ett gammalt byggnadsverk som började byggas redan under 200-talet f.Kr. men den har ändå inte funnits ens under halva Kinas historia.
Kinesiska muren är ett gammalt byggnadsverk som började byggas redan under 200-talet f.Kr. men den har ändå inte funnits ens under halva Kinas historia.

Kinas historia är över 3 000 år lång (enligt kineserna själva snarare 5 000), då de äldsta skriftliga källorna är från 1200-talet f.Kr. Därmed är den kinesiska civilisationen världens äldsta ännu existerande.

De första spåren av en jordbruksbaserad kultur (Yangshao-kulturen) dateras till cirka 6000 f.Kr. Runt 3000 f.Kr. hade man gått över till bronsålder där framförallt Longshan-kulturen bör nämnas. Dessa kulturer var hövdingastyrda stamsamhällen, och det var tidigast någon gång runt 2200 f.Kr. som det första kungadömet upprättades i form av Xiadynastin, en dynasti vars existens i väst är omstridd och ses som mytisk, men som av kineser accepteras som verklig. Den påföljande Shangdynastin (cirka 16001000 f.Kr.) var tills relativt nyligen även den ansedd som rent mytisk till en av dess huvudstäder grävdes ut och man fann ett arkiv, varvid uppgifter i senare skriftliga källor kunde bekräftas. Shangdynastins härskare var på många sätt lik de egyptiska faraonerna; han sågs som en levande gud som var absolut härskare över både världsliga och andliga frågor.

Efter Shangdynastins fall upprättades 1040 f.Kr. Zhoudynastin, det första och enda fullt utvecklade feodalsystemet i Kinas historia. I och med Zhou infördes begreppet "Himlens mandat" (天命 tīanmìng) som det som legitimerade den härskande monarkens styre. Härskaren var inte längre en gud i sig själv, som under Shang, utan som en "Himlens son" (天子 tīanzi) som styrde med den mer abstrakta "Himlens" tillåtelse. Detta kom genom Kinas historia att utnyttjas av såväl sittande härskare som upprorsmän för att antingen upprätthålla eller störta det styre som förespråkades.

Konceptet om ett Kina som ett enat rike uppstod däremot inte förrän 221 f.Kr. då kejsaren av Qin tog makten genom att med militära medel krossa allt motstånd och ena Kina under en kejsare. Den resulterande Qindynastin blev mycket kortlivad och splittrades efter kejsaren Qin Shi Huangs död 210 f.Kr. Arvet kejsaren av Qin lämnade efter sig var mycket påtagligt. Idén om ett enat Kina i form av ett kejsardöme hade slagit rot i det kinesiska medvetandet.

Under 2000 år varvades perioder av splittring och decentralisering med upprättandet av nya kejsardynastier (vanligen efter en invasion norrifrån) med centralisering och många blomstringsperioder inom kultur, vetenskap och jordbruk. Inte förrän 1912, då den moderna Republiken Kina grundades upphörde den sista kejsardynastins (Qingdynastin) formella makt över Kina.

Läs mer...