Polymorfi
- För andra betydelser, se Polymorfism.
Polymorfi (av grekiska polymorf, "månggestaltad") innebär att en kemisk förening kan skapa kristaller i minst två olika strukturer.[1][2] Olika polymorfer har olika egenskaper som exempelvis färg, löslighet och smältpunkt.
|
| |
röd — syreatom, grå — titanatom | ||
|
| |
röd — syreatom, grå — titanatom | ||
Förståelse av olika ämnens polymorfi är viktigt, när man skall hitta nya läkemedel. Andra områden där kunskap om polymorfi är viktigt är vid tillverkning av vissa färgpigment och explosivämnen.[3]
Det liknande begreppet allotropi används för att beskriva grundämnen som förekommer i olika molekylstrukturer. Man kallar allotropi och polymorfi för olika sorters modifikationer.[4]
Exempel på polymorfa föreningar
redigeraExempel på en polymorf förening är titandioxid med den kemiska formeln TiO2. Den förekommer i naturen som anatas, brookit och rutil.
Kiseldioxid (SiO2) har minst 12 olika kristallformer.[4]
Järndisulfid (FeS2) som kan bilda mineralerna pyrit och markasit.[5]
Silversulfid (Ag2S) kan bilda akantit och argentit.[6] Akantit är en lågtemperaturform som är stabil vid temperaturer som är lägre än 179°C.[7] Den har ett monoklint kristallsystem. Argentit har ett kubiskt kristallsystem och är stabil vid högre temperaturer.[8]
Kalciumkarbonat (CaCO3) har tre kristallstrukturer. Två av dessa, kalcit och aragonit, är stabila medan den tredje formen kallad vaterit är metastabil.[4]
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ http://www.ne.se/polymorfi - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - sökord: polymorfi - sökdatum: 29sep 2013
- ^ Bra böckers lexikon - bokförlaget Bra böcker AB - tryckt:1980-del 18, sida:339,349
- ^ Om polymorfi från en internetsida från Kungliga Fysiografiska Sällskapet (huvudsida:http://www.fysiografen.se Arkiverad 4 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine.) http://www.fysiografen.se/pristagare/?yid=7 Arkiverad 2 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c] modifikationer. http://www.ne.se/modifikationer, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-05-03.
- ^ Bonniers Naturguider - Bergarter och mineral/sid:121-125/Förlag: Albert Bonniers Förlag AB ,2005,/ ISBN 91-0-010458-2/Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd)
- ^ Svenska Akademiens ordbok: silversulfid , Svenska Akademiens ordbok: silverglas - läst datum: 9 december 2013
- ^ http://www.ne.se/silverglans (http://www.ne.se/sok?q=akantit)- från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 5dec 2013
- ^ Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 94. ISBN 91-0-010458-2 Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).