Politikåret 1919

Politikåret 1919
1918  · 1919  · 1920
Humaniora och kultur
Film · Konst · Litteratur · Musik · Serier · Teater
Samhällsvetenskap och samhälle
Ekonomi · Krig  · Politik  · Sport
Teknik och vetenskap
Meteorologi · Vetenskap

Händelser

• 2 januari - Ett antibrittiskt uppror bryter ut på Irland.
• 4 januari - Första numret av Norrländska Socialdemokraten (eller NSD) ges ut.
• 5 januari - Spartakistupproret börjar. Sovjetrepubliken Litauen (även inkluderande Vitryssland) utropas.
• 5 januari - Tyska arbetarpartiet (från 1921 Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet, NSDAP) bildas.
• 16 januari - Kommunistagitatorn Rosa Luxemburg dödas av soldater från en s.k. frikår, Garde-Kavallerie-Schützendivision.
• 18 januari - Fredskonferensen i Paris inleds.
• 31 januari - I Stockholm bildas Svenska Föreningen för Nationernas Förbund.
• 12 februari - Finlands riksföreståndare, general Gustaf Mannerheim anländer på statsbesök i Sverige. Generalen mottas på Stockholms gator av ca 2 000 arbetare som demonstrerar mot "regeringens oförsynta tilltag att inbjuda arbetarbödeln".
• 13 april - 379 människor dödas och över 1 000 skadas sedan brittisk militär under general Reginald Dyer öppnat eld mot civila demonstranter i Amritsar i provinsen Punjab i nordvästra Indien. Massakern blir upptakten till den indiska ohörsamhetsrörelsen som leds av Mahatma Gandhi.
• April - Polsk-ryska kriget bryter ut.
• 23 maj – Japan erkänner Finlands självständighet.
• 24 maj - Kvinnlig rösträtt i Sverige förordas i första- och andra kammaren och grundlagsändring beslutas. Den kvinnliga rösträtten träder inte i kraft förrän 1921 då den förutsätter grundlagsändring.
• 25 maj - Lektor Ernst Wigforss lägger fram ett svenskt socialdemokratiskt handlingsprogram med omfattande sociala reformer och socialiseringar.
• 24 juni - Francesco Saverio Nitti efterträder Vittorio Emanuele Orlando som Italiens konseljpresident.
• 28 juni - Versaillesfreden undertecknas, vilken officiellt avslutar första världskriget för Tysklands del.
• 27 juli - Kaarlo Juho Ståhlberg tillträder Finlands första president.
• 1 augusti - Rumänska trupper ockuperar Budapest och gör därmed slut på Béla Kuns kommunistiska republik.
• 10 september - Saint-Germain-freden, där Österrike reduceras till en liten tyskspråkig stat, sluts.
• 29 september - Lagen om åtta timmars arbetsdag för industrin antas av den svenska riksdagen. Arbetsveckan blir 48 timmar.
• 1 oktober - Nöjesskatten träder i kraft i Sverige. (Avskaffas 1963).
• 21 oktober - Republiken Österrike utropas.
• 27 november - Neuillyfreden där Bulgarien avträder områden till Rumänien, Jugoslavien och Grekland, sluts.

Organisationshändelser

• Okänt datum - Johan Andersson blir partiledare för Bondeförbundet

Födda

• 1 mars – João Goulart, Brasiliens president 1961–1964.
• 17 april – Osvaldo Dorticós Torrado, Kubas president 1959–1976.
• 24 april – Glafkos Klerides, Cyperns president 1974 och 1993–2003.
• 5 maj – Georgios Papadopoulos, Greklands president 1973.
• 30 maj – René Barrientos, Bolivias president 1964–1966 och 1966–1969.
• 12 juni – Ahmed Abdallah, Komorernas president 1975 och 1978–1989.
• 8 juli – Walter Scheel, Tysklands förbundspresident 1974–1979.
• 16 oktober – Abdirashid Sharmarke, Somalias president 1967–1969.
• 26 november – Ryszard Kaczorowski, Polens president 1989–1990.
• Okänt datum – Mohammad Siyad Barre, Somalias president 1969–1991.

Avlidna

• 6 januari – Theodore Roosevelt, USA:s president 1901–1909.
• 16 januari – Francisco de Paula Rodrigues Alves, Brasiliens president 1902–1906.
• 9 november – Eduard Müller, Schweiz förbundspresident 1899, 1907 och 1913.

Referenser

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Politikåret 1919.
  Bilder & media