Wikipedia

Plan- och bygglagen

svensk lag som reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande

Plan- och bygglagen, (PBL) är en lag i Sverige som reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande.[1] PBL innehåller bland annat bestämmelser som gör alla kommuner skyldiga att upprätta en översiktsplan för hela kommunen.[2] Lagen innehåller också föreskrifter om detaljplaner, bygglov, tillsyn, "svartbyggen" och byggnadsnämndernas verksamhet. Lagen trädde i kraft 2 maj 2011 och ersatte då den äldre Plan- och bygglagen 1987:10 (ÄPBL).[3]

I PBL, PBF, BBR och EKS finns statens minimikrav på det som byggs.

Historik

redigera

Regeringen Persson tillsatte en kommitté för att se över lagen. Kommittén presenterade i september 2005 utredningen SOU 2005:77 med förslag till ny PBL.[4] Enligt förslaget skulle bygglovplikten utvidgas. Undantagen för jordbruksfastigheter och för byggnader utanför detaljplan skulle avskaffas. Å andra sidan föreslogs större möjligheter att bygga utan bygglov, så kallade friggebodar. Systemet med två separata prövningar, en för bygglov och en för byggtillsyn, föreslogs avskaffat.

Regeringen Reinfeldt lade i maj 2007 fram ett förslag som tog upp delar av kommitténs förslag. Enligt förslaget skulle bland annat ytan för friggebodar och skärmtak ökas till 15 m², sanktionsavgifterna vid svartbyggen höjas och längsta tiden för tidsbegränsade bygglov sänkas till 10 år. Miljöorganisationer föreslogs få möjlighet att överklaga vissa detaljplaner. Ändringarna antogs av riksdagen den 5 december 2007 och började gälla från den 1 januari 2008.

Regeringen ansåg att kompetensen inom tillämpningen av PBL borde höjas och lanserade därför en kompetenssatsning under 2008-10. Målgruppen för åtgärderna är i första hand länsstyrelserna, men även andra statliga myndigheter berörs.

Den 21 juni 2010 beslöt riksdagen att anta en ny Plan- och bygglag efter framlagd proposition 2009/10: 170 "En enklare plan- och bygglag".[5] Plan- och bygglagen (2010:900) trädde i kraft den 2 maj 2011.

Länsstyrelsen har tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet och ska samverka med kommunerna i deras planläggning. Boverket har den allmänna uppsikten över plan- och byggnadsväsendet i riket.[6]

Egenkontroll

redigera

Se artiklarna Kontrollansvarig enligt PBL, Dimensioneringskontroll enligt EKS, Sakkunnig enligt PBL samt avsnittet om egenkontroll enligt plan- och bygglagen i artikeln om egenkontroll.

Problem med plan- och bygglagen

redigera

Om problem och hur det fungerar med plan och bygglagen skriver Boverket i Rapport 2013:16 Plan- och bygglagen i praktiken 2012.[7]

Se även

redigera

Noter

redigera
  1. ^ ”Plan- och bygglag (2010:900)”. lagen.nu. https://lagen.nu/2010:900. Läst 23 januari 2011. 
  2. ^ ”Plan- och bygglag (2010:900), kap 1, paragraf 3”. lagen.nu. https://lagen.nu/2010:900#K1P3. Läst 23 januari 2011. 
  3. ^ ”Plan- och bygglagstiftningens utveckling”. Boverket. Arkiverad från originalet den 27 september 2020. https://web.archive.org/web/20200927162137/https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/lag--ratt/plan--och-bygglagsstiftningens-utveckling/. Läst 20 december 2020. 
  4. ^ http://www.regeringen.se/sb/d/13859/a/50666
  5. ^ http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GX03170
  6. ^ ”Plan- och bygglag (2010:900), kap 1, paragraf 8”. lagen.nu. https://lagen.nu/2010:900#K1P8. Läst 23 januari 2011. 
  7. ^ ”Rapport 2013:16 Plan- och bygglagen i praktiken 2012”. Boverket. 10 april 2013. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130828084858/http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2013/Plan-och bygglagen i praktiken 2012.pdf. Läst 17 maj 2013. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Plan-_och_bygglagen&oldid=51691714”