Pierre-Gilles de Gennes
Pierre-Gilles de Gennes, född 24 oktober 1932 i Paris, död 18 maj 2007 i Orsay, Essonne, var en fransk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1991.
Pierre-Gilles de Gennes  | |
 | |
| Född | Pierre-Gilles Robert Yves de Gennes[1] 24 oktober 1932[2][3][4] Paris sextonde arrondissement[1], Frankrike |
|---|---|
| Död | 18 maj 2007[5][2][3] (74 år) Orsay[6], Frankrike |
| Begravd | Montrouges begravningsplats |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | lycée Claude-Bernard École normale supérieure Lycée Saint-Louis École de physique des Houches  |
| Sysselsättning | Fysiker |
| Arbetsgivare | École supérieure de physique et de chimie industrielles de la ville de Paris Institut Curie Université Paris-Sud University of California, Berkeley Collège de France (1971–2007)[7] Universitetet i Leiden (1978–1978) Universitetet i Leiden (1978–)[3] |
| Partner | Françoise Brochard-Wyart |
| Barn | Christian de Gennes Marie-Christine Picard de Gennes (f. 1958) Claire Wyart (f. 1977) Matthieu Wyart (f. 1978) Marc de Gennes (f. 1991) |
| Utmärkelser | |
| Wolfpriset i fysik, 1990 Nobelpriset i fysik, 1991 Se lista | |
| Redigera Wikidata | |
De Gennes fick priset med motiveringen "för upptäckten att metoder, som utvecklats för att beskriva ordning i enkla system, kan generaliseras till att gälla mer komplicerade former av materia, särskilt flytande kristaller och polymerer".[8]
De Gennes arbetade som ingenjör vid franska atomenergikommissionen 1955-1961. Han var professor vid Orsay Liquid Crystals Group vid Universitetet i Paris 1961-1971 och var professor vid Collège de France i Paris sedan 1971.
De Gennes har med matematiska metoder studerat hur extremt komplexa former av materia beter sig vid övergången från ordning till oordning. Han upptäckte hur elektriskt eller mekaniskt triggade fasövergångar förändrar flytande kristaller från genomskinliga till ogenomskinliga tillstånd. Detta utnyttjas till exempel i olika former av displayer och datorskärmar.
De Gennes arbete har visat att så vitt skilda fenomen som magneter, supraledare, flytande kristaller och lösningar av polymerer kan beskrivas med samma generella matematiska metoder.
De Gennes tilldelades 1990 Wolfpriset i fysik tillsammans med David J. Thouless.
Utmärkelser
redigera- Louis Ancel-priset, 1959
- CNRS silvermedalj, [9]
- Holweck-priset, 1968[10]
- Bourke Award, 1976[11]
- Prix Ampère, 1977
- CNRS guldmedalj, 1980[12][13]
- Polymer Physics Prize, 1982[14]
- Gay-Lussac Humboldt-priset, 1983
- Utländsk ledamot av Royal Society, 28 juni 1984[15]
- Matteuccimedaljen, 1987
- ACS Award in Polymer Chemistry, 1988[16]
- Hedersdoktor vid Université de Sherbrooke, 1988[17]
- Harvey-priset, 1988[18]
- Lorentzmedaljen, 1990
- Wolfpriset i fysik, 1990[19]
Nobelpriset i fysik, 1991[20][21]- Wolfgang Ostwald-priset, 1991[22]
- Hedersdoktor vid Lavaluniversitetet, 1995[23]
- Fellow of the Australian Academy of Science, 1996[24]
- Hedersdoktor vid Universitetet i Vigo, 1997[25]
- F. A. Cotton Medal, 1997[26]
- Eringen-medaljen, 1998[27]
- Alexander von Humboldt-stipendiat
- Onsagermedaljen
- Humboldtpriset
- Hedersdoktor vid Hebreiska universitetet i Jerusalem
Källor
redigera- ^ [a b] matchID, matchID-ID: PJBMmYNwJ90C.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] KNAW historisk medlemslista, KNAW-nummer: PE00000366, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Leidse Hoogleraren, Leidse Hoogleraren-ID: 3211, läst: 19 juni 2019.[källa från Wikidata]
- ^ GeneaStar, GeneaStar person-ID: degennes.[källa från Wikidata]
- ^ French Nobel Prize-winner Pierre-Gilles de Gennes dies at 74 (på engelska), The Earth Times, 22 maj 2007, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ lista över professorer vid Collège de France, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Pristagare Kungl. Vetenskapsakademin: Pierre-Gilles de Gennes”. Kungl. Vetenskapsakademin. Arkiverad från originalet den 10 april 2023. https://web.archive.org/web/20230410202205/https://www.kva.se/pristagare/pierre-gilles-de-gennes/. Läst 10 april 2023.
- ^ läs online, comihistocnrs.hypotheses.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.iop.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.rsc.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.cnrs.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.cnrs.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.aps.org , läst: 18 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 135, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.acs.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.usherbrooke.ca .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, harveypz.net.technion.ac.il .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, wolffund.org.il .[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Physics 1991, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, kolloid-gesellschaft.de , läst: 8 november 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Liste complète des récipiendaires de 1864 à aujourd'hui, Lavaluniversitetet, läs online och läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.science.org.au , läst: 8 januari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.uvigo.gal .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.chem.tamu.edu .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, socengsci.org .[källa från Wikidata]