Per Adolf Tamm, född Tham den 2 januari 1774 i Göteborg[1], död den 24 juli 1856Österby bruk, var en svensk friherre, politiker och bergsbruksidkare.

Högvälborne
Friherre Per Adolf Tamm
KmstkVO, RNO, LVA, LFrKA, HedLLA
Titlar
Tidsperiod 1843–1856
Utnämnd av Karl XIV Johan
Efterträdare Claës Gustaf Adolf Tamm
Militärtjänst
I tjänst för Sverige Sverige
Tjänstetid 1781–1800
Grad Löjtnant
Enhet Livregementets kyrrassiärkår
Slag/krig Gustav III:s ryska krig
Utmärkelser Svensksundsmedaljen
Politik
Mandatperiod
Personfakta
Födelsenamn Per Adolf Tham
Född 2 januari 1774
Sverige Göteborg, Sverige
Alma mater Uppsala universitet
Död 24 juli 1856 (82 år)
Sverige Österby bruk, Sverige
Släkt
Frälse- eller adelsätt Friherrliga ätten Tamm, nr 395
Far Gustaf Tham
Mor Cristina Maria Grill
Familj
Make/maka Anna Margareta Grill
(g. 1802–1803, hennes död)
Familj 2
Maka Johanna Charlotta Ehrenbill
(g. 1804–1830, hennes död)
Barn med 2 Adolf Gustaf Tamm
Clas Tamm
Carl Sebastian Tamm

Friherrliga ätten Tamms vapen.

Biografi

redigera

Tidiga år

redigera

Per Adolf Tamm var son till direktören vid Svenska Ostindiska kompaniet, Gustaf Tham och Cristina Maria Grill.[2] Han föddes med namnet Tham och tillhörde ätten med samma namn, därmed ättling till Sebastian Tham.[3]

Utbildning

redigera

Tamm utbildades till en början i hemmet[2] innan han kom att studera i Uppsala – vid 13 års ålder[1] – åren 1787–90. Under hela 1790-talet läste han kemi, fysik och lanthushållning vid Uppsala universitet.

Karriär

redigera

Tamm deltog som kornett i finska kriget 1790, där han utmärkte sig i flera sjödrabbningar. Han belönades med Svensksundsmedaljen i guld och utnämndes 1792 till löjtnant vid Livregementets kyrassiärkår.[4]

Tamms moster, änkefru Anna Johanna Grill, skänkte honom en femtedel av det stora Österbybruk (intill Dannemora gruvor, knappt 5 mil norr om Uppsala) med uppdrag att förvalta hela egendomen. Så småningom förvärvade han även resterande delar av bruket samt Strömbacka med flera bruk i Hälsingland och blev en av Sveriges rikaste män.[5][6] Han förbättrade bergsbruket och utvecklade lanthushållningen i sin hemort, och gjorde sig även känd för välgörenhet och mecenatskap. 1802 stod han dessutom som ensam ägare av Österbybruk, vilket ägdes av släkten till 1916.[7]

Tamm avsade sig adelskapet vid riksdagen i Norrköping 1800,[1] och kom därefter att ändra sitt namn till Tamm.[3] År 1826 mottog han nytt sköldebrev av Karl XIV Johan, då han bibehöll det antagna namnet Tamm, och upphöjdes 1843 till friherre.[8] Han deltog nu åter i riddarhusets förhandlingar och var vid 1834–35 års riksdag ledamot av statsutskottet. Sedan 1812 var han ledamot och sedan 1848 hedersledamot av Lantbruksakademien, sedan 1824 av Vetenskapsakademien och sedan 1846 av Akademien för de fria konsterna. År 1849 kallades han till hedersledamot av Vetenskaps-Societeten i Uppsala.[4]

Tamm gifte sig 1802 med sin kusindotter Anna Margareta Grill. Hon avled dock kort efteråt i vad som tros vara sviterna av ett missfall. År 1804 gifte han sig med Johanna Charlotta Ehrenbill som även blev mor till hans barn.[9]

Tammstriden

redigera

Tamm bevistade den stormiga riksdagen i Norrköping 1800, sällade sig där till oppositionsgruppen bland den yngre adeln och var en av de fem som den 29 maj avsade sig adelskapet. Han ändrade samtidigt sitt efternamn från Tham till Tamm.[2] Detta förtörnade i hög grad Gustav IV Adolf, som lät avskeda Tamm från Livregementet.[4] Striden om namnet, och adelsvärdigheten drevs sedan av hans ättlingar inpå 2000-talet. Först år 2004, vid adelsmötet, fastslogs det att de icke-friherrliga medlemmarna ska tillhöra ätten Tham.[6]

Bibliografi

redigera
  • Tal om jernhandteringens tillstånd inom fäderneslandet, med anteckningar öfver dess framsteg i andra länder: hållet vid Praesidii nedläggande uti Kongl. Vetenskaps-Academien den 8 april 1835. Stockholm. 1836. Libris 2113989 

Utmärkelser

redigera

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b c] Lindahl 1904, sid. 199.
  2. ^ [a b c] Biographiskt lexicon öfver namnkunnige Svenska män .... Palmblad, Sebell & c. 1849. https://books.google.se/books?id=LL85AQAAIAAJ&pg=PA9&dq=per adolf tamm&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjZ9ZD76b3zAhXTSPEDHew1AUEQ6AF6BAgEEAI#v=onepage&q=per adolf tamm&f=false. Läst 9 oktober 2021 
  3. ^ [a b] ”1039-1040 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning)”. runeberg.org. 20 december 1919. https://runeberg.org/nfch/0550.html. Läst 9 oktober 2021. 
  4. ^ [a b c] Hofberg, Herman; Heurlin, Frithiof; Millqvist, Viktor; Rubenson, Olof (20 december 1906). ”II:585 (Svenskt biografiskt handlexikon)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sbh/b0585.html. Läst 9 oktober 2021. 
  5. ^ Tham, Per-Vollrath (2004) (på 91-974753-1-9). Gods och gårdar inom ätterna Tham och Tamm. Täby: Släktföreningen Tham och Tamm. sid. 88-93. Libris 9809897 
  6. ^ [a b] ”Tamm snart lika adlig som Tham”. Dagens Nyheter. 14 augusti 2006. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/nyheter/sverige/tamm-snart-lika-adlig-som-tham/. Läst 9 oktober 2021. 
  7. ^ Wikström, Sanna (25 juni 2017). ”Premiär för visningar i vallonsmedjan – Upsala Nya Tidning”. unt.se. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211009173050/https://unt.se/nyheter/tierp/premiar-for-visningar-i-vallonsmedjan-4689271.aspx. Läst 9 oktober 2021. 
  8. ^ Lindahl 1904, sid. 223.
  9. ^ [a b] ”Tamm nr 395 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tamm_nr_395. Läst 9 oktober 2021. 

Vidare läsning

redigera
Svenska adelstitlar
Ny titel  Friherre inom ätten Tamm(1)
1843–1856
Efterträddes av
Claës Gustaf Adolf Tamm
Anmärkningar och referenser
1. Med 1809 års regeringsform infördes § 37 som begränsar adel-, friherr- eller grevskapet till primogenitur.
Den äldste manlige bröstarvingen (äldste sonen eller, i brist på söner, närmaste annan manlig ättling) blir då adlig, friherrlig eller greve efter faderns död.