Paul Lindblom, född 27 april 1916 i Bollnäs, död 13 juli 2002 i Stockholm,[3][4] var en svensk administratör och författare.

Paul Lindblom
Född27 april 1916[1]
Bollnäs, Sverige
Död13 juli 2002 (86 år)
Stockholm
Medborgare iSverige[2]
SysselsättningFörfattare
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Lindblom disputerade för filosofie doktorsgrad i Lund 1945 på en avhandling med titeln Common sense och ändamålsetik i G. E. Moores filosofi. Under sin tid i offentlig tjänst deltog han flitigt i samhällsdebatten inom det humanistiska området.

Lindblom tjänstgjorde inom Arbetsmarknadskommissionen 1945–1947 och blev lärare vid Socialhögskolan i Lund 1947. Han var sedan skolans rektor åren 1948–1966. Åren 1966–1970 var han direktör för Riksbankens jubileumsfond och 1970–1980 chef för Institutet för rikskonserter.

Parallellt med sin yrkeskarriär var Lindblom styrelseordförande för Statens scenskola i Malmö 1964–1967, ordförande för Statens scenskola i Stockholm 1968–1970, kulturrådet 1969–1977 och konstnärsnämnden 1980–1985.

Han var gift med Nine Christine Jönsson och fick med henne döttrarna Susin Lindblom och Sisela Lindblom. Makarna är begravda på Skogskyrkogården i Stockholm.[5]

Utmärkelser

redigera

Lindblom var hedersledamot i Musikaliska akademien. År 1952 tilldelades han Boklotteriets stipendium.

Bibliografi i urval

redigera
  • Common sense och ändamålsetik i G E Moores filosofi (doktorsavhandling 1945),
  • Under världens tak (1945),
  • Lång hämnd (1948),
  • Ofarlig kollision (1950),
  • Humanistiska perspektiv (tillsammans med G. Landberg 1957),
  • Är socialpolitiken för dyr? (1959),
  • Maktkoncentration o partipolitik (1961),
  • Politik för massmedier (1974),
  • Ett sätt att leva (1975),
  • Artur Lundkvist i en föränderlig värld (1976),
  • Ernst Wigforss - socialistisk idépolitiker (1977),
  • Makt och demokrati på teatern (1979),
  • Teatern och den konstnärliga friheten (1982),
  • Socialpolitiken och den problematiska välfärden (1982),
  • Tonsättarnas villkor i Sverige (1983),
  • Arbetskamrater (1985),
  • Politik och kärlek, biografi om G. Möller och Else Kleen (tillsammans med *Nine Christine Jönsson 1987),
  • Samtiden i ögat (om Artur Lundkvist 1991).

Källor

redigera
  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 12197905c, läst: 30 december 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, Libris-URI: qn25cdp83mhv5mb, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140519183318/https://www.abc.se/~m225/litteratur/doed/svdnekro02.html. Läst 19 maj 2014. 
  4. ^ Dödsannons i Svenska Dagbladet, 22 juli 2002, sid. 22
  5. ^ ”Lindblom, Paul”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/7affd5eb-c068-42bd-a03f-aff3d329e292. Läst 2 juni 2023.