Prins Oskar av Preussen (fullständigt namn Oskar Karl Gustav Adolf), född 27 juli 1888 i Marmorpalatset i Potsdam, död 27 januari 1958 i München, var femte son till kejsar Wilhelm II och hans maka, Auguste Viktoria av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg.

Oskar av Preussen
FöddOskar Karl Gustav Adolf von Preußen
27 juli 1888[1][2][3]
Marmorpalais[4], Tyskland
Död27 januari 1958[1][2][3] (69 år)
München[5]
BegravdBurg Hohenzollern
Medborgare iTyskland
SysselsättningMilitär[6], motståndskämpe, soldat[6]
Politiskt parti
Tysknationella folkpartiet
MakaIna Maria von Bassewitz
(g. 1914–)[7]
BarnOskar Prinz von Preußen (f. 1915)[8]
Prince Burchard of Prussia (f. 1917)[8]
Princess Herzeleide of Prussia (f. 1918)[8]
Wilhelm Karl Prinz von Preußen (f. 1922)
FöräldrarVilhelm II av Tyskland
Auguste Viktoria av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg
SläktingarWilhelm (syskon)
Eitel Fredrik av Preussen (syskon)
Adalbert av Preussen (syskon)
August Vilhelm av Preussen (syskon)
Joakim av Preussen (syskon)
Prinsessan Viktoria Luise av Preussen (syskon)
Utmärkelser
Riddare med storkors av Victoriaorden
Svarta örns orden
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Prins Oskar föddes den 27 juli 1888 i sina föräldrars dåvarande residens, Marmorpalatset, beläget i slottsparken Neuer Garten i Potsdam sydväst om Berlin. Han var den femte son till kejsar Wilhelm II och hans maka, kejsarinnan Auguste Viktoria och föddes i det så kallade Trekejsaråret, bara en månad efter att hans far blivit tysk kejsare och kung av Preussen. Prinsen döptes i slottskyrkan i Berlins stadsslottSpreeinsel i centrala Berlin i den lutherska tron och fick sitt namn efter den svenske kungen Oscar II, vilken också var hans gudfar.

Efter universitetsstudier i Bonn slog prins Oskar, liksom sina bröder, in på en militär bana. Vid första världskrigets utbrott kommendant för Leignitz grenadjärer. Vid krigsslutet 1918 hade han avancerat till överste och brigadkommendör. Under andra världskriget kommenderade prinsen det 230:e infanteriregementet och utnämndes 1940 till generalmajor, men tog 1943 avsked ur armén.

1927 efterträdde Oskar sin äldre bror Eitel Fredrik av Preussen som härmästare för den brandenburgska Johanniterorden och anses skickligt ha lotsat denna genom Tredje rikets försök att motarbeta denna för nationalsocialisterna, genom sina kopplingar till den evangeliska kyrkan och den gamla adeln, misshagliga organisation. Genom ett beslut av Rudolf Hess 1938 förbjöds medlemmar i nazistpartiet visserligen att samtidigt vara johanniterriddare liksom nyrekrytering till orden, men denna lyckades likväl klara sig undan formellt förbud och upplösning. Prinsen ledde orden till sin död 1958 och efterträddes då av sin son Wilhelm Karl.

Prins Oskar gifte sig morganatiskt 1914 i Berlin med en av moderns hovfröknar, grevinnan Ina von Bassewitz (1888-1973). Ett mycket lyckligt äktenskap. I början av 1920-talet tillerkändes hon och de barn som fötts i äktenskapet, rang och värdighet av kejserliga tyska kungligheter. Paret fick följande barn:

  1. Oscar (j:r) (1915-1939) omkom under början av 2:a världskriget
  2. Burchard (1917-1988) gift med Elenore von Fugger-Babenhausen (1925-1992)
  3. Herzeleide (1918-1989) gift med furst Karl Biron von Kurland (1907-1982)
  4. Wilhelm Karl (1922-2007) gift med Armgard von Weltheim (1926-2019)

Anfäder

redigera
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vilhelm I av Tyskland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik III av Tyskland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Augusta av Sachsen-Weimar
 
 
 
 
 
 
 
 
Vilhelm II av Tyskland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Albert av Sachsen-Coburg-Gotha
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Viktoria av Storbritannien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Viktoria av Storbritannien
 
 
 
Oskar av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kristian av Holstein-Augustenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise Danneskjold-Samsøe
 
 
 
 
 
 
 
 
Auguste Viktoria av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ernst av Hohenlohe-Langenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Adelheid av Hohenlohe-Langenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Feodora av Leiningen
 
 
 


Utmärkelser

redigera

Källor

redigera
  • Louis Ferdinand Freiherr von Massenbach: Die Hohenzollern - einst und jetzt (Bonn 2006)
  1. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10108.htm#i101071, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] filmportal.de, Filmportal-ID: 7c4b518451f544abb898d3058bdfe276, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000002475, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 2 april 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ The Peerage person-ID: p10108.htm#i101071, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  9. ^ Kungl. Serafimerorden i Sveriges statskalender 1925

Externa länkar

redigera