Wikipedia

Monica Nordquist

svensk skådespelare

Eva Gun Monica Nordquist Graffman, född Nordquist, ursprungligen Holmgren, född 3 februari 1941 i Bromma församling i Stockholm,[2] död 24 juni 2017 [3] i Nacka, Stockholms län, var en svensk skådespelare.

Monica Nordquist
FöddEva Gun Monica Holmgren
3 februari 1941
Bromma församling, Stockholm
Död24 juni 2017 (76 år) [1]
Nacka, Stockholms län
NationalitetSvensk
Aktiva år1960–1996
MakeGöran Graffman
(1989–2014; hans död)
BarnEmil Graffman
Betydande roller
Fru Pettersson i Den vita stenen
Kajsa Engström i Madicken
IMDb SFDb

Biografi

redigera

Fröken Sverige och teaterstudier

redigera

Hon var dotter till arbetaren Holger Holmgren och Gunvor Karlsson. Modern blev tidigt änka och gifte 1945 om sig med ingenjören Carl Eric Nordquist, vars efternamn Monica Nordquist fick.

Monica Nordquist uppmärksammades i samband med Vecko-Revyns Fröken Sverige-tävling 1958 där hon kom på andra plats och kvalificerades till Miss Europe-tävlingen. Därefter arbetade hon en tid som mannekäng för Kim Söderlund.

1961–1963 studerade hon på Calle Flygare Teaterskola och blev i augusti 1963 antagen till Göteborgs stadsteaters elevskola.

De första rollerna

redigera

Nordquist gjorde sina första filmroller 1966 i Claes Fellboms Ska' ru' me' på fest? och som frälsningssoldaten Betty i Stig Ossian Ericsons film Adamson i Sverige med Hans Ernback som Adamsson.

Upsala-Gävle stadsteater och andra teaterroller

redigera

Hon var 1967–1969 engagerad i ensemblen vid Upsala-Gävle stadsteater, och därefter en frilansande skådespelare till 1996 då hon avslutade sin karriär och blev logoped.

Genombrott på TV

redigera

Nordquist är känd för rollen som fru Pettersson i Den vita stenen, som farmaceuten Harriet i Någonstans i Sverige 1973, och som Madickens mamma Kajsa i filmatiseringen av Astrid Lindgrens Madicken 1979, den först- och sistnämnda TV-serien i regi av hennes make Göran Graffman.

Familj

redigera

Nordquist var under en period på 1960-talet förlovad med Claes Fellbom.[4] Hon gifte sig 1989 med regissören Göran Graffman (1931–2014), och fick med honom sonen Emil Graffman 1974.[2]

Hon avled 2017 och är begravd på Djurö kyrkogård.[5]

Filmografi i urval

redigera

Teater

redigera

Roller (ej komplett)

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1967 Florence Minimaxerna (Les Maxibules)
Marcel Aymé		 Kåre Santesson Uppsala stadsteater[6]
1968 Aglaja Idioten (Идиот, Idiot)
Fjodor Dostojevskij		 Palle Granditsky Uppsala stadsteater[7]
Mary Flotten
Kent Andersson		 Stig Ossian Ericson Uppsala stadsteater[8]
Bordellflicka Mahagonny (Aufstieg und Fall der Stadt Mahagonny)
Bertolt Brecht och Kurt Weill		 Ulf Fredriksson Uppsala stadsteater[9]
Basque Misantropen (Le misanthrope)
Molière		 Kåre Santesson Uppsala stadsteater[10]
1969 Charlotte
Bertha 		Hittebarnet
Den politiske kocken
August Blanche		 Helge Hagerman Uppsala stadsteater[11]
Mjölkflickan Spöksonaten
August Strindberg		 Stig Ossian Ericson Uppsala stadsteater[12]
1970 Fångspel
Lennart Svensson, Monica Nordquist, Bernt Staf		 Stefan Böhm Pistolteatern[13]
1971 Lucile, Camilles hustru Dantons död (Dantons Tod)
Georg Büchner		 Michael Meschke Dramaten i Riksdagshuset
1975 Traktorförerskan Jag vill träffa Mjosov (Где вы, месье Миуссов?)
Valentin Katajev		 Yngve Nordwall Riksteatern[14]
1977 Sara Ballongen spricker
Krukan är tom
Gustav Jonsson, Bo Bergstrand, Christina Nilsson		 Per Sjöstrand Dramaten
1980 Karna Wärdshuset Haren och Vråken
Lars Forssell		 Hans Polster Helsingborgs stadsteater
Sigrid I vackra drömmars land
Lars Björkman		 Claes Sylwander Helsingborgs stadsteater[15]
1983 Sally Kvinnor och äppelträd
Moa Martinson		 Lars Engström Riksteatern[16]
1985 Jelena Nikolajevna, Protosovs hustru Solens barn (Дети солнца, Deti solntsa)
Maksim Gorkij		 Lars Engström Riksteatern[17]
1986 Ruth Familjens Don Juan (The Norman Conquests)
Alan Ayckbourn		 Bengt Blomgren Riksteatern[18]
1988 Politikern På vinst och förlust
Elisabeth G. Söderström och Jan Tiselius		 Elisabeth G. Söderström
Jan Tiselius		 Riksteatern[19]
1989 Bea Utsikt från en bro (A view from the bridge)
Arthur Miller		 Lars-Erik Liedholm Riksteatern[20]
1990 Ulla Winblad Haren och vråken
Lars Forssell		 Lars-Erik Liedholm Riksteatern[21]
1993 Spektakel på Haga
Lars Engström		 Lars Engström Fjärilshuset[22]
1994 Hög svansföring
Eva Moberg		 Carl-Johan Seth Riksteatern[23]
1995 En minister på gaffeln
Luis Rego och Philippe Bruneau		 Bernt Lindkvist Jönköpings länsteater[24]

Radioteater

redigera

Roller (ej komplett)

redigera
År Roll Produktion Regi
1974 Vi måste tala med kungen
Dieter Kühn		 Göran Graffman[25]
Presidenten
Miguel Ángel Asturias		 Göran O. Eriksson[26]
Julia Mödan värt
Lars Forssell		 Per Verner-Carlsson[27]
Berusad flicka Brott och straff
Fjodor Dostojevskij		 Per Verner-Carlsson[28]
1975 Kvinnan Överklasstjejen
Jochen Ziem		 Per Verner-Carlsson[29]
Stella Hinden
Göran Tunström		 Staffan Olzon[30]
1976 Sara Hiller Ansiktet i skuggan
Per Lindeberg		 Göran Graffman[31]
1977 Clémence Chouilloux På pottan
Georges Feydeau		 Staffan Olzon[32]
1979 Edit Dräneringen
Lars Norén		 Arne Forsberg[33]
Kvinnan Bekänna färg
Athol Fugard		 Lars Forsberg[34]
1980 Skolsekreteraren Eleven Francesca uppsöker yrkesvalslärare Vergilius
Torgny Lindgren		 Jörgen Cederberg[35]
Ann Samuelsson Sommar, sommar, sommar
Björn Runeborg		 Arne Forsberg[36]
1981 Meta Min hjälp kommer från bergen
Gabriele Wohmann		 Staffan Olzon[37]
1982 Kvinnan Sjötunga Meunière
Anne-Sofie Nielsen		 Hans Jonstoij[38]
Lärarinnan En sådan med smör på
Bernt Carlson		 Arne Forsberg[39]
Fanny, manufaktursaffärsinnehavare Livets historier förbi
Göran Tunström		 Arne Forsberg[40]
1983 Ingela Svensexan
Olov Svedelid		 Åke Blomström[41]
1984 Hilde Jag, Jan
Sivar Arnér		 Per Verner-Carlsson[42]
1986 I samma buss
Arne Törnqvist		 Per Verner-Carlsson[43]
1989 Mrs Fletcher Godnatt, mister Tom
Michelle Magorian		 Hans Ernback[44]

Referenser

redigera
  1. ^ https://waerners.varaminnessidor.se/memorial_page_personal_info.php?order_id=2192577&set_site_id=152&cat=Profile&sign=17b22316b28d2fefba528f4ae80b624e
  2. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  3. ^ http://www.expressen.se/noje/monica-nordquist-dod-spelade-rollen-som-madickens-mamma-/
  4. ^ Age (16 augusti 1964). ”21-åring gör långfilmsdebut”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/tidning/1964-08-16/221/10. Läst 12 juli 2017. 
  5. ^ Gravar.se
  6. ^ Sven Barthel (8 september 1967). ”Smakfullt clowneri”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/tidning/1967-09-08/243/18. Läst 12 juli 2017. 
  7. ^ Bengt Jahnsson (26 januari 1968). ”Kongenialt samspel i Uppsalas 'Idioten'”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/tidning/1968-01-26/24/18. Läst 12 juli 2017. 
  8. ^ Bengt Jahnsson (22 mars 1968). ”Uppsalas 'Flotten': Lyxångare i Folkets hus”. Dagens Nyheter: s. 19. http://arkivet.dn.se/tidning/1968-03-22/80/19. Läst 12 juli 2017. 
  9. ^ Bengt Jahnsson (13 september 1968). ”Uppslagsrik guldgrävaropera”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/tidning/1968-09-13/249/22. Läst 12 juli 2017. 
  10. ^ Sven Barthel (1 november 1968). ”'Misantropen' i smoking blev alltför anekdotisk”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/tidning/1968-11-01/298/18. Läst 12 juli 2017. 
  11. ^ Hans Axel Holm (5 februari 1969). ”Blanche att skratta gott åt”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/tidning/1969-02-05/34/17. Läst 12 juli 2017. 
  12. ^ Leif Zern (26 mars 1969). ”Uppsala spelar tvetydig 'Spöksonat'”. Dagens Nyheter: s. 21. http://arkivet.dn.se/tidning/1969-03-26/83/21. Läst 12 juli 2017. 
  13. ^ ”Pistolteatern gör pjäs om kriminalvård”. Dagens Nyheter: s. 14. 28 mars 1970. http://arkivet.dn.se/tidning/1970-03-28/84/14. Läst 12 juli 2017. 
  14. ^ Bengt Jahnsson (26 november 1975). ”Skojig 'Mjosov' – Men Riksteatern jagar lustigheter”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/tidning/1975-11-26/321/16. Läst 12 juli 2017. 
  15. ^ Bengt Jahnsson (17 december 1980). ”Stark musical för intelligenta mardrömmar”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/tidning/1980-12-17/344/20. Läst 12 juli 2017. 
  16. ^ Per Allan Olsson (26 november 1983). ”Moa Martinson på Folkteatern: Träffsäkra bilder av livsvilja”. Dagens Nyheter: s. 27. http://arkivet.dn.se/tidning/1983-11-26/321/27. Läst 12 juli 2017. 
  17. ^ Lars Ring (16 april 1985). ”'Solens barn' hos Riksteatern: Brister i scenografi och rollgestaltning”. Svenska Dagbladet: s. 17. https://www.svd.se/arkiv/1985-04-16/17. Läst 12 juli 2017. 
  18. ^ Tove Ellefsen (9 november 1986). ”Lagom småputtrigt 'snusk'”. Dagens Nyheter: s. 19. http://arkivet.dn.se/tidning/1986-11-09/304/19. Läst 12 juli 2017. 
  19. ^ Bengt Jahnsson (14 december 1988). ”Lyckad inblick i kropparnas esperanto”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/tidning/1988-12-14/340/26. Läst 12 juli 2017. 
  20. ^ Stefan Stenudd (2 oktober 1989). ”Miller tolkad med sans”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/tidning/1989-10-02/267/28. Läst 12 juli 2017. 
  21. ^ Ingmar Björkstén (1 november 1990). ”Rosa dunster kring Bellman”. Svenska Dagbladet: s. 35. https://www.svd.se/arkiv/1990-11-01/35. Läst 12 juli 2017. 
  22. ^ Anna Lena Persson (20 juni 1993). ”Fjärilslätt spel i skirt växthus”. Svenska Dagbladet: s. 35. https://www.svd.se/arkiv/1993-06-20/35. Läst 12 juli 2017. 
  23. ^ Pia Huss (6 mars 1994). ”Vänligt ironiskt om skolans värld”. Svenska Dagbladet: s. 36. https://www.svd.se/arkiv/1994-03-06/36. Läst 12 juli 2017. 
  24. ^ Lars Ring (15 februari 1995). ”Politisk fars på tomgång”. Svenska Dagbladet: s. 25. https://www.svd.se/arkiv/1995-02-15/25. Läst 12 juli 2017. 
  25. ^ ”Radio”. Dagens Nyheter: s. 25. 13 juli 1974. http://arkivet.dn.se/tidning/1974-07-13/187/25. Läst 12 juli 2017. 
  26. ^ ”Radio”. Dagens Nyheter: s. 39. 1 augusti 1974. http://arkivet.dn.se/tidning/1974-08-01/206/39. Läst 12 juli 2017. 
  27. ^ ”Radio”. Dagens Nyheter: s. 51. 26 oktober 1974. http://arkivet.dn.se/tidning/1974-10-26/292/51. Läst 12 juli 2017. 
  28. ^ ”Radio”. Dagens Nyheter: s. 51. 1 november 1974. http://arkivet.dn.se/tidning/1974-11-01/298/51. Läst 12 juli 2017. 
  29. ^ Magnus Hedlund (3 mars 1975). ”Platt överklasstjej och givna repliker”. Dagens Nyheter: s. 41. http://arkivet.dn.se/tidning/1975-03-03/60/21. Läst 12 juli 2017. 
  30. ^ ”Radio”. Dagens Nyheter: s. 41. 5 april 1975. http://arkivet.dn.se/tidning/1975-04-05/91/41. Läst 12 juli 2017. 
  31. ^ ”Radio”. Dagens Nyheter: s. 25. 7 augusti 1976. http://arkivet.dn.se/tidning/1976-08-07/212/25. Läst 12 juli 2017. 
  32. ^ ”Radio-program”. Dagens Nyheter: s. 19. 23 juli 1977. http://arkivet.dn.se/tidning/1977-07-23/196/19. Läst 12 juli 2017. 
  33. ^ ”Radio-program”. Dagens Nyheter: s. 35. 8 september 1979. http://arkivet.dn.se/tidning/1979-09-08/243/35. Läst 12 juli 2017. 
  34. ^ ”Radio-program”. Dagens Nyheter: s. 63. 16 december 1979. http://arkivet.dn.se/tidning/1979-12-16/341/63. Läst 12 juli 2017. 
  35. ^ ”Radio-program”. Dagens Nyheter: s. 27. 5 januari 1980. http://arkivet.dn.se/tidning/1980-01-05/4/27. Läst 12 juli 2017. 
  36. ^ ”Radio-program”. Dagens Nyheter: s. 31. 14 juli 1980. http://arkivet.dn.se/tidning/1980-07-14/189/31. Läst 12 juli 2017. 
  37. ^ ”Radio-program”. Dagens Nyheter: s. 55. 30 augusti 1981. http://arkivet.dn.se/tidning/1981-08-30/234/55. Läst 12 juli 2017. 
  38. ^ ”Radioprogrammen”. Svenska Dagbladet: s. 47. 3 maj 1982. https://www.svd.se/arkiv/1982-05-03/19. Läst 12 juli 2017. 
  39. ^ Margaret Stenström (8 juni 1982). ”Skakande om mor-dotter”. Svenska Dagbladet: s. 22. https://www.svd.se/arkiv/1982-06-08/22. Läst 12 juli 2017. 
  40. ^ ”Radioprogrammen”. Svenska Dagbladet: s. 63. 11 september 1982. https://www.svd.se/arkiv/1982-09-11/21. Läst 12 juli 2017. 
  41. ^ ”Radioprogrammen”. Svenska Dagbladet: s. 63. 26 juni 1982. https://www.svd.se/arkiv/1983-06-26/19. Läst 12 juli 2017. 
  42. ^ ”Radioprogrammen”. Svenska Dagbladet: s. 23. 7 oktober 1984. https://www.svd.se/arkiv/1984-10-07/23. Läst 12 juli 2017. 
  43. ^ ”Radio idag”. Dagens Nyheter: s. 47. 1 februari 1986. http://arkivet.dn.se/tidning/1986-02-01/30/47. Läst 12 juli 2017. 
  44. ^ ”Radioprogrammen”. Dagens Nyheter: s. 37. 10 juli 1994. https://www.svd.se/arkiv/1994-07-10/37. Läst 12 juli 2017. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Monica_Nordquist&oldid=56546500”