Militärhögskolan
Militärhögskolan (MHS) var en försvarsmaktsgemensam militärhögskola inom Försvarsmakten som verkade i olika former åren 1961–1996. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison, Stockholm.[2][3]
| Militärhögskolan (MHS) | |
 Vapen för Militärhögskolan tolkat efter dess blasonering. | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Militärhögskolan |
| Datum | 1961–1996 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Försvarsmaktsgemensam |
| Typ | Militärhögskola |
| Roll | Utveckla och utbilda |
| Del av | Högkvarteret |
| Föregångare | Flygkrigshögskolan, Krigshögskolan, Sjökrigshögskolan |
| Efterföljare | Försvarshögskolan |
| Ingående delar | Armélinjen, Flyglinjen, Marinlinjen |
| Storlek | Skola |
| Högkvarter | Stockholms garnison |
| Förläggningsort | Karlstad, Stockholm, Östersund |
| Marsch | "Marche de Slippenbach" (okänd) [a] |
| Befälhavare | |
| Skolchef | Claes Tornberg [b] |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
| Tjänstgöringstecken |  |
Historik
redigeraMilitärhögskolan bildades den 1 oktober 1961 genom att de tre försvarsgrenarnas högre officersutbildningar, Krigshögskolan inom Armén, Sjökrigshögskolan inom Marinen och Flygkrigshögskolan inom Flygvapnet sammanslogs till Militärhögskolan. Militärhögskolan var försvarets högsta enhet för officersutbildning, för stabs- och högre chefsutbildning. Den 1 juli 1994 uppgick Försvarets förvaltningshögskola (FörvHS) i Militärhögskolan (MHS). Den 31 december 1996 upplöstes skolan i dess dåvarande form, och kom från den 1 januari 1997 att tillsammans med Försvarshögskolan (FHS) bilda en ny skola under namnet Försvarshögskolan (FHS). Den tidigare Försvarshögskolan, bedrev utbildning enbart för totalförsvarets civila delar.[4]
Fram till den 31 december 1998 var den grundläggande utbildningen av svenska officerare separat för de olika försvarsgrenarna, och inom armén även separat för de olika truppslagen. På denna tid hette enheterna officershögskola (OHS). Den 1 januari 1999 samlades den grundläggande utbildningen av officerare till tre nya militärhögskolor inom Försvarsmakten, Militärhögskolan Karlberg (MHS K), Militärhögskolan Halmstad (MHS H) och Militärhögskolan Östersund (MHS Ö). Genom försvarsbeslutet 2004 reducerades den 1 januari 2005 antalet skolor till två, då Militärhögskolan Östersund (MHS Ö) upplöstes och avvecklades. De två kvarvarande militärhögskolorna är organiserad i två fristående militärhögskolor som lyder under Högkvarteret, men som ingår i myndigheten Försvarsmakten. De är placerade på Karlbergs slott i Solna kommun och i Halmstads garnison.
Förläggningar och övningsplatser
redigeraI samband med att Militärhögskolan bildades den 1 oktober 1961, kom den att förläggas det kasernområde på Valhallavägen 117, som 1877 hade uppförts till Svea artilleriregemente (A 1).[2] Genom att Försvarets förvaltningshögskola (FörvHS) tillkom 1994, tillkom även två nya utbildningsorter, då Förvaltningshögskolan hade sin utbildning i Karlstads garnison och Östersunds garnison.[3] Efter att Militärhögskolan upplöstes den 31 december 1996, kom lokalerna på Valhallavägen 117 att övertas av Försvarshögskolan.
Heraldik och traditioner
redigeraDen 11 december 1962 antog Militärhögskolan "Marche de Slippenbach" (okänd) som förbandsmarsch. Marschen fastställdes av Försvarsstaben den 15 maj 1964.[1]
Förbandschefer
redigeraSkolchefer
redigera- 1961–1973: Erik Rosengren
- 1973–1978: Bengt Liljestrand
- 1974–1978: Gustaf Peyron (tf)[5]
- 1978–1984: Nils-Fredrik Palmstierna
- 1984–1990: Evert Båge
- 1990–1996: Claes Tornberg
Armélinjen
redigera- 1961–1966: Tore Gustaf Arne Rääf
- 1966–1970: Stig Nihlén
- 1970–1980: ?
- 1980–1983: Einar Lyth
- 1983–1996: ?
Flyglinjen
redigera- 1961–1964: Hans Neij
- 1965–1966: Sven Alm
- 1966–1969: Rune Larsson
- 1968–1969: Karl-Erik Fernander
- 1969–1977: Sten Bergström
- 1977–1984: Bo Hagelborg
- 1984–1988: Robert Barkström
- 1988–1991: Tomas Warming
- 1991–1993: Mats Björling
- 1993–1996: ?
Marinlinjen
redigera- 1961–1963: Tryggve Lennart Norinder
- 1963-1966: Lars H:son Lundberg
- 1966–1969: Rolf Skedelius
- 1969–1970: Ulf Reinius
- 1970–1977: Per-Gunnar Fernander
- 1975–1977: Bengt O'Konor
- 1977–1987: ?
- 1987–1989: Christer Hägg
- 1989–1990: Per Lundbeck
- 1990–1993: Anders Stävberg
- 1993–1996: ?
Namn, beteckning och förläggningsort
redigera
|
|
Galleri
redigera-
Militärhögskolans lokaler på Valhallavägen. -
Militärhögskolans lokaler på Valhallavägen. -
Militärhögskolans lokaler på Valhallavägen. -
Militärhögskolans lokaler i Karolinen i Karlstad.
.jpg)
Se även
redigeraReferenser
redigeraAnmärkningar
redigera- ^ Förbandsmarschen antogs 1962, fastställdes den 15 maj 1964.[1]
- ^ Claes Tornberg blev sista chefen för skolan.
Noter
redigera- ^ [a b] Sandberg (2007), s. 11
- ^ [a b] Holmberg (1993), s. 61
- ^ [a b] ”Militärhögskolan”. riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Militärhögskolan&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=1&postid=Arkis dd3c8586-7d40-4aaa-86d6-aa4d8651e8b6&tab=post&FacettState=undefined:c|&s=Balder. Läst 27 september 2017.
- ^ Nationalencyklopedin, band 13 (1994), s. 315, uppslagsordet Militärhögskolan
- ^ Vem är det: svensk biografisk handbok. 1981. Stockholm: Norstedt. 1980. sid. 842. Libris 3681525. ISBN 91-1-805012-3. https://runeberg.org/vemardet/1981/0862.html
Tryckta källor
redigera- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Militärhögskolan.