Mikrovaskulär dysfunktion
Mikrovaskulär dysfunktion eller småkärlssjukdom innebär att negativa förändringar uppstår i mikrocirkulationen, det vill säga kroppens minsta blodkärl inklusive kapillärerna. Förändringarna kan ge upphov till olika skador och sjukdomar, som varierar med underliggande orsaker och var i kroppen den mikrovaskulära dysfunktionen uppstår.
Diabetes
redigeraHos diabetiker uppstår ofta med tiden olika mikrovaskulära komplikationer. De vanligaste är diabetisk neuropati, nefropati och retinopati.
Neuropati innebär nervskador till följd av mikrovaskulära förändringar i de blodkärl som förser nerverna med blod, och kan leda till förlust av känsel i underben och fötter. Nefropati skadar de minsta blodkärlen i njurens filtrationssystem förändras, vilket leder till successiv försämring av njurfunktionen och slutligen njursvikt. Vid retinopati skadas blodkärlen i ögonbotten, vilket leder till nedsatt syn och blindhet.
Systemisk skleros
redigeraVid den autoimmuna sjukdomen systemisk skleros kan bland annat händer, fötter, njurar och lungor drabbas av mikrovaskulär dysfunktion. Ett tidigt symptom är Raynauds fenomen där nedsättningen i blodflödet medför missfärgade fingrar och tår, smärta och nedsatt finmotorik.
Hjärtsjukdom
redigeraMikrovaskulär dysfunktion i hjärtmuskeln är en av flera orsaker till kranskärlssjukdomar, bland annat kroniskt koronart syndrom (tidigare benämnt stabil kranskärlssjukdom).[1]
Referenser
redigera- ^ Persson, Jonas (2020). ”Mikrovaskulär dysfunktion vanlig vid kranskärlssjukdom” (35-36). Läkartidningen. https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/nya-ron/2020/07/mikrovaskular-dysfunktion-vanlig-vid-kranskarlssjukdom/. Läst 1 november 2021.