Maurice Barrès

Maurice Barrès
	Maurice Barrès
	Maurice Barrès, 10 augusti 1918.
Född	19 augusti 1862; Charmes, Frankrike
Död	4 december 1923 (61 år); Neuilly-sur-Seine, Frankrike
Begravd	cemetery of Charmes
Medborgare i	Frankrike
Utbildad vid	lycée Henri-Poincaré; collège-lycée La Malgrange
Sysselsättning	Författare, politiker, journalist
Befattning
	Ledamot av Frankrikes nationalförsamling; Stol nummer 4 i Franska akademien (1906–1923)
Politiskt parti
	Boulangism; Fédération républicaine
Barn	Philippe Barrès (f. 1896)
Föräldrar	Auguste Barrès
Utmärkelser
	Prix Alfred Née (1904); Grand prix des Meilleurs romans du demi-siècle
	Redigera Wikidata

Auguste Maurice Barrès, född 19 augusti 1862 i Charmes-sur-Moselle, död 4 december 1923 i Neuilly-sur-Seine, var en fransk författare och politiker, berömd för att ha tjänat som en av fascismens intellektuella förfäder genom en fusion av socialism och republikanism med en folkligt nationalromantisk nationalism med inslag av rasbiologi och antisemitism samt starkt motstånd mot individualism och materialism. 1898 myntade han ett sedermera historiskt begrepp när han i skrift omnämnde sig själv som "nationalsocialist".

Biografi

Barrès började sin bana som publicist i Paris, men sadlade senare om och blev författare. Han debuterade som författare på 1880-talet och slog definitivt igenom med Sous l'œil des Barbares 81888), som följdes av Un homme libre (1889) och Le jardin de Bérénice (1892) och Du sang, de la volupté et de la mort (1894). Romanerna var till en början filosofiska, och handlade om den s.k. "jagkulten", men präglades senare främst av nationalism och ett starkt tyskhat, något som börjar skymta i romanerna L'ennemi des lois (1892), jämte trilogin Les déracinés (1897), L'appel au soldat (1900) och Leus figures (1903). Barrès blev 1889 deputerad, och stödde som sådan den reaktionäre högermannen Georges Boulanger, men omvaldes inte efter rörelsens bankrutt 1893.

Hans Scènes et doctrines du nationalisme (1902), som behandlar Dreyfuskrisen 1894-1899, har ett mer påtagligt politiskt innehåll, där Barrès framhåller nationalismen och en auktioritetsstyrd samhällsform. Han utgav därefter reseskildringarna Amori et dolori sacrum (1903) och Le voyage de Sparte (1906) från resor i Venedig och Grekland. I Les amitiés françaises (1903) dyker för första gången upp tankar om ett revanschkrig mot Tyskland upp, något som senare återkommer i Au service de l'Allenagne (1905) och Colette Baudoche (1909). De nästföljande romanerna La colline inspirée (1913) och La grande pitié des églises de France (1914) utvecklade han sitt djupa religiösa intresse.

Under första världskriget var Barrès febrilt aktiv som journalist, främst i Ècho de Paris, där han främst skrev hyllningar till den franska hären. Efter fredsslutet agiterade han i ord och skrift för en förfranskning av länderna kring Rhen. Han sista skönlitterära arbeten hämtade motiv från Orienten. Kort före sin död utgav han sin farfars, en soldat i Napoleons armés memoarer, men han aldrig med det planerade utgivandet av sina egna.

Barrès blev medlem av Franska akademien 1906, och invaldes samma år som Paris representant i deputeradekammaren, en plats han innehade fram till sin död.

Författarkollegan Marcel Proust skrev 1911 till honom: "Ni har blivit vad ingen annan varit: en stor författare och en stor folkledare".

Enligt Svensk uppslagsbok var Barrès en av de absolut viktigaste tänkarna i Frankrike under perioden 1870-1930.

Bibliografi över svenska översättningar

Colette Baudoche : historien om en ung flicka från Metz / auktoriserad översättning och förord av Marika Stjernstedt. Stockholm. 1915. Libris 495600
Utan rotfäste : social roman / översättning från franskan av Gunilla von Düben. Stockholm: Bonnier. 1916. Libris 1649306
Frankrikes odödliga själ / med författarens bemyndigande till svenska av Algot Ruhe. Stockholm: Hjalmar Lundberg & Gösta Olzon. 1917. Libris 1649305

Se även

Charles Maurras

Referenser

^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6rz05dr, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Maurice-Barres topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ filmportal.de, Filmportal-ID: 3a3a4551464d48a2a81cfac19a8717db, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Баррес Морис”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Баррес Морис”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Sycomore-ID: 434, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.landrucimetieres.fr .^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 14412, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Franska akademien, Franska akademiens medlems-ID: maurice-barres, läs online, läst: 30 maj 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, gw.geneanet.org .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, etheses.dur.ac.uk .^{[källa från Wikidata]}
^ Jérôme Fenoglio (red.), Les "douze meilleurs romans français du demi-siècle", Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 29 maj 1950, läs online .^{[källa från Wikidata]}

Tryckta källor

Svensk uppslagsbok. Malmö 1939

Vidare läsning

Böök, Fredrik (1911). ”Maurice Barrès”. Studier och ströftåg i dikten och historien. Stockholm: Norstedt. sid. 113-167. Libris 359842
Curtius, Ernst Robert (1926). Maurice Barres och den franska nationalismens andliga grundvalar. Lund: Gleerup. Libris 793939
Nordin, Svante (1993). ”Fredrik Böök och Maurice Barrès”. Tidskrift för litteraturvetenskap (1988) (Umeå : Tidskrift för litteraturvetenskap, 1988-) 1993 (22:4),: sid. [49]-59. ISSN 1104-0556 ISSN 1104-0556. Libris 2062758

Externa länkar

Barrès, Maurice i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
Barrès, M. i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
Maurice Barrès i Libris

[159600e15e25d81bac370dd00f6cd808591e82de-1] [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6rz05dr, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[0db021515b1b3012450aacc33c334bb9c97be275-2] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Maurice-Barres topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[2adb28eb06a89aa457a8749ebd9500a3f107aa12-3] filmportal.de, Filmportal-ID: 3a3a4551464d48a2a81cfac19a8717db, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[8cd01cae71263ae3b8746201647443ad47ff3809-4] [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Баррес Морис”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[b46b1ddf305c7ad37eb97c7f642f090a259534b1-5] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Баррес Морис”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[98f65f009f78e7596cea85503d6878e80f478b0a-6] Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Sycomore-ID: 434, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[c3dcef168c3e99356b436b7c41d77946091d992d-7] äs online, www.landrucimetieres.fr .^{[källa från Wikidata]}

[4b1450d900cb2becaa3638bc66a94b9635c7952f-8] [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 14412, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}

[17719537c93d3b75709dc5a408afd9a5d3cd7899-9] Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[39fb18ede5e282547c43db7cc006e7224c8190b5-10] Franska akademien, Franska akademiens medlems-ID: maurice-barres, läs online, läst: 30 maj 2022.^{[källa från Wikidata]}

[d610c1a711e6529557336be078f67b384c6d3ed4-11] äs online, gw.geneanet.org .^{[källa från Wikidata]}

[cbea4dbcf3cfe7b612c89cbbb6a81cf5bc73056c-12] äs online, etheses.dur.ac.uk .^{[källa från Wikidata]}

[3809cedc6c3463cbacf6e43a46b00ca66baed542-13] Jérôme Fenoglio (red.), Les "douze meilleurs romans français du demi-siècle", Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 29 maj 1950, läs online .^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]