Lycksele församling
Lycksele församling är en församling i Södra Lapplands kontrakt i Luleå stift som omfattar hela Lycksele kommun. Församlingen ingår i Södra Lapplands pastorat.
| Lycksele församling Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Lycksele kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Luleå stift |
| Pastorat | Södra Lapplands pastorat[2] |
| Bildad | 1606 och 1673 |
| av del av | Umeå landsförsamling |
| Avskild från | Lycksele socken (1874) |
| Utbrutet | Åsele församling (1648) Sorsele församling (1674) Stensele församling (1815) Örträsks församling (1888) Björksele församling (1962) |
| Införlivat | Björksele församling (2006) Örträsks församling (2006) |
| Medlemmar | 8 232 (67 %) ()[3] |
| Folkmängd | 12 236 ()[3] |
| Upphov till | Lycksele distrikt |
| Karta | |
 i Västerbottens län.  Lycksele församlings läge i Västerbottens län. | |
| Koordinat | 64°35′54″N 18°40′33″Ö / 64.598416666667°N 18.675866666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 242001 (–) 248100 (–) 248101 (–) |
| Pastoratskod | 110901 |
| Kyrkoarkiv | SE/HLA/1010118 |
| Webbplats | Församlingens webbplats |
| Redigera Wikidata | |
Historik
redigera1606 blev Lycksele en egen församling, utbruten ur Umeå landsförsamling[4]. I och med detta belades samerna i Lycksele lappmark med kyrkoplikt, vilket innebar att de vintertid kom till Lycksele kyrka två gånger per år[5]. År 1609 var 117 skattepliktiga samer med familjer registrerade i Lycksele lappmark[5].
Den förste kyrkoherden i Lycksele, Jonas Œstonis (Joen Östensson), var såvitt man vet inte kunnig i samiska utan måste kommunicera med sina församlingsbor genom tolk. Han flyttade heller aldrig upp till lappmarken utan förblev bosatt på sin hustrus ärvda hemman i Baggböle utanför Umeå.
År 1617 återfördes Lycksele lappmarksförsamling till Umeå landsförsamling och återfick sin självständighet först 1673. Den förste kyrkoherde som därefter tillsattes – och den förste präst som faktiskt bosatte sig i Lycksele – blev samen Olaus Stephani Graan, som antagligen kom från trakten. Han hade genomgått Skytteanska skolan i Lycksele och därefter fått sin teologiska utbildning vid Härnösands gymnasium. År 1657 blev Graan predikant och tillika skolmästare vid sin gamla skola i Lycksele, innan han alltså utnämndes till pastor i Lycksele lappmark.[6]
År 1674 bröts Sorsele församling ut, 17 mars 1815 bildades Stensele kapellförsamling), 29 september 1848 bildades Örträsks kapellförsamling (som bröts ut 1888) och 1 januari 1962 bröts Björksele församling ut ur Lycksele församling.
Den 1 januari 2006 inkorporerades Örträsks och Björksele församlingar i Lycksele församling.[4]
Lycksle församling har utgjort eget pastorat före 1617, mellan 27 september 1673 och 1675, mellan 3 oktober 1822 och 29 september 1848 och efter 10 augusti 1887 till en tidpunkt efter 1992 men före 1999. Församlingen har sedan mellan 11 februari 1617 och 1673 ingår i pastorat med Umeå landsförsamling och varit moderförsamling i pastorat med Sorsele församling mellan 1674 och 17 maj 1821, med Tärna församling mellan 1780 och 3 oktober 1822, med Stensele församling mellan 17 maj 1815 och 3 oktober 1822 och Örträsks församling mellan 29 september 1848 och 10 augusti 1887.[4] Församlingen ingick från en tidpunkt efter 1992 men före 1999 i ett pastorat Lycksele och Örträsk som från 1999 även omfattade Björksele församling. Från 2014 ingår församlingen i Södra Lapplands pastorat.[7]
Lycksele församling var mellan 1 maj 1923 och 1962 uppdelad i två kyrkobokföringsdistrikt: Lycksele kbfd (242001 för delen i Lycksele landskommun och 248100 för delen i Lycksele stad) och Björksele kbfd (242002). Före 1971 var församlingen delad av kommungräns och därför hade den de två ovannämnda församlingskoder för landskommunen och staden.
Areal
redigeraLycksele församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 4 651,4 kvadratkilometer, varav 4 382,9 kvadratkilometer land.[8]
Kyrkor
redigeraSe även
redigeraReferenser
redigera- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/248101000, läst: 17 juni 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, SCB, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] ”Skatteverket:Sveriges församlingar genom tiderna”. http://www.skatteverket.se/folkbokforing/sverigesforsamlingargenomtiderna/forsamlingarl.4.18e1b10334ebe8bc80001216.html.
- ^ [a b] ”Västerbottens museum om Lycksele kyrkhistorik”. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927033831/http://www.vasterbottensmuseum.se/oar/lycksele/kyrkhistorik.html.
- ^ Bygdén, Leonard (1923–1926). ”Lycksele”. Härnösands stifts herdaminne. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924103523/http://www.solace.se/~blasta/herdamin/index.htm. Läst 15 september 2009 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 48. Arkiverad från originalet den 6 juli 2015. https://www.webcitation.org/6ZpNXk37R?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.