Japans kejsare är idag, enligt författningen, en "symbol för staten och för folkets enhet", med funktioner som motsvarar en statschef i en konstitutionell monarki av europeiskt snitt. Kejsarens titel på japanska är tennō (japanska: 天皇?, ten'nō). Genom missförstånd i västvärlden har även titeln mikado använts, vilket egentligen betyder "höga porten" och syftar på kejsarpalatsets port och regeringen.[1]
| Japans kejsare | |
 | |
| Titel | Hans Kejserlig Majestät |
|---|---|
| Residens | Kejsarpalatset |
| Säte | Tokyo |
| Nomineras av | Arvmonarki |
| Förste innehavare | Jimmu |
| Inrättat | 660 f.Kr. |
| Webbplats | www.kunaicho.go.jp |
.jpg)
Namngivning
redigeraNär en kejsare tillträder tronen sätts ett namn på hans regeringsperiod (nengō), ett namn som har en viss betydelse och står för vad kejsaren vill att hans styre ska kommas ihåg för. Regeringstidens namn blir också det namn som används om kejsaren efter hans död, som hans postuma namn. Under kejsarens livstid omtalas han med något av flera ord för "kejsare".
I västvärlden brukar moderna japanska kejsare omnämnas med sitt personnamn, något som inte förekommer i Japan. Den japanska kejsaren under andra världskriget är i väst främst känd som Hirohito, men kallas i Japan i dag Showa-kejsaren, efter sin regeringstid Shōwa.
Japansk historia delas in i perioder som sedan Meijirestaurationen följer kejsarnas regeringsperioder (tidigare byttes periodnamn oftare än så). Åren 1926 till 1989 kallas således Shōwaperioden (昭和時代, showa-jidai). Akihitos regeringsperiod heter Heiseiperioden och Naruhitos Reiwaperioden.[2]. 1945 skrivs således i den japanska tideräkningen showa 20 (昭和20).
Historik
redigeraKejsartiteln i Japan har en lång historia. Den förlorar sig i historien, och det är oklart om de första 16 kejsarna egentligen funnits i verkligheten. De dokument där de nämns blandar friskt myt och verklighet. Ända fram till 500-talet är årtalen att betrakta som osäkra.
Under historien har kejsarens makt växlat. Under andra shogunatets tid på 1600- till 1800-talet var hans makt i princip bara ceremoniell, men kejsaren återfick en reell politisk makt efter shogunatets avskaffande 1868. Sedan dagens författnings införande 1947 har kejsaren återigen endast ceremoniell makt, likt den svenska kungens.
Han anses också vara en helig ledare i religionen shintoism. Denna post avskaffades officiellt år 1945 då shintoism förlorade sin status som statsreligion.[3]
Betydelse
redigeraJapan är en konstitutionell monarki och sedan andra världskrigets slut har kejsaren ingen personlig maktutövning. Han räknas normalt och erkänns internationellt som landets statsöverhuvud som enligt Japans konstitution innebär att kejsaren är rikets symbol.[4] Japans premiärminister är landets verkliga politiska ledare.
De japanska namnen inom parentes har alla suffixet '-tennō', kejsare. De japanska namnen överensstämmer inte alltid med de namn som brukar användas i väst, eftersom moderna kejsare (efter Meijirestaurationen) i Japan bara omnämns med sin regeringsperiods namn efter sin död, medan vi i svenskan oftast använder deras personnamn. I sådana fall transkriberas det japanska namnet.
Förteckning över alla kejsare
redigeraNedan förtecknas alla kejsare av Japan. Årtalen i listan nedan är de som traditionellt anges i Japan.
Galleria
redigera-
Kejsarens representationsbil av Toyota -
Den kejserliga tågvagnen på 1930-talet -
Shinzo Abe i Naruhitos kröning
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ ”Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan”. runeberg.org. 27 november 1910. sid. 1449-1450. https://runeberg.org/nfbl/0789.html. Läst 29 maj 2020.
- ^ Sieg, Linda (1 april 2019). ”Explainer: Japan new imperial era name, Reiwa - Origins, Selection, Meaning” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/article/us-japan-emperor-era-explainer-idUSKCN1RD1B6. Läst 25 juli 2021.
- ^ ”Emperor performs ritual to report abdication to Shinto gods” (på engelska). AP NEWS. 9 maj 2021. https://apnews.com/article/japan-international-news-shinto-akihito-asia-pacific-cccb59ef3e674e159c359b248ac13081. Läst 25 juli 2021.
- ^ Japans konstitution, första kapitlet, första paragrafen: "天皇は、日本國の象徵であり日本國民統合の象徵であつて、この地位は、主權の存する日本國民の總意に基く。", samt inledningen till konstitutionen.