Lateranbasilikan (på italienska vanligen San Giovanni in Laterano) är Roms domkyrka, belägen i Lateranen i stadens södra område. Basilikan är en av de fyra huvudbasilikorna (basilicae maiores) i Rom (inklusive Peterskyrkan i Vatikanstaten). Den är helgad åt Johannes Döparen och evangelisten Johannes (italienska: Giovanni). Kyrkans fullständiga namn på latin är: Archibasilica Sanctissimi Salvatoris et Sanctorum Iohannis Baptistæ et Evangelistæ in Laterano, omnium Urbis et orbis ecclesiarum mater et caput (’Den allraheligaste Frälsarens och de heliga Johannes döparens och evangelistens ärkebasilika i Lateranen, moder och huvud för alla kyrkor i Staden och världen’).
| San Giovanni in Laterano (Santissimo Salvatore e Santi Giovanni Battista ed Evangelista in Laterano) | |
| Kyrka | |
 | |
| Land |  Italien
|
|---|---|
| Ort | Rom |
| Trossamfund | Romersk-katolska kyrkan |
| Stift | Roms stift |
| Församling | Santissimo Salvatore e Santi Giovanni Battista ed Evangelista in Laterano |
| Plats | Piazza San Giovanni in Laterano |
| Invigd | 324 |
| Geonames | 7602857 |
 Interiören.
| |
| Webbplats: Arcibasilica Papale San Giovanni in Laterano | |
Domkapitlet leds av en ärkepräst som tillika är kardinalvikarie, det vill säga påvens ställföreträdare i ledningen av stiftet Rom (utom Vatikanstaten). Domkyrkoförsamlingen leds av en särskild kyrkoherde. Kyrkan är (liksom Peterskyrkan) vänd mot väster, istället för den vanliga östliga orienteringen.
Lateranbasilikan är huvudkyrka i församlingen Santissimo Salvatore e Santi Giovanni Battista ed Evangelista in Laterano.
Historia
redigera
I början av 300-talet skänkte kejsar Konstantin den store åt påve Miltiades ett stycke kejserlig markegendom inklusive några byggnader i södra Rom. En av byggnaderna var Lateranpalatset, som tidigare hade tillhört Plautius Lateranus, en medlem av den förmögna ätten Laterani. Miltiades lät 314–318 bredvid palatset uppföra Lateranbasilikan,[1] vilken konsekrerades av påve Silvester I den 9 november 324.[2] Förutom det fristående baptisteriet San Giovanni in Fonte, består föga av den konstantinska basilikan.
Lateranbasilikan restaurerades av påve Leo I och, flera hundra år senare, av Hadrianus I. Kyrkan förstördes delvis av en jordbävning år 896 och återuppbyggdes under Lucius II. Tvärskeppet ombyggdes under Clemens VIII (1592–1605), och Innocentius X uppdrog åt Francesco Borromini att inför jubelåret 1650 modernisera interiören, i huvudsak mittskeppet, och ge den en barockdräkt. Basilikans östfasad är ett verk av Alessandro Galilei 1735.
Lateranbasilikans invigningsdag firas den 9 november.
Se även
redigeraReferenser
redigera- Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. OCLC 30727273
- Rasmussen, Tarald; Thomassen, Einar (2007). Kristendomen: en historisk introduktion. Skellefteå: Artos. ISBN 978-91-7580-336-4
- Tylenda, Joseph N. (1993) (på engelska). The Pilgrim's Guide to Rome's Principal Churches. Collegeville, Minnesota: The Liturgical Press. ISBN 0-8146-5016-3
Noter
redigera- ^ Rasmussen & Thomassen 2007, s. 185.
- ^ Tylenda 1993, s. 29.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör San Giovanni in Laterano.
Wikisource har originalverk som rör Lateranbasilikan.