Léopold Sédar Senghor, född 9 oktober 1906 i Joal, död 20 december 2001 i Verson, Calvados, Normandie, var en senegalesisk poet och landets förste president 19601980.

Léopold Senghor
Född9 oktober 1906[1][2][3]
Joal-Fadiouth[4][5]
Död20 december 2001[2][3][6] (95 år)
Verson[4], Frankrike
BegravdBel-Air Kirkegård
Medborgare iSenegal[7][8][9] och Frankrike
Utbildad vidFaculté des lettres de Paris
École normale supérieure
Lycée Louis-le-Grand[10]
SysselsättningPolitiker[11][8][12], medlem av franska motståndsrörelsen, författare[13][9], poet[13][14][15], filosof
Befattning
Senator[1]
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling[9][16]
Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (1949–1959)[17]
Senegals president (1960–1980)
Ordförande för Organisationen för afrikansk enhet (1980–1980)
Stol nummer 16 i Franska akademien (1983–2001)
Politiskt parti
Franska sektionen av Arbetarinternationalen
Senegals Socialistiska Parti
MakaGinette Éboué
(g. 1946–1956)[10]
Colette Senghor
(g. 1957–2001)[10]
Utmärkelser
Storkors av Hederslegionen (1961)[18]
Hedersdoktor vid Sorbonne (1961)[19]
Kedja av Piusorden (1962)[20]
Hedersdoktor vid Strasbourgs universitet (1964)[21]
Hedersdoktor vid Lavaluniversitetet (1966)[22]
Hedersdoktor vid Universitetet i Bordeaux (1966)[23]
Tyska bokhandelns fredspris (1968)[24][25]
Storkorset med kedja av Finlands Vita Ros orden (1973)[26]
Guillaume Apollinaire-priset (1974)[27]
Gyllene kransen (1975)
Storkedja av Sankt Jakobs Svärdsorden (1975)[28][29]
Prix littéraire Prince Pierre (1977)[30]
Kedja av Isabella den katolskas orden (1978)[31]
Prix mondial Cino Del Duca (1978)[32]
Hedersdoktor vid l'université Nancy-II (1979)[33]
Hedersdoktor vid Université Paris Descartes (1980)[34]
Jawaharlal Nehrus Pris (1982)[35]
Hedersdoktor vid Bordeaux-II-universitetet (1982)[36]
Dr.-Leopold-Lucas-Preis (1983)[37]
Premio Nonino (1985)[38]
Hedersdoktor vid École normale supérieure (1992)[39]
Distinguished Africanist Award (1994)[40]
Grand prix littéraire d'Afrique noire (1996)[41]
Hedersdoktor vid Salzburgs universitet[7]
Storkorsriddare med kedja av Republiken Italiens förtjänstorden
Hedersdoktor vid Wiens universitet[7]
Hedersdoktor vid Universitetet i Padua
Jubileumsmedaljen från firandet av 2500-årsdagen för grundandet av shah-dömet i Iran
Den nationella Lejonordens storkors[7]
Hedersdoktor vid Université Paris-Sorbonne[7]
Roger Nimier-priset
Kommendör av Akademiska palmen
Kommendör av Arts et Lettres-orden
Storkorset av Nationalförtjänstorden
Namnteckning
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Efter studier i Paris var han 1946–1959 medlem av den franska nationalförsamlingen och innehade flera höga statstjänster. 1948 bildade han ett parti som 1958 blev Union progressiste sénégalaise (UPS) och senare Partie Socialiste vilket blev Senegals ledande och länge enda tillåtna parti. Senghor var det självständiga Senegals dominerande politiker tills han drog sig tillbaka 1980. Han bevarade de goda relationerna med Frankrike och var det franskspråkiga Afrikas särskilda talesperson. Som politisk ideolog betonade han Afrikas särart och försökte kombinera socialism med négrituderörelsen.

Senghor var också en av Afrikas främsta lyriker. I sin poesi förenade han sitt nedärvda afrikanska kulturarv med impulser från sin långa vistelse i Frankrike. Två genomgående teman i hans diktning är försoning mellan folken och ett fritt Afrika. 1983 blev han som förste afrikan medlem av Académie française.

Verk översatta till svenska

redigera


Källor

redigera
  • Bra Böckers Lexikon, 1989
  1. ^ [a b] senat.fr, senat.fr-ID: senateur-communaute/senghor_leopold_sedar0026sc.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Sycomore-ID: 6385, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6j38vr2, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] matchID, matchID-ID: ebs_KRXQj1UZ, läst: 1 juni 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Africultures, L'Harmattan, Africultures person-ID: 3779.[källa från Wikidata]
  6. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 6139712, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e] Académie française, Franska akademiens medlems-ID: leopold-sedar-senghor.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] läs online, www.presidence.sn .[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c] läs online, www.presenceafricaine.com .[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c] läs online, www.au-senegal.com .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.jeuneafrique.com .[källa från Wikidata]
  12. ^ abART, abART person-ID: 32325, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b] Babelio, Babelio författar-ID: 13532.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.unjourunpoeme.fr .[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, junior.universalis.fr .[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, www2.assemblee-nationale.fr .[källa från Wikidata]
  17. ^ pace.coe.int, PACE medlems-ID: 265.[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, www.legiondhonneur.fr .[källa från Wikidata]
  19. ^ Jérôme Fenoglio (red.), Incidents à la Sorbonne pendent la séance de rentrée de l'Université, Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 17 november 1961, läs online, läst: 7 juli 2024 .[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, www.vatican.va .[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, gallica.bnf.fr .[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, www.ulaval.ca .[källa från Wikidata]
  23. ^ läs online, www.legifrance.gouv.fr .[källa från Wikidata]
  24. ^ läs online, www.cairn.info .[källa från Wikidata]
  25. ^ läs online, www.friedenspreis-des-deutschen-buchhandels.de .[källa från Wikidata]
  26. ^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 498, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa från Wikidata]
  27. ^ Foreign literary prizes: Romance and Germanic languages, 1980, s. 43-44.[källa från Wikidata]
  28. ^ läs online, www.ordens.presidencia.pt .[källa från Wikidata]
  29. ^ läs online, www.ordens.presidencia.pt .[källa från Wikidata]
  30. ^ läs online, www.fondationprincepierre.mc .[källa från Wikidata]
  31. ^ BOE-ID: BOE-A-1978-29003.[källa från Wikidata]
  32. ^ läs online, www.fondation-del-duca.fr , läst: 9 juli 2020.[källa från Wikidata]
  33. ^ läs online, www.lemonde.fr .[källa från Wikidata]
  34. ^ läs online, www.fnac.com .[källa från Wikidata]
  35. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  36. ^ Jérôme Fenoglio (red.), Le Monde, Societe Editrice Du Monde, 29 mars 1982 .[källa från Wikidata]
  37. ^ läs online, uni-tuebingen.de , läst: 18 juli 2021.[källa från Wikidata]
  38. ^ läs online, premio.grappanonino.it .[källa från Wikidata]
  39. ^ Journal officiel de la République française, läs online.[källa från Wikidata]
  40. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  41. ^ läs online, www.adelf.info .[källa från Wikidata]
Företrädare:
Förste ämbetsinnehavare
Senegals president
1960-1980
Efterträdare:
Abdou Diouf