Läder
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Läder är hud som behandlats så att den blivit beständig mot förruttnelse, och samtidigt bevarat sin naturliga styrka och spänst. Denna behandling kallas garvning. Viktiga egenskaper hos garvat läder är slittålighet, formbarhet och förmåga att släppa igenom vattenånga. Veganskt läder kan tillverkas naturligt av bakterier och jäst i kimchi[1], men det mesta är konstläder av polyuretan.
Typer av läder
redigeraLädertyper sorterat på ursprung
redigeraTamdjur
redigera- Getläder
- Hästläder
- Kalvläder
- Oxläder (buffelskinn)
- Svinläder, av svinhud. Svinlädret är tunnare än oxläder och används oftast till lättare produkter som handskar och skor.
Vilda djur
redigeraOspecificerat djurskinn
redigeraLädertyper sorterade efter plats på kroppen den kommer från
redigera- Kärnläder, även kallat krupong, är ryggstycket på en djurhud.[2] Detta har till skillnad från buk- och halslädret en jämn och stadig struktur.
Lädertyper sorterade i alfabetisk ordning
redigera- Drögläder (plattläder)
- Glacéläder, mjukt, ljust och elastiskt
- Mocka, med köttsidan utåt
- Nappa, med narvsidan utåt
- Nubuck, med slipad narvsida
- Passerläder
- Ryssläder (juft)
- Råhud, ogarvat
- Spaltläder, där skinnet delats (spaltats) i 2 eller 3 lager
- Smorläder är läder som fått ligga under lång tid i så kallad smorning, det vill säga i en blandning av olja, fett, vax och tjära. Därigenom blir lädret både mjukt, formbart och vattentätt. Lädersmorning för skovård går fortfarande att köpa i välsorterade skoaffärer.
- Sulläder
- Sämskskinn framställs av älg-, get-, ox- eller hjortskinn.[3], där oxskinn ger en grövre kvalitet.[4] Även get och ren kan användas.[4] Namnet chamois kommer av det franska namnet på gems.
Teknisk användning
redigeraTack vare bland annat dess smidighet, styrka och slitstyrka är läder väldigt passande i vissa tekniska detaljer. I säten på bilar är det framförallt slitstarkt. Det används även som tätning i till exempel cykelpumpar, och som en enklare typ av gångjärn.
Läder används i vissa fall även i kvalificerade applikationer, exempelvis hydraultätning vid mycket höga tryck.
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ ”Hipsters rejoice, you could soon be wearing sustainable vegan kombucha shoes” (på engelska). Arkiverad från originalet den 8 november 2020. https://web.archive.org/web/20201108091622/https://www.sbs.com.au/topics/science/future/article/2016/04/28/hipsters-rejoice-you-could-soon-be-wearing-sustainable-vegan-kombucha-shoes. Läst 13 september 2019.
- ^ ”krupong”. SAOB. 1938. https://svenska.se/saob/?id=K_2877-0108.Iifd&pz=5. Läst 1 september 2024.
- ^ Anders Larsson (2022). Karolinska uniformer och munderingar åren 1700–1721. Östersund: Jengel Förlag. Libris l15tm0b9j8jb4ql9. ISBN 978-91-88573-43-8
- ^ [a b] läder sp.171 i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
Externa länkar
redigera- ”Klippans kromläderfabrik”. https://www.jasifil.se/klippan. ”Källa: Lars-Erik Braun, Historiska rundturer i Klippanbygden, del II. Klippan först i landet.”
- läder i Nordisk familjebok (första upplagan, 1886), band 10, spalt 403–410
- läder i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912), band 17, spalt 165–173
- läder i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951), band 14, spalt 241–242