Wikipedia

Karolina Widerström

Sveriges första kvinnliga läkare

Olivia Karolina Widerström, född 10 december 1856 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, död 4 mars 1949 i Kungsholms församling, Stockholms stad,[14] var Sveriges första kvinnliga läkare.[15] Hon var aktiv i politiska och sociala frågor samt en rad föreningar och arbetade bland annat med sexualupplysning och kämpade för kvinnlig rösträtt.

Karolina Widerström
Född10 december 1856[1][2][3]
Helsingborgs stadsförsamling[4][5][2], Sverige
Död4 mars 1949[6][2][7] (92 år)
Kungsholms församling[2][8], Sverige
BegravdSolna kyrkogård[9]
Medborgare iSverige[10]
Utbildad vidUppsala universitet, [7]
Wallinska skolan, [7]
Karolinska Institutet, [7]
SysselsättningGynekolog, politiker, rösträttsaktivist
Befattning
President, Kvinnliga akademikers förening (1910–1918)
Ordförande, Stockholmsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (1910–1911)[11]
Stadsfullmäktigeledamot, Stockholms stad (1912–1915)[12]
Ordförande för Fredrika Bremerförbundets skola för kvinnlig yrkesutbildning (1917–1939)[7]
Ordförande för landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (1918–1921)
ArbetsgivareKarolinska Institutet
FöräldrarOtto Fredrik Widerström[3][13]
Olivia Erika Widerström[3][13]
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Karolinska Institutet (1933)[7]
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Karolina Widerström var enda barn till gymnastikläraren och veterinären Otto Fredrik Widerström och Olivia Erika Dillén. När familjen flyttade till Stockholm 1873 ville hennes far att hon skulle gå i hans fotspår och bli gymnastiklärare.[15] Därför studerade hon vid Gymnastiska centralinstitutet 1873–1875, men hennes dröm var att bli läkare för kvinnor[16]. Under de två närmaste åren var hon dels anställd som assistent åt Gymnastiska centralinstitutets chef professor Branting, dels som privatpraktiserande sjukgymnast. Branting uppmanade henne att studera medicin och hon bytte därför bana.[15] Hon tog studentexamen för att kunna börja med sina studier och hon arbetade samtidigt som gymnastiklärare för att ha råd med studierna.[16]

Som vuxen levde Widerström tillsammans med läraren och skolledaren Maria Aspman.[17]

Läkare

redigera

År 1879 avlade hon studentexamen vid Wallinska skolan och i december året därpå mediko-filosofisk examen vid Uppsala universitet. Därefter studerade hon under bland andra Carl Magnus Fürst. I maj 1884 avlade hon medicine kandidatexamen vid Karolinska institutet.

Den 26 maj 1888 tog hon medicine licentiatexamen vid Karolinska institutet i Stockholm och valde senare att specialisera sig inom kvinnomedicin och gynekologi. Hennes mest kända och spridda bok är Kvinnohygien som utkom första gången 1899 och därefter i sju upplagor fram till 1932. Widerström ville att flickor och kvinnor skulle lära känna sina kroppar bättre, klä sig hälsosammare och få samma möjligheter och rättigheter som pojkar och män.

År 1889 tog hon initiativet att starta en egen praktik med inriktning på kvinnomedicin och gynekologi, eftersom man under den här tiden i Sverige inte fick utöva läkaryrket i statlig tjänst som kvinna. Hon öppnade även år 1893 en egen klinik där operationer kunde genomföras.[16]

Reglementeringen

redigera

I början av 1900-talet bildades abolitionisterna som var helt emot den prostitutionsreglementering som syftade till att stävja de veneriska sjukdomarna. Reglementeringen innefattade tvångsinspektioner av prostituerade kvinnor.[18] Widerström var en förgrundsgestalt tillsammans med två medlemmar ur regleringskommittén Otto Westerberg och Johan Erik Johansson samt Ulrich Müllern-Aspegren. De menade att förtroende och tillit mellan den sjuka och läkaren var av största betydelse och vände sig därför emot de tvångssanitära åtgärder som utövades[19]. Widerström uttalade sig mot reglementeringen redan 1902 och argumenterade, med internationell forskning i ryggen, att den inte var tillräckligt effektiv i sjukdomsbekämpningen. Hon förespråkade istället frivillig vård och reglementeringens avveckling för att minska sjukdomens utbredning[20]. Widerström var med och nyanserade diskussionen kring prostituerade kvinnor. Hon lyfte fram gruppens heterogenitet och pekade ut svältlöner, trångboddhet och alkoholism som några orsaker till att kvinnor prostituerade sig.[21]

Föreningsverksamhet

redigera
 
Information om Karolina Widerström i Widerströmska husets foajé.

Widerström var även aktiv i många föreningar. Bland annat satt hon i Stockholms stadsfullmäktige för de frisinnade 1912–1915, och var ordförande för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt 1918–1921. Hon var ordförande i Kvinnliga akademikers förening 1910–1918, grundade Kvinnliga Läkares Kommitté (numera Kvinnliga Läkares Förening) 1916 och var medlem i föreningen Frisinnade kvinnor, senare Frisinnade kvinnors riksförbund.[22]

Karolina Widerström engagerade sig i dräktreformrörelsen, medan hon studerade till läkare. År 1886 höll hon ett inledningsanförande i Stockholm under rubriken "Några ord om Qvinnodrägtens reformerand" och år 1893 skrev hon broschyren "Den kvinnliga klädedräkten Betraktad ur hälsans synpunkt". I de broschyrerna nämnde Widerström att kvinnorna skulle börja bära byxor.[23]

Ytterligare sysselsättning

redigera

Tillsammans med sin sambo Maria Aspman, som var rektor och lärare i naturvetenskapliga ämnen, arbetade Widerström med att introducera friluftsskolor för barn som ansågs "klena". Den här skolan byggde på regelbundna måltider och tid för återhämtning och vistelse i den friska luften. Det här resulterade i förbättrad hälsa hos barnen. Utöver detta arbetade de även med att inom folkskolan införa utbildning inom sexualhygien samt hälsolära. Exempel på saker som kunde ingå i den utbildningen var anatomi, mens, graviditet samt hur man skyddar sig mot könssjukdomar.[16]

Eftermäle

redigera

Karolina Widerströms privata arkiv, innehållande bland annat bokmanuskript, anteckningar, betyg, fotografier och korrespondens, finns på Kvinnohistoriska samlingarna i Göteborg.[24] Hon har en gata uppkallad efter sig i Fruängen, en förort till Stockholm, Doktor Widerströms gata. Även i sin födelsestad Helsingborg har hon en gata uppkallad efter sig, denna heter Karolina Widerströms gata och ligger på sjukhusområdet. Widerströmska huset vid Solnavägen på Karolinska Institutets campus i Solna, som invigdes 2013, är också uppkallat efter henne. Widerström är begravd på Solna kyrkogård.[25]

Bibliografi

redigera

Se även

redigera

Källor

redigera

Noter

redigera
  1. ^ vol. 8, 1907, s. 162, läs online, läst: 23 december 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, läst: 11 april 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Helsingborgs stadsförsamlings (Maria) kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13171/C I/9 (1847-1861), bildid: C0073729_00269, sida 484, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 25 augusti 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ Karolina Widerström : Sveriges första kvinnliga läkare, vol. 8, Hvar 8 dag, 1907, s. 162, läs online, läst: 23 december 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 15 mars 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ Karolinska institutet: Karolina Widerström (1856-1949), läs online, läst: 23 december 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e f] Karolina Olivia Widerström 1856-12-10 — 1949-03-04 Läkare, folkbildare, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: KarolinaWiderstrom, läst: 11 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ Olivia Karolina Widerström, FinnGraven.se, läs online, läst: 16 mars 2017.[källa från Wikidata]
  10. ^ Årsberättelser för landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1917, 1918, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, läs online, läst: 27 april 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^ svenskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b] Carolina Olivia, f. 1856 i Hälsingborg Malmöhus län, Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 3 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  14. ^ Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Widerström, Olivia Karolina (18561210-002) DB, PA?
  15. ^ [a b c] ”Karolina Widerström”. Historiesajten. 19. https://historiesajten.se/visainfo.asp?id=568. Läst 16 oktober 2012. 
  16. ^ [a b c d] ”Karolina Widerström”. www.kvinnofronten.nu. http://www.kvinnofronten.nu/Formodrar/karolina-widerstrom.htm. Läst 1 december 2020. 
  17. ^ Eva Blomberg, red (2021). En qvinna läkare! Doktor Karolina Widerström. ISBN 9789198548716 
  18. ^ Lundberg, Anna (2008). Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. sid. 66. ISBN 978-91-85509-08-9. Arkiverad från originalet den 11 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160311044724/https://books.google.se/books?id=KYHt-RYfHQYC&pg=PA84&lpg=PA84&dq=karolina widerström&source=bl&ots=O99wn942fX&sig=U-yM2SFhPYbQxxh9ojjHILB3ZDY&hl=sv&sa=X&ei=B3l9UMmYNJLT4QSQ34DoDw&redir_esc=y#v=onepage&q=karolina widerström&f=false. Läst 3 september 2018  Arkiverad 11 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  19. ^ Lundberg, Anna (2008). Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. sid. 70. ISBN 978-91-85509-08-9. Arkiverad från originalet den 11 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160311044724/https://books.google.se/books?id=KYHt-RYfHQYC&pg=PA84&lpg=PA84&dq=karolina widerström&source=bl&ots=O99wn942fX&sig=U-yM2SFhPYbQxxh9ojjHILB3ZDY&hl=sv&sa=X&ei=B3l9UMmYNJLT4QSQ34DoDw&redir_esc=y#v=onepage&q=karolina widerström&f=false. Läst 3 september 2018  Arkiverad 11 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  20. ^ Lundberg, Anna (2008). Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. sid. 72. ISBN 978-91-85509-08-9. Arkiverad från originalet den 11 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160311044724/https://books.google.se/books?id=KYHt-RYfHQYC&pg=PA84&lpg=PA84&dq=karolina widerström&source=bl&ots=O99wn942fX&sig=U-yM2SFhPYbQxxh9ojjHILB3ZDY&hl=sv&sa=X&ei=B3l9UMmYNJLT4QSQ34DoDw&redir_esc=y#v=onepage&q=karolina widerström&f=false. Läst 3 september 2018  Arkiverad 11 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ Lundberg, Anna (2008). Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. Läkarnas blanka vapen: svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv. sid. 85. ISBN 978-91-85509-08-9. Arkiverad från originalet den 11 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160311044724/https://books.google.se/books?id=KYHt-RYfHQYC&pg=PA84&lpg=PA84&dq=karolina widerström&source=bl&ots=O99wn942fX&sig=U-yM2SFhPYbQxxh9ojjHILB3ZDY&hl=sv&sa=X&ei=B3l9UMmYNJLT4QSQ34DoDw&redir_esc=y#v=onepage&q=karolina widerström&f=false. Läst 3 september 2018  Arkiverad 11 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  22. ^ Israelsson, Linda (25). ”Sexpionjär: Karolina Widerström”. Stockholm: Ottar. http://www.ottar.se/artiklar/sexpionj-r-karolina-widerstr-m. Läst 16 oktober 2012. 
  23. ^ ”Svenska dräktreformföreningen”. www.kvinnofronten.nu. http://www.kvinnofronten.nu/Formodrar/Special/Kvinnoorganisationer/draktreformforeningen.htm. Läst 1 december 2020. 
  24. ^ ”Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare 1856-1949.”. Arkiverad från originalet den 30 december 2016. https://web.archive.org/web/20161230000825/http://www.ub.gu.se/kvinn/handskrifter/A131.pdf. Läst 4 januari 2010. 
  25. ^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.166

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Karolina_Widerström&oldid=56055048”