Karl Kinch
Karl Fredrik Kristian Kinch, född 3 september 1892 i Stockholm, död 13 juli 1981 i Högalids församling i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare, teaterledare, regissör och operettsångare (tenor).
| Karl Kinch | |
 Karl Kinch 1927 | |
| Född | Karl Fredrik Kristian Kinch 3 september 1892 Stockholm |
|---|---|
| Död | 13 juli 1981 (88 år) Högalids församling, Stockholm |
| Aktiva år | 1915–1979 |
| Maka | Kajsa Ranft (1920– ;skilda) Ka Nerell (1939– ;skilda) |
| IMDb SFDb | |
Biografi
redigeraHan var son till grosshandlaren Otto Kinch och Nicoline Behrens. Kinch scendebuterade 1915 som Prins Frittelini i operetten Lyckoflickan på Oscarsteatern där han sedan blev kvar fram till 1918. Därpå följde ett långt engagemang till 1935 vid Stora Teatern, Göteborg, där han de sista nio åren även var regissör och teaterchef och bland annat introducerade flera engelska musikaler. Därefter var han vid Vasateatern 1935–1936 och Oscarsteatern 1936–1937.
Under åren 1929–1934 och 1939 var han ledare för folkparksturnéer, 1941 ledare för Skansens Friluftsteater och 1944–1962 ledare för olika avdelningar inom Centraloperetten. Kinch fortsatte att turnera ända till 1973, då han var över 80 år gammal.
På Oscarsteatern iscensatte han den första professionella uppsättningen av Pippi Långstrump julen 1948. Astrid Lindgren skrev manuskriptet och Per-Martin Hamberg skapade musiken. Viveca Serlachius spelade Pippi. Julen 1949 regisserade Kinch pjäsen Snövit av Lindgren, och året efter, 1950, hade Pippi Långstrump nypremiär. Kinch gjorde tv- och radioframträdanden fram till två år före sin död och gav även konserter i Stockholm och Göteborg på 1970-talet.[2]
Han var gift första gången 1920 med sångaren Kajsa Ranft, dotter till Albert Ranft, och andra gången 1939 med skådespelaren Ka Nerell. Kinch är far till regissören Olle Kinch och radioreportern Lasse Kinch. Han var bror till Knut Kinch.
Karl Kinch är gravsatt i minneslunden på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[3]
Filmografi
redigeraTeater
redigeraRoller (ej komplett)
redigeraRegi (ej komplett)
redigera| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1933 | Madame Favart |
Jacques Offenbach | Stora Teatern[7] |
| 1935 | Flickan i frack |
Hjalmar Bergman | Vasateatern regi tillsammans med Per Lindberg[8] |
| 1936 | Geishan The Geisha, a story of a tea house |
Owen Hall och Sidney Jones | Oscarsteatern |
| Oh, du milde Antonius Der heilige Antonius |
A Fenclo, Georg Brada och Jara Beneš | Oscarsteatern regi tillsammans med Carl Johannesson[15] | |
| Ökensången The Desert Song |
Sigmund Romberg och Oscar Hammerstein | Oscarsteatern[16] | |
| 1937 | Jill Darling |
Marriott Edgar och Vivian Ellis | Oscarsteatern |
| 1939 | Min syster och jag Meine Schwester und ich |
Ralph Benatzky, Georges Berr och Louis Verneuil | Folkan |
| 1941 | Tiggarstudenten Der Bettelstudent |
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell | Skansens friluftsteater |
| 1942 | Mazurka Polnische Hochzeit |
Joseph Beer, Fritz Löhner-Beda, Alfred Grünwald | Skansens friluftsteater |
| 1949 | Snövit och dvärgarna |
Astrid Lindgren | Oscarsteatern[17] |
Referenser
redigera- Hyberg, Jacob (1923). Göteborgare 1923 : biografisk uppslagsbok. Göteborg: H. Brusewitz. sid. 165-166. Libris 1474278
- Myggans nöjeslexikon : ett uppslagsverk om underhållning. 9, Högq-Kome. Höganäs: Bra böcker. 1991. sid. 216. Libris 7665087. ISBN 91-7752-267-2
- Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 154. Libris 1404046
- Noter
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
- ^ Dagens Nyheter, 14 juli 1981, sid. 22
- ^ SvenskaGravar
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 oktober 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-10-27/292A/5. Läst 21 juli 2015.
- ^ Svenska scenen 1/1918
- ^ Stora Teatern i Göteborg, 1893-1929 i Projekt Runeberg, sid 337
- ^ [a b] ”Teater, musik, film”. Dagens Nyheter: s. 14. 23 april 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-04-23/108/14. Läst 14 juli 2015.
- ^ [a b] Bo Bergman (7 september 1935). ”Svensk urpremiär på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-09-07/243/11. Läst 27 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (29 december 1935). ”Gösta Ekman: Köpmannen i Venedig”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-12-29/354/1. Läst 27 december 2015.
- ^ ”Teater Musik Film: Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 31 december 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-12-31/356/12. Läst 9 januari 2016.
- ^ Curt Berg (2 januari 1937). ”En jazzoperett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016.
- ^ M.I. (2 september 1939). ”'Min syster och jag' på Folkan”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1939-09-02/236/16. Läst 11 maj 2019.
- ^ Barbro Hähnel (23 juli 1969). ”Berit Carlberg praktfull i ojämn 'Kiss me, Kate'”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-07-23/196/8. Läst 18 juli 2018.
- ^ Hans Axel Holm (14 september 1970). ”Stilsäker inkonsekvent Ibsen i Örebro”. Dagens Nyheter: s. 19. https://arkivet.dn.se/tidning/1970-09-14/249/19. Läst 19 januari 2022.
- ^ Curt Berg (19 september 1936). ”Säsongspremiär på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-09-19/255/15. Läst 30 augusti 2015.
- ^ Oscar Rydqvist (4 oktober 1936). ”Ökensång igen på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-10-04/270/18. Läst 8 januari 2016.
- ^ Eva von Zweigbergk (27 december 1949). ”Teater Musik Film: 'Snövit' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-12-27/350/9. Läst 5 augusti 2017.
Externa länkar
redigera- Karl Kinch på Svensk Filmdatabas
- Karl Kinch på Internet Movie Database (engelska)