Wikipedia

Kapitalet

Skrift av Karl Marx
För sjön, se Kapitalet (sjö).

Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin, tysk titel Das Kapital. Kritik der politischen Ökonomie, var Karl Marx viktigaste ekonomikritiska verk.[1] Det första bandet utkom 1867 och dedicerades till Wilhelm Wolff och senare (ofullständiga delar) redigerades och publicerades efter Marx död av Friedrich Engels. UNESCO bedömde 2013 att Marx personliga kopior av Kapitalet, Kritik av den politiska ekonomin tillsammans med Det kommunistiska partiets manifest är av världsarvsstatus.[2][3][4]

Kapitalet
Kritik av den politiska ekonomin
Titelsidan på utgåva från 1867.
Titelsidan på utgåva från 1867.
FörfattareKarl Marx
OriginaltitelDas Kapital. Kritik der politischen Ökonomie
OriginalspråkTyska
ÖversättareRickard Sandler (1930–1933)
Ivan och Ruth Bohman
(1969–1973)
LandTyskland
ÄmneSamhällskritik, kapitalism, ekonomi
GenreFacklitteratur
Förlag för förstautgåvanVerlag von Otto Meisner
Utgivningsår1867
Först utgiven på
svenska		1930–1933

Om Marx projekt i huvuddrag

redigera

Karl Marx försökte att frigöra socialismen/kommunismen från moraliska och ideologiska trosläror för vilka den utopiska socialismen stod, Marx sökte i stället att grunda folkets kamp i den i existerande materiella samhällsförhållanden, vad Friedrich Engels kallade vetenskaplig socialism.[5][6][7]

De existerande kapitalistiska förhållandena var mycket komplexa och krävde enligt Marx en alldeles särskild analys. Marx inledde sitt arbete med en kritisk genomläsning av hela den klassiska politiska ekonomin (Smith, Ricardo m.fl.) från vilken han tog över en lång rad begrepp men gav nya betydelser. Marx verk var dock inte en ny politisk ekonomi utan, som verkets undertitel tydligt vittnar om, en kritik av ekonomins mest grundläggande naturaliserade kategorier som sådana.[8] Han syftade aldrig till att föreslå någon särskild ekonomisk politik som till exempel frihandel eller protektionism utan istället påvisa det kapitalistiska produktionssättets rörelselag, dess inneboende motsättningar och dess historiskt övergående natur.[8][9]

Metodologi

redigera

Det här stycket är ett utdrag ur artikeln: Karl Marx

I inledningen till Grundrisse (Grunddragen av den politiska ekonomin) redogör Marx för sin forskningsmetod.[källa behövs]

Kapitalets främsta objekt är den materiella (re)produktionen.[10] Produktion sker alltid på ett bestämt stadium av samhällets utveckling.[11] Marx menar att det är väsentligt att skilja det som är transhistoriskt med det som är giltigt bara under vissa historiska epoker.[12][13] Exempelvis hur kapitalism visserligen samhälleligt naturaliseras, men ändock är långt ifrån ett evigt tillstånd, utan ett produktionssätt i den långa serie vilken har existerat historiskt.[12][14][15]

Marx poängterar att han i forskningsprocessen utgår från den konkreta, sammansatta och kaotiska verkligheten. Ur den abstraherar han fram alltmer enkla och grundläggande begrepp. I framställningen av kapitalet går han motsatt väg och börjar med de mest abstrakta begreppen (vara), för att successivt bygga på dem med fler bestämningar.[13] I slutänden kommer Marx fram till en beskrivning av den konkreta verkligheten, men den är nu inte längre kaotisk utan utgör ett anspråk på en totalitet av bestämningar och relationer.[16]

Om böckerna I–III(IV)

redigera

Marx själv hann endast ge ut det första bandet av Kapitalet (”Kapitalets produktionsprocess”). Bok II (”Kapitalets cirkulationsprocess”) och III (”Den kapitalistiska produktionens totalprocess”) gavs ut efter hans död av Friedrich Engels. Efter att även Engels hade dött utredigerade Karl Kautsky det som Marx under titeln ”Till teorins historia” hade planerat som Kapitalets fjärde bok. (Det finns till exempel referenser till ”den fjärde boken” i delarna I–III.) Kautsky ville emellertid aldrig erkänna detta omfattande verk som en logisk del av Kapitalet[enligt vem?] och gav istället ut det separat under namnet ”Teorier om mervärdet”.[17]

Bibliografi

redigera

Marx Engels Werke (MEW)

redigera
 
Karl Marx, Theorien über den Mehrwert, 1956

Marx-Engels Gesamtausgabe (MEGA)

redigera

Marx/Engels Collected Works (MECW)

redigera

Svenska översättningar

redigera

Rickard Sandler

redigera

Redan 1912 fick den socialdemokratiske politikern och sedermera statsministern Richard Sandler uppdraget att översätta Kapitalet, som skulle ges ut på tidens förlag. "Den röde bankiren" Olof Aschberg donerade 6000 kronor till projektet. Men olika politiska uppdrag gjorde att Sandler fick skjuta upp utgivandet ända till 1930-1933. Då utkom Kapitalet för första gången i svensk översättning. Sandler utgick från Engels fjärde tyska utgåva, men även från Karl Kautskys folkutgåva och den franska översättningen. Han hade inte tid att slutgiltigt gå igenom verket och göra det mera pregnant och enhetligt och han beklagade själv att översättningen blivit mera tysk-svensk än svensk.

  • Kapitalet: kritik av den politiska ekonomin. Stockholm: Tiden. 1930-1933. Libris 1348800  - 3 volymer.

Ivan och Ruth Bohman

redigera

Den nu vanligast förekommande översättningen är gjord av Ivan och Ruth Bohman samt Bo Gustafsson och utkom på Bo Cavefors bokförlag 1969-1973 samt i senare upplagor. Den sjätte upplagan utgavs 2013 på Arkiv förlag med ny inledning av Mats Lindberg (tidigare Dahlkvist), som utgör en vidareutveckling av resonemangen i hans doktorsavhandling och studiehandledning Att studera Kapitalet (ny utgåva 2013)[18]. Arkiv förlag har även publicerat Cavefors upplaga med ett antal rättelser i slutet av boken, eftersom de inte äger rättigheterna till översättningen. Makarna Bohman hade ambitionen att lätta upp Marx "massiva tyska", men kritiker menar att de istället gjorde våld på Marx goda stilistiska förmåga, som förvandlades till en tung och massiv svenska. Översättningen innehåller även en rad felaktigheter och senare upplagor innehåller en längre korrekturlista.

John och Jonte Takman samt Jonas Enander

redigera

John Takman (1912–1998) var missnöjd med Bohmans översättning och arbetade tillsammans med sonen Jonte på vad som inledningsvis skulle bli en nyutgåva av Sandlers översättning. De tänkte sig endast att modernisera språket, men insåg snart att en helt ny översättning, baserad på originaltexter och föreliggande engelska och franska översättningar, var nödvändig. Vid John Takmans död 1998 var större delen av översättningen klar, men i behov av en redaktionell genomgång. Under åren 2006-2013 redigerades verket av Jonte Takman och Jonas Enander och det förelåg i tryckfärdigt manuskript 2014.[19]

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ MARX, KARL. (2014). DAS KAPITAL.. CREATESPACE. ISBN 1-5032-5636-7. OCLC 1036748486. https://www.worldcat.org/oclc/1036748486. Läst 10 april 2020 
  2. ^ ”Manifest der Kommunistischen Partei, draft manuscript page and Das Kapital. Erster Band, Karl Marx's personal annotated copy | United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization”. www.unesco.org. https://webarchive.unesco.org/web/20220331174455/http://www.unesco.org/new/en/communication-and-information/memory-of-the-world/register/full-list-of-registered-heritage/registered-heritage-page-5/manifest-der-kommunistischen-partei-draft-manuscript-page-and-das-kapital-erster-band-karl-marxs-personal-annotated-copy. Läst 10 april 2020. 
  3. ^ Schmidt, Alfred (2018-12-20). ”Ludwig Wittgenstein’s Nachlass in the UNESCO Memory of the World register”. Nordic Wittgenstein Review 7 (2): sid. 209. doi:10.15845/nwr.v7i2.3517. ISSN 2242-248X. https://www.nordicwittgensteinreview.com/article/view/3517. Läst 10 april 2020. 
  4. ^ ”The Memory of the World Register”. Arkiverad från originalet den 19 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200319111153/http://www.nlai.ir/documents/10184/556176/protecting and promoting recorded documents/37d9a5d5-1be5-41eb-b537-525a3688880f. Läst 10 april 2020. 
  5. ^ ”Utopian Socialism Archive”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/subject/utopian/index.htm. Läst 10 april 2020. 
  6. ^ ”A New View of Society by Robert Owen”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/reference/subject/economics/owen/index.htm. Läst 10 april 2020. 
  7. ^ ”Socialism: Utopian and Scientific”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/archive/marx/works/1880/soc-utop/index.htm. Läst 10 april 2020. 
  8. ^ [a b] Time, Labor, and Social Domination. Cambridge University Press. 1993-04-30. sid. 123–185. ISBN 978-0-521-56540-0. http://dx.doi.org/10.1017/cbo9780511570926.004. Läst 10 april 2020 
  9. ^ ”I Kapitalet visade Marx att det är det kapitalistiska produktionssättet i sig, som skapar de materiella betingelserna för sitt oundvikliga sammanbrott. Under kapitalismen utvecklar sig motsägelsen mellan produktivkrafterna och produktionsförhållandena som en motsägelse mellan produktionens samhälleliga karaktär och tillägnelsens privata form. 'Det kapitalistiska produktionssättets motsägelse ligger emellertid just i dess tendens till en absolut utveckling av produktivkrafterna, som oavbrutet kommer i motsättning till de specifika produktionsbetingelser, som kapitalet rör sig inom och ensamt kan sätta i rörelse.'” Vitali S. Vygodsky: Den stora upptäckten. Hur Marx skrev Kapitalet, 1974. [1]
  10. ^ Karl Marx – Friedrich Engels: Werke. Bd 42. S. 19
  11. ^ Karl Marx – Friedrich Engels: Werke. Bd 42. S. 20
  12. ^ [a b] Patterson, Thomas C. (Thomas Carl), 1937- (2009). Karl Marx, anthropologist. Berg. sid. 88. ISBN 978-1-84788-542-5. OCLC 608624537. https://www.worldcat.org/oclc/608624537. Läst 7 juni 2020 
  13. ^ [a b] Lundkvist, Anders. (1975). Introduktion til metoden i Kapitalet. Röda Bokförlaget. ISBN 91-85258-04-0. OCLC 80786059. https://www.worldcat.org/oclc/80786059. Läst 14 juni 2020 
  14. ^ Marx (1847). ”Misère de la philosophie”. https://www.marxists.org/francais/marx/works/1847/06/misere.pdf. Läst 14 maj 2020. ”En disant que les rapports actuels -les rapports de la production bourgeoise -sont naturels, les économistes font entendre que ce sont là des rapports dans lesquels se crée la richesse et se développent les forces productives conformément aux lois de la nature. Donc ces rapports sont eux-mêmes des lois naturelles indépendantes de l'influence du temps. Ce sont des lois éternelles qui doivent toujours régir la société. Ainsi il y a eu de l'histoire, mais il n'y en a plus. Il y a eu de l'histoire, puisqu'il y a eu des institutions de féodalité, et que dans ces institutions de féodalité on trouve des rapports de production tout à fait différents de ceux de la société bourgeoise, que les économistes veulent faire passer pour naturels et partant éternels.” 
  15. ^ Postone, Moishe. Time, Labor, and Social Domination: A Reinterpretation of Marx's Critical Theory. https://libcom.org/files/Moishe Postone - Time, Labor, and Social Domination.pdf 
  16. ^ Karl Marx - Friedrich Engels: Werke. Bd 42. S. 35
  17. ^ ”Kapitalet IV. Teorier om mervärdet”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/svenska/marx/1863/26-d007.htm. Läst 10 april 2020. 
  18. ^ Lindberg, Mats (2013). Att studera Kapitalet: första boken : kommentar och studiehandledning (Ny utg.). Lund: Arkiv. Libris 14713507. ISBN 9789179242534 
  19. ^ Enander, Jonas (2013: 4). ”Kapitalet på svenska på nytt”. Clarté (2013): sid. 28-37.  Libris 8261303

Vidare läsning

redigera
  • Enander, Jonas (2013: 4). ”Kapitalet på svenska på nytt”. Clarté (2013): sid. 28-37.  Libris 8261303 - Behandlar verkets utgivnings- och översättningshistoria.
  • Haug, Wolfgang Fritz (1979). Läs Kapitalet!: [introduktion till analysen av värdeformen] (1. uppl.). Stockholm: Röda rummet. Libris 7637727. ISBN 91-7362-059-9 
  • Heinrich, Michael (2013). Introduktion till de tre volymerna av Marx Kapitalet. Hägersten: Tankekraft. Libris 13906315. ISBN 9789186273392 
  • Jarl, Bertil (1984). En psykologisk studie av människosynen i Karl Marx' Kapitalet och Patanjalis yoga.. Stockholms universitet. Psykologiska inst. Libris 12656294 
  • Lindberg, Mats (1978). Att studera Kapitalet, Första boken: kommentar och studiehandledning = [Studying Capital, First book] : [commentary and guide] (1. uppl.). Lund: Cavefors i samarbete med tidskriften Zenit. Libris 7402038. ISBN 91-504-0663-9 
  • Lindberg, Mats (2013). Att studera Kapitalet: första boken : kommentar och studiehandledning (Ny utg.). Lund: Arkiv. Libris 14713507. ISBN 9789179242534 
  • Lundkvist, Anders (1975). Introduktion till metoden i Kapitalet. Göteborg: Röda bokförl. Libris 8379599. ISBN 91-85258-04-0 
  • Olofsson, Odd (1999). Marx på 2000-talet: omläsning av Kapitalet i vår tid. Stockholm: Hägglund. Libris 7606026. ISBN 91-7123-078-5 
  • Vygodskij, Vitalij Solomonovitj (1974). Den stora upptäckten: hur Marx skrev Kapitalet. Göteborg: Röda bokförl. Libris 7747267. ISBN 91-85258-00-8 
  • Zelený, Jindrich (1976). Metod och teori i Kapitalet. En PAN-bok, 99-0104304-2Kontrakurs. Stockholm: PAN/Norstedt. Libris 7152416. ISBN 91-1-764051-2 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kapitalet&oldid=56570629”