Juoksengi
Juoksengi (finska: Juoksenki) är en tätort vid Torne älv i Svansteins distrikt (Övertorneå socken) i Övertorneå kommun, Norrbottens län. 6 km väster ut ligger Vyöni. Norra polcirkeln, som passerar orten, har givit Juoksengi smeknamnet "polcirkelbyn".
| Juoksengi | |
| Tätort | |
 Flygfoto över Juoksengi vid Torne älv från 1994.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Norrbotten |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Övertorneå kommun |
| Distrikt | Svansteins distrikt |
| Koordinater | 66°33′52″N 23°50′39″Ö / 66.56444°N 23.84417°Ö |
| Area | 151 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 286 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 1,89 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC 1) |
| - sommartid | CEST (UTC 2) |
| Postort | Juoksengi |
| Postnummer | 957 23 |
| Riktnummer | 0927 |
| Tätortskod | T8640[2] |
| Beb.områdeskod | 2518TB102 (1960–)[3] |
| Geonames | 605472 |
  Ortens läge i Norrbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Juoksengi | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Juoksengi är en av Tornedalens typiska långsträckta byar. Trakten eller byn Juoksengi börjar i söder i Vanhaniemi och slutar i norr i Nivaranta, strax söder om Svanstein. Benämningar på bydelarna som Niskanpää, Laheenpää, Nikunpää, Lampisenpää härrör från gårdsnamn vars ändelse "-pää" anspelar på respektive gårds del av byn d.v.s Niskanpää kan tydas som släkten Niskas del av byn Juoksengi, Lampisenpää som släkten Lampinens del av byn Juoksengi.
Byns namn
redigeraDet finns olika hypoteser om hur namnet Juoksengi, med finsk stavning Juoksenki, har uppkommit. En hypotes säger att byanamnet kommer från samiskans juoksa, båge, vilket torde syfta på att Torne älv har en böjd form söder om byn.
Namnet Juoksengi, noterat i Jordaboken af Wästerbotten 1543 som Jwksenge och i andra gamla versioner som Juxengi, kan mera troligt likt bynamnet Matarengi, härledas från de stora naturängarna som dominerar byns omedelbara omgivning.
Bynamnets förled ”juok” kan härledas från den dominerande bäcken Juovojoki som i söder-väster avskär dessa naturängar. Bäck i det samiska språket heter ”johka”, som i finsk diftongiserad form får ett u före o, d.v.s juohk, juok. Juoksengi skulle således i sin helhet anspela på de nämnda dominerande bäcksängarna.
Historia
redigera.jpg)
Juoksengi är en av de äldsta byarna i Tornedalen med, som by betraktat, anor ända från medeltiden. Men med ett antal stenåldersfynd som håleggad yxa (Hepokangas yxtyp daterad till 1.700 f.Kr) och så kallade norrbottniska hackor (Lampisenpää), finns bosättningar bevisade sedan 4000 år längs älvens dåvarande strandnivåer. Ytterligare fynd såsom en vikingatida järnyxa (på Piiloniitty äng), järnkniv(Heponiemi) tyder på kontinuerlig fortsatt bebyggelseetablering och på 1500-talet fanns det ett femtontal gårdar i byn.
De stora naturängarna Mäntysuo och Isosuo i Juoksengi, vilka uppodlats alltsedan boskapsskötseln introducerats i byn, har utgjort den helt avgörande resursen för byns huvudnäring.
Byn på finska sidan om Torne älv heter också Juoksenki. De var samma by tills 1809, då de skildes åt av den nya riksgränsen.
Befolkningsutveckling
redigera
| Befolkningsutvecklingen i Juoksengi 1945–2020[4][5][6][7][8][9][10][11] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1945 | 762 | ## | ||
| 1950 | 964 | ## | ||
| 1960 | 819 | 187 | ||
| 1965 | 750 | 186 | ||
| 1970 | 628 | 186 | ||
| 1975 | 481 | 100 | ||
| 1980 | 444 | 104 | ||
| 1990 | 464 | 105 | ||
| 1995 | 460 | 107 | ||
| 2000 | 430 | 107 | ||
| 2005 | 401 | 106 | ||
| 2010 | 350 | 106 | ||
| 2015 | 327 | 151 | ||
| 2020 | 286 | 151 | ||
Anm.:
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
I samband med tätortsavgränsningen 1975 avgränsades tätorten på den nya ekonomiska kartan.[8]
Samhället
redigeraJuoksengi kyrka ligger centralt placerad i byn med en klockstapeln intill, liksom en församlingssal.
Aktivitetshuset återfinns cirka 100 meter söder om kyrkan. Det uppfördes 1888 och var från början Juoksengis första skola. Därefter har huset bland annat använts som bönhus och som möteslokal innan den blev aktivitetshus 1993. I aktivitetshuset samlas mellan nio och tio vårdtagare från hela kommunen.
Byns nuvarande skola finns cirka 100 meter väster om aktivitetshuset, har haft verksamhet för förskola och grundskolans låg- och mellanstadium.Skolan lades ned 2008.Fungerar 2016 som flyktingförläggning med sedan 2017 som hotell. Vid skolan finns en ishockeyrink och en gymnastiksal och en byggnad strax intill, som används som föreninglokal.
Mitt i byn finns den enda kvarvarande lanthandeln. I början av 1970-talet fanns det sju livsmedelsbutiker i Juoksengi.
På platsen för polcirkelpassagen, vid södra infarten till byn, finns Polcirkelhuset som byaföreningen uppförde 2004.
Evenemang
redigera
Juoksengi byaförening[12] som bildades 24 januari 1999 är mycket aktiv och anordnar flera årliga arrangemang; vintermarknad, firande av midvintersolståndet, dubbelt nyårsfirande, midsommarfirande, sommarmarknad och nationalälvdagen är några exempel på årligen återkommande aktiviteter i byn.
Ett ovanligt inslag är det traditionella dubbla nyårsfirandet över två tidszoner, We do it twice, ute på Torneälvens is. Där samlas turister, bybor och invånare från grannbyarna för att gemensamt fira både det finska och svenska nyåret. Traditionella inslag i firandet har blivit vinterbad i isvak, en "isbar", isdans med levande orkester och två fyrverkerier. Lägg därtill den extra krydda som naturen ger i form av gnistrande vit vinternatt som lyses upp av hundratals marschaller och stockeldar på älvisen.
Idrott
redigeraByns fotbollsförening heter PSSF och är en sammanslagning av Idrottsföreningen Polcirkeln och Svansteins sportklubb, deras hemmaarena Polvallen återfinns intill Polcirkelhuset.
Vid berget Littisvaara, i den norra delen av byn, finns ett el-ljusspår och en skjutbana. Vintertid finns ofta flera längdåkningsspår dragna med utgångspunkt från Littisvaara.
Näringsliv
redigeraPolcirkelns lantgård är en nybyggd modern storladugård, i södra delen av byn, med 190 mjölkkor. Ett stort antal ortsbor har tecknat aktier i företaget. Lantgården uppmärksammades även när jordbruksminister Ann-Christin Nykvist gjorde ett studiebesök där 13 juni 2006. Härutöver finns bland annat åkerier och plåtslageri i byn.
Lokal tv-kanal
redigeraJuoksengi har en lokal tv-kanal, Juoksengi-TV (JGI TV)[13], som producerar egna program som sänds ut på byns eget kabel-tv-nät. En förening bildades 1991 för ändamålet av byborna i samband med att man själva byggde upp tv-nätet i byn.
Källor
redigeraNoter
redigera- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 15 februari 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TamDOErk?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 237. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 84
- ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 76
- ^ [a b] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 46. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2015. https://www.webcitation.org/6atarNDGu?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 58. Arkiverad från originalet den 15 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VbOaXwnN?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 54. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131018010555/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 26 oktober 2016.
- ^ Juoksengi byaförenings hemsida
- ^ Juoksengi-TV Arkiverad 2 maj 2006 hämtat från the Wayback Machine.