Wikipedia

Johannes Bothvidi

svensk hovpredikant och biskop

Johannes Bothvidi, född 7 oktober 1575 i Norrköping, Östergötland, död 24 oktober 1635, var en svensk hovpredikant och biskop i Linköpings stift 1630-1635.

Biskop
Johannes Bothvidi
KyrkaSvenska kyrkan
StiftLinköpings stift, biskop
Period1630 - 1635
FöreträdareJonas Kylander
EfterträdareJonas Petri Gothus
Prästvigd1604
Biskopsvigd1630
Född7 oktober 1575
Norrköping
Död24 oktober 1635

Biografi

redigera

Johannes föddes 1575 i Norrköping. Han var son till stadsskrivaren Bothvid Hansson och Ingrid Göransdotter. Johannes studerade i Norrköping, Söderköping, Linköping, Vadstena och Stockholm. Han blev 29 januari 1600 student vid Uppsala universitet och reste 1603 till Tyskland. Han kallades sedan hem på kungliga befallning och prästvigdes 1604 i Uppsala domkyrka. Därefter reste han åter till Tyskland på bekostnad av Stockholms stad och studerade vid evangeliska akademier. Han vandrade även till Holland och Frankrike, begav sig även över till England och studerade även i Köpenhamn..[1]

Johannes Bothvidi blev teologie doktor 24 oktober 1617.[1]

År 1616 utnämndes han till hovpredikant hos Gustav II Adolf och åtföljde kungen på dennes krigståg såsom biktfader och konsistorialråd.

År 1630 utsågs Bothvidi till biskop i Linköpings stift; men hans verksamhet avbröts kort därpå, då han befalldes att följa drottning Maria Eleonora till Tyskland. Under sin vistelse där blev han 1632 utsedd att vidtaga åtgärder för den evangeliska religionens skyddande i kurfurstendömet Sachsen, samt att inrätta konsistorier i Minden och Magdeburg. I sitt stift, vars styrelse han återtog i augusti samma år, utmärkte han sig för ordningskärlek, nit och skicklighet. Han var känd som en framstående predikant och flera av hans predikningar har bevarats till eftervärlden. Han var även psalmförfattare.

Familj

redigera

Johannes Botvidi gifte sig 1618 med Catharina Nilsdotter (död 1665). Hon var dotter till rådmannen Nils Jönsson och Brita Bengtsdotter i Jönköping. De fick tillsammans barnen Maria som var gift med sekreteraren Lars Larsson Bohm och burggreven Israel Noræus i Göteborg, tygmästaren Samuel Johansson Örn (1623–1693), Noach Örn, en dotter. Sönerna adlades 1650 med namnet Örn. Efter Johannes Botvidis död gifte Catharina Nilsdotter sig med rikshistoriografen Arnold Messenius.[1]

Bibliografi

redigera
  • 1604 – Om den fria viljan i andliga ting, Rostock.[1]
  • 1605 – En kort och enfallig uthläggning öffuer någre verser i thet V Cap. Esaiae om the styggelser och straff, som Dryckenskap hafuer med sig, Stockholm.[1]
  • 1605 – Liber de radii structura et usu, Rostock.[1]
  • 1613 – Arithmeticae vulgaris libri duo, Rostock.[1]
  • 1614 – Tractatus brevis de recta disputanti oratione, Lübeck.[1]
  • 1616 – The sjw bootpsalmer och någre tacksägelser uthi Davids Psaltare medh korta uthläggning, Stockholm.[1]
  • 1617 – Disputatio de praedestinatione, Uppsala.[1]
  • 1619 – Thet LIII Capitlet Esaiae om Jesu Christi pina uti 6 predikningar korteligen och enfaldeligen förklarat, Stockholm.[1]

Översättningar

redigera
  • 1614 – D. Lutheri trogna förmaning till borgmästare och råd i alla städer i Tyskland, att de kristliga skolor upprätthålla och hålla skola, Lübeck.[1]

Källor

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b c d e f g h i j k l] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel (1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 1. Linköping. sid. 55-58. Libris 41147 

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Johannes_Bothvidi&oldid=54672920”