Johann Gottlieb Naumann

Johann Gottlieb Naumann
	Johann Gottlieb Naumann
	Johann Gottlieb Naumann. Målning av hans bror Friedrich Gotthard Naumann 1780.
Född	17 april 1741; Blasewitz, Tyskland
Död	23 oktober 1801 (60 år); Dresden
Begravd	Dresden
Medborgare i	Tyskland
Utbildad vid	Kreuzschule
Sysselsättning	Kompositör, dirigent
Noterbara verk	Gustaf Wasa
Maka	Catharina Magdalena Naumann
Barn	Carl Friedrich Naumann (f. 1797); Moritz Naumann (f. 1798); Constantin Naumann (f. 1800)
	Redigera Wikidata

Johann Gottlieb Naumann, född 17 april 1741 i Blasewitz nära Dresden, död den 23 oktober 1801 i Dresden, var en tysk tonsättare. Han vistades i Stockholm 1777–1778 och 1782–1783. Han var far till Carl Friedrich och Moritz Naumann.

Biografi

Naumann fick som följeslagare till den svenske musikern Anders Wesström tillfälle att i Italien studera för Giuseppe Tartini 1758–1763. Sedan han i Venedig med framgång debuterat som operakompositör, erhöll han 1764 plats som hovkyrkokompositör hos änkekurfurstinnan Maria Antonia av Sachsen och utbildade sig ytterligare i Italien 1765–1768 och 1772–1774 samt komponerade en hel rad operor, varefter han 1776 i Dresden befordrades till kapellmästare och 1786 till överkapellmästare. Han kallades av Gustav III till Stockholm 1777, där han samma år blev ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien. Han stannade ett år, varunder han med framgång reorganiserade hovkapellet, och komponerade Amphion, som gavs med stort bifall 1778.

Naumann kallades en andra gång till Sverige. Då gavs operan Cora och Alonzo vid det Gustavianska operahusets invigning den 30 september 1782. Den gavs 42 gånger i Stockholm under loppet av 50 år och upptogs ånyo vid operahusets hundraårsjubileum 1882, men föreföll då föråldrad. Bättre har Naumanns mästerverk bibehållit sig, Gustaf Wasa med text av Johan Henrik Kellgren (komponerad 1783), som gavs med ofantlig framgång 1786 samt fortfarande då och då återupptagits på repertoaren, senast 1991 på Kungliga Operan. Kända nummer är hymnen Ädla skuggor, Gustafs och Kristierns monologer och Kristierns scen med vålnaderna, skyddsängelns sång och kvintetten.

I Tyskland framförs fortfarande flera av Naumanns andliga kompositioner, såsom oratoriet I pellegrini, kantaten Pater noster (till Friedrich Gottlieb Klopstocks text), vesper, mässor, offertorier. Han skrev dessutom symfonier, sonater, visor vid klaver.

År 1785 utförde Naumann i Danmark samma uppdrag som i Sverige, att organisera hovkapellet och skriva en opera, Orpheus.

Totalt komponerade Naumann 25 operor varav tre för Sverige.

Verkförteckning

Plakett i Blasewitz över Johann Gottlieb Naumann.

Operor komponerade för Sverige

Amphion (Gudmund Jöran Adlerbeth efter Antoine-Léonard Thomas), Bollhuset Stockholm 1778
Cora och Alonzo (Gudmund Jöran Adlerbeth efter Jean-François Marmontel), 30 september 1782 till invigningen av det Gustavianska operahuset i Stockholm.
Gustaf Wasa ("lyrisk tragedi") 3 akter, Johan Henrik Kellgren efter en förlaga av Gustav III, 19 januari 1786 Stockholm

Andra operor i urval

Armida, tre akter, Giovanni Bertati, efter Tarquato Tasso. Uppföranden i Padua juni 1773, Prag 1776, Wien 1777, Leipzig 6 juli 1780, Dresden 1780; Berlin 1782; Schwedt 1785; Breslau 1786. Operan var Naumanns första stora framgång.
Elisa, 21 april 1781 Dresden
Orpheus og Euridice, 31 januari 1786 Köpenhamn, med libretto av Dorothea Biehl, som var den första operan skriven för ett danskt libretto
Osiris
La Drama Soldata, 30 mars 1791 Dresden, med libretto av Caterino Mazzolà.

Andra verk

Oratorier
Kantater, kyrkliga och profana
Mässor
Motetter
Sånger (Lieder)
Konserter
Kammarmusik
Verk för klaver

Se även

Andra gustavianska operakompositörer

Källor

Naumann, 1. Johann Gottlieb i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
Sohlmans musiklexikon band 4. Sohlmans förlag AB 1977
Stanley Sadie (ed.): The New Grove Dictionary of Music and Musicians. Macmillan Publishers, London 1980.

Noter

^ [a b c d e f] Johann Gottlieb (A) Naumann, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8816.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Levande Musikarv-ID: naumann-johann-gottlieb, läst: 4 januari 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 15914, läst: 3 december 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6dv2dv3, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Dansk Biografisk Leksikon, 3. udgave, tredje utgåvan, 1984.^{[källa från Wikidata]}

Vidare läsning

Hans Eppstein: Johann Gottlieb (A) Naumann i Svenskt biografiskt lexikon (1987-1989)
Naumann, Johann Gottlieb i J. Leonard Höijer, Musik-Lexikon (1864)

[6b7c2f4b9e41dc5477bb6ba0dbe2e7cbdd8242a6-1] [a b c d e f] Johann Gottlieb (A) Naumann, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8816.^{[källa från Wikidata]}

[b56f00e5b22523c5d683f8ce8c134b680a8a54fd-2] [a b] Levande Musikarv-ID: naumann-johann-gottlieb, läst: 4 januari 2018.^{[källa från Wikidata]}

[325a89b7ca51ea3b92ea3fcb37af418653d9a341-3] [a b c] arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 15914, läst: 3 december 2020.^{[källa från Wikidata]}

[fe1ea861cd73de42ee0fccea630bbf8e2150f05d-4] SNAC, SNAC Ark-ID: w6dv2dv3, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[24b33b581a0c91e4a7020c862006ef9c7ff09092-5] Dansk Biografisk Leksikon, 3. udgave, tredje utgåvan, 1984.^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]