Ingrid Arvidsson
Ingrid Helena Arvidsson, ursprungligen Löfstedt,[1] född 3 juli 1919 i Lund, död 7 maj 2023 i Hedvig Eleonora distrikt i Stockholm,[2][3][4] var en svensk författare, journalist[5] och film- och litteraturkritiker.[6]
Ingrid Arvidsson | |
Född | Ingrid Helena Löfstedt 3 juli 1919 Lund, Malmöhus län |
---|---|
Död | 7 maj 2023 (103 år) Hedvig Eleonora distrikt, Stockholm |
Yrke | Författare, journalist |
Nationalitet | Svensk |
Språk | Svenska |
Genrer | Lyrik, prosa |
Make | Karl Axel Arvidsson (g. 1943–1962; hans död) |
Släktingar | Einar Löfstedt (far) Annie Löfstedt (mor) Ernst Günther (morfar) |
Biografi
redigeraArvidsson var dotter till språkforskaren Einar Löfstedt[1] och Annie Löfstedt, född Günther, samt dotterdotter till Ernst Günther. Hon gift med journalisten Karl Axel Arvidsson från 1943 till hans död 1962.[1]
Inger Arvidsson blev fil. kand. vid Lunds universitet 1941.[6] Hon var redaktionssekreterare på Idun 1942–1944,[6] litteraturkritiker i Aftontidningen 1944–1946 och filmkritiker i Vecko-Journalen 1947–1948. Från 1948 var hon medarbetare i Bonniers Litterära Magasin och från 1949 i Dagens Nyheter, samt 1949–1952 sekreterare i 1949 års filmkommitté.[7] Arvidsson var kulturattaché i Washington, D.C. 1966–1972 och senare programchef (1973–1979) och producent (1979–1984) på Sveriges Radio.[1]
Arvidsson debuterade med novellsamlingen Vårens ruiner (1949). Hennes första diktsamling var Danser (1951),[6] vilken följdes av ytterligare nio diktsamlingar.[1] Som författare räknas hon till den svenska modernismen, med klassicistiska klarhetsideal för att gestalta djupt personliga upplevelser. Hon utarbetade även en serie dokumentära berättelser för radion, Öden i vår tid (1987).[1]
Makarna Arvidsson är begravda på Skogskyrkogården i Stockholm.[8]
Bibliografi
redigera- Vårens ruiner (Stockholm: Bonniers, 1949)
- Danser (Stockholm: Bonniers, 1951)
- Solfeber (Stockholm: Bonniers, 1952)
- Leendet (Stockholm: Bonniers, 1955)
- Närmanden (Stockholm: Bonniers, 1960)
- Livstecken (Stockholm: Bonniers, 1964)
- Personligt bagage (Stockholm: Bonniers, 1975), ISBN 91-0-040680-5
- Tal på Övralid 1977 (Skänninge: Heidenstamsällskapet, 1979)
- Under ytan (Stockholm: Bonniers, 1986), ISBN 91-0-047105-4
- Öden i vår tid (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1987), ISBN 91-29-58319-5
- En glimmande vägg (Stockholm: Bonniers, 1992), ISBN 91-0-055516-9
- Rummet innanför (Stockholm: Bonniers, 1999), ISBN 91-0-056850-3
- Det röda (Stockholm: Bonniers, 2005), ISBN 91-0-010539-2
Medverkande
redigera- Berömda berättare om kvinnor och kärlek: ett novellurval, red. (Stockholm: Folket i Bild, 1955)
Priser och utmärkelser
redigeraReferenser
redigera- ^ [a b c d e f] ”Ingrid Arvidsson”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ingrid-arvidsson. Läst 8 augusti 2017.
- ^ https://www.dn.se/familj/dodsannonser/#/CaseInline/847163
- ^ https://www.dn.se/kultur/poeten-ingrid-arvidsson-ar-dod/
- ^ https://www.ratsit.se/19190703-Ingrid_Helena_Arvidsson_Stockholm/_9yuyMcRBO5JzDTz_xfMzucD_HgMgOo4rmAVQEvqVOQ
- ^ https://nordicwomensliterature.net/se/writers/arvidsson-ingrid-helena-3/
- ^ [a b c d e] ”Arvidsson, Ingrid - Alex”. Alex. http://www.alex.se/lexicon/article/arvidsson-ingrid. Läst 8 augusti 2017.
- ^ Svensk Uppslagsbok, band 32 Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Arvidsson, Ingrid Helena”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/9b89b514-752e-4272-82d1-20e9dfead189. Läst 31 juli 2023.