Wikipedia

Sveriges försvarsmakt

svensk statlig myndighet
(Omdirigerad från IO-14)
Den här artikeln handlar om Sveriges nuvarande försvar. För Sveriges militär före 1974, se Krigsmakten.

Försvarsmakten är en svensk myndighet med ansvar för landets försvar i händelse av krig, att hävda Sveriges vidare intressen samt att understödja fredsbevarande insatser och humanitär hjälp.[10]

Försvarsmakten
Försvarsmaktens vapen
Information
NationSverige Sverige
Grundad1 januari 1975 [a]
1 juli 1994 [b]
Organisationer Armén
Marinen
Flygvapnet
Hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna
Flygtimmar26 468 (2023)[3]
HögkvarterStockholms heraldiska vapen Lidingövägen 24, Stockholm, Sverige
Högste befälhavareRegeringen (Regeringen Kristersson)
Statsråd Försvarsminister Pål Jonson
Försvarschef Överbefälhavaren [c] General Michael Claesson
GeneraldirektörMikael Granholm [d][4]
Vapenför ålder18–47 år[5]
Stående styrkor25 600[6]
Reservstyrkor34 000[6]
Aktiva styrkor24[7]
Ekonomi
Budget126 Miljarder SEK (2024)[8]
Andel av BNP2,2% (2024)[9]
Övrigt
HistoriaOfficiell samlingsbeteckning på Sveriges väpnade styrkor fram till utgången av 1974 var krigsmakten, därefter fram till 30 juni 1994 försvarsmakten.[1] Den 1 juli 1994 bildades myndigheten Försvarsmakten genom en sammanslagning av de flesta militära myndigheterna med ÖB som dess chef.[2]

Försvarsmakten leds av överbefälhavaren (ÖB) och består av armén, flygvapnet, marinen (flottan och amfibiekåren) och hemvärnet. Kung Carl XVI Gustaf är traditionellt attribuerad som Försvarsmaktens högste representant à la suite.[11] Försvarsmakten är en enrådsmyndighet under Försvarsdepartementet. Den stöds av andra myndigheter inom Försvarsdepartementets ansvarsområde, exempelvis Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets materielverk (FMV) samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som sorterar under inrikesministern. Byggnader, anläggningar och mark som Försvarsmakten behöver i sin verksamhet hyrs från Fortifikationsverket, som sorterar under Finansdepartementet.

Historik

redigera

1600- till 1800-talet

redigera

Sveriges militärhistoria inbegriper åtskilliga unioner och krig med samtliga av sina grannar, inklusive trettioåriga kriget under stormaktstiden under 1600- och i början av 1700-talet. De många krigen mot Ryssland kulminerade i finska kriget (1808–1809), då Sverige förlorade sin östra rikshalva som senare blev republiken Finland. Det senaste svenska kriget i eget namn utkämpades 1814, mot Norge.

1900-talet

redigera

Under världskrigen och kalla kriget genom 1900-talet präglades Sveriges försvarspolitik av ett ställningstagande för neutralitet. Sovjetunionen sågs dock i praktiken som det största hotet under efterkrigstiden, och föranledde stora svenska försvarssatsningar. Som mest spenderade Sverige cirka 4,7% av BNP på försvaret under 1950-talet.[12]

Efter Sovjetunionens upplösning 1991 inleddes en snabb nedmontering av det svenska försvaret, både till omfånget och genom att det omvandlades till en organisation för internationella insatser. De mest omfattande neddragningarna skedde i samband med försvarsbesluten 2000 och 2004. Försvarsutgifternas andel av BNP sjönk från 2,6% år 1990/91 till 1,0% år 2017.[13]

2000-talet

redigera

Försvarsmaktens rekrytering hade under 1900-talet grundats på allmän värnplikt. Värnplikten avskaffades i fredstid år 2010, för att ersättas med en kombination av professionella och frivilliga styrkor, inklusive hemvärnet. Beslutet mötte efterhand allt starkare kritik, eftersom försvaret visade sig få svårt att rekrytera på frivillig basis samtidigt som säkerhetsläget i Europa försämrades, bland annat genom kriget i Ukraina 2014. Riksdagen beslutade 2017 om att återinföra värnplikten i mindre skala, och år 2018 ryckte den första nya värnpliktskullen in.[14]

Mot slutet av 2010-talet inleddes också en återupprustning efter de gångna årens dramatiska neddragningar. Försvarsbeslutet 2020 medförde stora satsningar de kommande fem åren och inrättandet av fyra nya regementen. Försvarets totala manskap planerades växa från 60 000 personer till 90 000 personer år 2030.[12]

Enheter ur Försvarsmakten har deltagit i ett flertal internationella operationer, exempelvis i Afghanistan och i Kosovo. Dessutom utgör Sverige genom Försvarsmakten ledande nation för Europeiska unionens stridsgrupper ungefär vart tredje år.

Kvinnligt deltagande

redigera

I Sverige fick kvinnor först 1989 lönearbeta inom försvaret på samma villkor som män, något som då innebar att det sista manliga yrkesmonopolet i Sverige avskaffades. Samtidigt fick kvinnor tillgång till samtliga militära befattningar inom det svenska försvaret. Detta var ett sent steg i en process från 1800-talets slut som successivt öppnade armén och försvaret i övrigt för (militär) kvinnlig arbetskraft.[15]

1865 bildades Damkommittén, den första svenska kvinnoföreningen som arbetade med försvarsfrågor. Den fungerade som del av Föreningen för frivillig vård av sårade och sjuka i fält, en organisation som senare kom att ombildas till Röda Korset. Kvinnor lämnades dock utanför värnplikten när allmän och obligatorisk värnplikt infördes 1901.[15]

Efter första världskriget flyttade kvinnorörelsen fram sina positioner i samhället, och 1919 infördes kvinnlig rösträtt. Fem år senare bildades Svenska Lottakåren, efter mönster från den liknande Lotta Svärd-organisationen i Finland; under mellankrigstiden växte lottakårens storlek till 110 000 medlemmar. 1942 bildades även Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund, för att samordna den ökande mängd kvinnor som börjat verka inom transportdelen av försvaret.[15]

1962 introducerade Flygvapnet titeln "extra flygingenjörsaspirant", i syfte att kunna anta en kvinna (Inger-Lena Hultberg) till sin flygingenjörsutbildning. Värnpliktskravet förhindrade fortfarande kvinnor från att formellt kunna söka till militära yrken, men under 1960- och 1970-talet tillstyrkte Lottakåren, undersökte flygvapenchefen och tillsattes en statlig kommitté, alla med större kvinnlig medverkan i försvaret som tänkt mål.[15]

1978 beslutade Riksdagen att kvinnor skulle få tillgång till befälstjänster i det militära försvaret, inledningsvis i markbefattningar i flygvapnet. 1980 skedde den första inryckningen av kvinnor till grundutbildning – på F16 i Uppsala. 1989 fick kvinnor slutligen tillträde till samtliga militära befattningar, inklusive (de sista att genomföras) som stridspilot och i tjänst i ubåt. 1994 avskaffades kravet för kvinnor inom försvaret att utbilda sig till officerare.[15]

På senare år har allt fler högre officerstjänster inom försvaret fått kvinnliga innehavare. 2013 utsågs Lena Hallin till Sveriges första kvinnliga general utanför det försvarsmedicinska området, och 2019 blev hon Musts första kvinnliga chef. 2020 utsågs Laura Swaan Wrede till Sveriges första kvinnliga armégeneral.[15]

2016 utgjordes cirka 13 procent av försvarsmaktens personal av kvinnor; detta varierade mellan 5,5 procent av officerarna och 38 procent av de civilt anställda. Två år senare utökades värnplikten och blev könsneutral, och 2021 rapporterades att 18 procent av de värnpliktiga då var kvinnor.[15]

Försvarsmaktens fyra huvuduppgifter

redigera
  • När Sveriges gränser kränks är det Försvarsmakten som avvisar den kränkande parten (hävda landets territoriella integritet).
  • Om Sverige blir angripet av främmande makt ska Försvarsmakten kunna försvara landet och avvisa angriparen (försvara Sverige i händelse av väpnat angrepp). Eller som det beskrivs i 1967 års upplaga av svensk soldat, sidan 9, krigsmans erinran: "Det svenska försvaret ska verka för att vår fred och vårt oberoende bevaras. Det skall värna om vår frihet att själva forma vår rättsordning och vår kultur. Blir Sverige angripet skall försvaret med vapenmakt hindra att vårt land faller i angriparens hand..."
  • Försvarsmakten stöder det övriga samhället vid katastrofer, till exempel vid stormar eller översvämningar (bistå samhället i händelse av kris).
  • Försvarsmakten skickar trupper till fredsbevarande insatser och/eller fredsframtvingande insatser runt om i världen (verka för fred och säkerhet i vår omvärld).

Försvarsmakten har förmågan till väpnad strid som grund för all verksamhet och är Sveriges yttersta säkerhetspolitiska instrument.

Försvarsmaktens myndighetsledning

redigera

Från 2005 fick Försvarsmakten en civil ställföreträdande myndighetschef, generaldirektör. Den första att tillträda denna post var Marie Hafström, som hon hade till och med 29 augusti 2008. Hon efterträddes av Ulf Bengtsson som den 1 oktober 2012 efterträddes av Peter Sandwall som generaldirektör för Försvarsmakten. Sedan den 1 juni 2021 är Mikael Granholm förordnad som generaldirektör; hans förordnande sträcker sig till och med 31 maj 2027.[4][16]

Försvarsmaktsledning

redigera
Huvudartikel: Högkvarteret

Försvarsmaktsledningen (FML) består av:[17]

Överbefälhavare:
General Michael Claesson
(från 2024-10-01)[18][19]

Generaldirektör:
Mikael Granholm
(från 2021-06-01)[4]

Chef för Försvarsstaben:
Generallöjtnant Carl-Johan Edström
(från 2024-10-01)[19]

Chef för Must:
Generallöjtnant Thomas Nilsson
(från 2023-05-01)[20]

Chef för Operationsledningen:
vakant
(från 2024-10-01)

Stf chef för Operationsledningen:
Generalmajor Fredrik Ståhlberg
(från 2023-01-01)[21]

Ekonomidirektör:
Ellen Rova
(från 2024-04-10)[22]

Chefsjurist:
Carin Bratt

Personaldirektör:
Kim-Lena Ekvall Svedenblad

Kommunikationsdirektör:
Brigadgeneral Anna Siverstig

Försvarsstaben

redigera
Huvudartikel: Försvarsstaben

För ledning av såväl nationella som internationella insatser har ÖB till sin hjälp Försvarsstaben (Fst) och Operationsledningen samt de tre försvarsgrensstaberna:

Begreppet Försvarsmakten

redigera

Innan 1994 var Sveriges militära förband inte samlade i en enda myndighet. Istället var varje militärt regemente, flottilj, centrum och skola samt Överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna (Chefen för armén, Chefen för marinen & Chefen för flygvapnet) egna myndigheter under regeringen.[23] Samlingsnamnet för Sveriges militära försvar var försvarsmakten med litet f; innan 1975 var samma samlingsnamn krigsmakten.[1] I enlighet med försvarsbeslutet 1992 bildades Försvarsmakten som förvaltningsmyndighet den 1 juli 1994 genom en sammanslagning av de fristående försvarsmyndigheterna under det tidigare huvudprogrammen 1-4 (dvs armé, marin- och flygvapenförband samt gemensam operativ ledning) och med ÖB som myndighetschef.[2]

Insatsorganisation

redigera

Insatsorganisationen är en övergripande benämning på Försvarsmaktens staber och krigsförband som används när det krävs en insats med militära resurser. Insatsorganisationen består av ÖB med högkvarteret, de operativa insatsförbanden, nationella skyddsstyrkor och utlandsstyrkan.

Grundorganisation

redigera

Grundorganisationen har till syfte att utveckla, vidmakthålla och avveckla krigsförband och andra resurser som insatsorganisationen använder. Grundorganisationen ska också utveckla och vidmakthålla Försvarsmaktens kompetens.

Försvarsgrenar

redigera
 
Pansarterrängbil 360 med skyttesoldater.
 
Korvetten HMS Visby (K31).
 
JAS 39 Gripen.

Försvarsmaktens lednings- och logistikförband

redigera

Försvarsmaktsgemensamma skolor

redigera

Försvarsmaktsgemensamma centra

redigera

Försvarsmaktsgemensamma enheter

redigera

Försvarsmaktens specialförband

redigera

Hemvärnet

redigera
Huvudartikel: Hemvärnet

Hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna är en svensk organisation som utgör huvuddelen av Försvarsmaktens nationella skyddsstyrkor sedan de tidigare territorialförsvarsförbanden lades ner under 1990-talet. I dagsläget skall hemvärnet kunna bevaka och skydda viktig infrastruktur/objekt mot sabotage samt att kunna stöda samhället vid svåra påfrestningar i fred (ex. naturkatastrofer).

Försvarsmaktens logistik (FMLOG)

redigera
Huvudartikel: Försvarsmaktens logistik

En organisationsenhet inom Försvarsmakten som ansvarar för underhåll och stöd. FMLOG är intäktsfinansierat och verksamheten styrs av efterfrågan. FMLOG tar hand om bland annat materielunderhåll, transporter, ekonomiredovisning och resehantering. I enheten ingår bland annat förråd, verkstäder och militärrestauranger. FMLOG finns över hela landet.

Omställning till insatsförsvar

redigera
 
Försvarsmaktens insatser i världen, april 2008.[24]

I samband med Sovjetunionens kollaps och kalla krigets slut i slutet av 1980/början på 90-talet omorienterades gradvis den svenska Försvarsmakten från att varit ett stort invasionsförsvar, det vill säga uppbyggt att möta en stor militär invasion från Sovjetunionen, till att bli ett insatsförsvar mer inriktat på internationella insatser. Denna process, kallas ibland "smalare men vassare", det vill säga mindre men bättre. I försvarsbesluten på slutet av 90-talet och början på 2000-talet lades ett mycket stort antal militära förband ner. Kvalitet och insatsberedskap prioriterades framför kvantitet. En stor mängd äldre militär utrustning som förknippades med invasionsförsvaret kasserades eller såldes.

 
Diagram över försvarets utveckling 1965–2010. Gul linje representerar antalet flygflottiljer, blå infanteriregementen, röd artilleriregementen och grön kustartilleriregementen samt Stockholms amfibieregemente.

Förmågan att samarbeta med andra länders militär, ofta NATO-länder, betonas starkt, varvid engelska militära facktermer och uttryck ofta ersätter svenska. Omställning av den svenska militären sker ofta efter mönster delvis inspirerade av USA:s och Storbritanniens försvarsmakter. Förband med hög kvalitet och insatsberedskap, så kallade snabbinsatsstyrkor, (se Nordic Battlegroup) främst avsedda för internationell användning i kris- och konfliktområden prioriteras.

Svenska utlandsstyrkan har genomfört och genomför än idag omfattande insatser med trupp utomlands, ofta under FN-mandat. De största insatserna har genomförts i det forna Jugoslavien i Bosnien (se SFOR) och Kosovo (se KFOR) där Sverige bidragit med en styrka motsvarande en mekaniserad bataljon. Idag uppgår styrkan i Kosovo dock endast till 248 soldater.[25] Tidvis var den svenska styrkan i Bosnien inblandad i rena stridshandlingar. De svenska förbanden har bland annat genomfört övervakning av gränser, humanitär hjälp till civilbefolkning samt under vissa perioder hantering av upplopp. Inga svenska soldater har dödats i strid på Balkan men svenska soldater har varit inblandade i strid eller stridsliknande situationer vid ett flertal tillfällen varvid både varningsskott och verkanseld avgivits.

 
Svenska utlandsstyrkans fänrik Per Bursell i kontrollerar blodtrycket på en äldre afghansk man efter bröstsmärtor.

Sverige har även trupp i Afghanistan som består av lätt utrustat infanteri bland annat avsett för samverkan med civilbefolkningen. Två svenska soldater, ur Särskilda skyddsgruppen, har dödats i ett oriktat bombattentat i Afghanistan. Sverige har även under 2004-2006 haft ett mekaniserat skyttekompani utrustat bland annat med stridsfordon 90 i Liberia i Afrika. Denna styrka avvecklades i november 2006.[26] Små detachement och enskilda observatörer finns på rad andra platser. Insatserna utomlands har huvudsakligen berört armén.

Förutom insatser bedriver svenska Försvarsmakten ofta övningar tillsammans med andra länder, ofta ur NATO. Detta gäller såväl armén som marinen och flygvapnet.

Politiskt är omställning till ett insatsförsvar som tonar ner Sveriges traditionella alliansfrihet och neutralitet och betonar samarbete med NATO-länder och integration med försvarsmakter i EU inte helt okontroversiell. Framförallt är Vänsterpartiet kritiskt till denna process.

Insatsorganisationen

redigera

Försvarsbeslut 2000

redigera

Genom försvarsbeslutet 2000 kom Försvarsmakten att övergå från ett invasionsförsvar till en organisation bestående i huvudsak av hemvärn men också av ett mindre antal små insatsförband, i samband med detta kom krigsorganisationen att istället benämnas för insatsorganisation. Den insatsorganisation som gällde från och med den 1 juli 2000 skulle successivt vara klar 2004.[27] 2009 lade regeringen fram en ny försvarspolitisk inriktning där bland annat de mekaniserade bataljoner ersattes med det nya begreppet Manöverbataljon.[28]

Läget 2009

redigera

Krigsplacering har återupptagits sedan år 2006 (efter att ha skrotats flera år tidigare). I nuläget kan Sverige mobilisera 41 000 soldater. Denna styrka inkluderar 1 300 officerare, 4 700 värnpliktiga och 30 000 hemvärnssoldater med en beslutad bantning till 22 000.[29] Denna mobilisering kan dock antas ta ett år. På några månader kan således endast 780 officerare och 1 200 värnpliktiga vara tillgängliga, med hemvärnet tillgängligt inom några timmar.

Riksdagsbeslut om insatsorganisation 2014

redigera

Enligt riksdagsbeslut skall armén i insatsorganisation 2014 bestå av 8 manöverbataljoner, som skall vara direkt gripbara för insats när som helst, 19 funktionsbataljoner, som skall stå stridsberedda inom en vecka, och 40 hemvärnsbataljoner som skall stå stridsberedda inom några dagar. Vid Folk och försvars konferens i Sälen 2011, informerade dock Överbefälhavaren, att "dagens ekonomiska förutsättningar räcker inte för ett långsiktigt genomförande och vidmakthållande av Insatsorganisationen 2014". Regeringen har dessutom beslutat att köpa nya helikoptrar för 4,7 miljarder, som hindrar andra militära materielköp.[30] I april 2012 repeterade ÖB sina varningar och kallade situationen för "allvarlig" och att "försvaret måste anpassa ambitionsnivån om man inte får höjda anslag".[31]

Ytterligare medel 2012

redigera

I augusti 2012 meddelade partiledare för regeringen att Försvarsmakten kommer att få ökade medel från och med 2013. 300 miljoner kronor 2013 och 2014 samt 200 miljoner kronor följande år. Uttalandet kom i samband med att regeringen bestämt att 40-60 nya JAS 39 Gripen-plan skulle köpas in till flygvapnet.[32]

Insatsorganisationen färdig 2019

redigera

Försvarsmakten uttalade sig i januari 2013 om den nya insatsorganisationen och påpekade att i dess färdiga skick 2019 kunde man endast stå emot ett begränsat anfall mot Sverige i max en vecka. Regeringen har fått kritik från både oppositionen och sina egna stödpartier för att man inte verkar ta det nya försvaret på allvar.[33][34] I maj 2013 meddelade statsminister Fredrik Reinfeldt och försvarsminister Karin Enström att man kunde tänka sig att ytterligare stärka försvarets resurser redan från 2014.[35][36]

Krigsförband

redigera

I samband med försvarsbeslutet 2015 beslutades om en ny organisation där Försvarsmakten organiseras dels i krigsförband, men även i 19 depåförband. Nedan tabell visar på Försvarsmaktens organisation gällande från den 1 januari 2016 med förändringar 1 januari 2020.[37][38]

Krigsorganisationens utveckling

redigera

I tabellerna nedan anges utvecklingen av Försvarsmaktens krigsorganisation genom de tagna försvarsbesluten åren 1966–2020.[39][40] Då Försvarsmakten historiskt sett övergått till ny organisation vid halvårsskiftet, är årtalen baserade lite olika på hur organisationen såg ut innan ett försvarsbeslut trädde i kraft. Den stora förändringen inom Försvarsmakten gjordes i början av 2000-talet, då krigsorganisationen (stundtals även benämnd insatsorganisationen) reducerades med nästan 90% i jämförelse med dess storlek i början av 1990-talet.[41]

Arméförband 1966 1972 1977 1982 1988 1990 1998 2000 2005 2009 2015 2020
Militärområde/Militärregion 6 6 6 6 6 6 3 4 − − − 4
Försvarsområden 29 29 25 25 25 25 15 − − − −
Försvarsområdesgrupp − − − − − − 12 − − − − −
Militärdistriktsgrupp − − − − − − − 29 − − − −
Utbildningsgrupp − − − − − − − − 22 22 22 22
Fördelnings-, divisionsstaber 10 10 10 8 8 6 3 1 − − − 1
Infanteribrigader org 66 R 20 20 16 9 2 1 − − − − −
Infanteribrigader org 66 M − − − − 6 6 − − − − − −
Infanteribrigader org 77 − − 4 11 10 10 − − − − − −
Infanteribrigader org 2000 − − − − − − 4 − − − − −
Norrlandsbrigader 4 4 4 4 5 5 3 − − − − −
Pansarbrigader (inkl. Brig Gotland) 7 7 5 5 5 5 − − − − − −
Mekaniserad brigad − − − 1 1 1 6 − − − − 3
Motoriserad brigad − − − − − − − − − − − 1
Marina förband 1966 1972 1977 1982 1988 1990 1998 2000 2005 2009 2015 2020
Jagare och fregatter 17 13 6 2 − − − − − − − −
Korvetter ("Kustkorvetter" fram till 1997) − − − − 2 2 6 6 11 7 7 7
Torpedbåtsdivisioner (om 6 fartyg) 2 3 3 3 1 1 − − − − − −
Robotbåtsdivisioner (om 6 fartyg) − − − − 2 2 ? ? ? − − −
Patrullbåtsdivisioner (om 4 fartyg) − − − 4 4 4 ? ? ? − − −
Ubåtar 21 21 14 12 12 12 9 5 5 4 4 5
Fasta spärrbataljoner 22 22 22 22 21 20 ? ? − − − −
Rörliga spärrbataljoner − 2 6 6 6 4 ? ? − − − −
Kustartilleribataljoner 2 2 2 2 2 2 ? − − − − −
Amfibiebataljoner − − − − − 1 2 3 1 1 1 2
Flygvapenförband 1966 1972 1977 1982 1988 1990 1998 2000 2005 2009 2015 2020
Jakflygdivisioner J 29F, J 32B, J 34 12 − − − − − − − − − − −
Jaktflygdivisioner J 35A, B, D, 12 8 4 3 − − − − − − − −
Jaktflygdivisioner J 35F, J 3 13 13 6 3 3 1 − − − − −
Jaktflygdivisioner JA 37 − − − 2 8 8 7 7 − − − −
Attackflygdivisioner A 32 12 10 2 − − − − − − − − −
Attackflygdivisioner AJ 37 − − 3½ 5½ 5½ 5½ − − − − − −
Spaningsflygdivisioner S 29, S 32 3 3 3 − − − − − − − − −
Spaningsflygdivisioner S 35 3 3 3 − − − − − − − − −
Spaningsflygdivisioner S 37 − − 1 3 3 3 − − − − − −
Stridsflygdivisioner AJS(F/H) 37 − − − − − − 2 1 − − − −
Stridsflygdivisioner JAS 39A/B − − − − − − 2 4 3 1 − −
Stridsflygdivisioner JAS 39C/D − − − − − − − − 1 3 6 6
Stridsflygdivisioner JAS 39E − − − − − − − − − − − −
Skolflygdivisioner Sk 35 1 1 1 1 1 1 1 − − − − −
Skolflygdivisioner Sk 37 − − 1 1 1 1 1 1 − − − −
Skolflygdivisioner JAS 39A/B − − − − − − − − 2 2 − −
Skolflygdivisioner Sk 60 ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ?
Transportflygdivisioner TP 84 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1
Flygbasbataljoner ~60 ~45 ~45 36 32 30 ? ? 2 ? ? ?

Försvarsmaktens personella resurser

redigera
 
Svensk musiksoldat med löjtnants tjänsteställning.

Försvarsmaktens personal består av både militär och civil personal, anställda, frivilliga, totalförsvarspliktiga och tjänstepliktiga.

Militär personal

redigera

Personalgrupper

redigera

Källa:[42]

Personalkategorier

redigera

Källa:[43]

Officer med särskild kompetens (OFSK)

redigera

Officerare med civil yrkesexamen (till exempel försvarsmaktsingenjörer, läkare, veterinärer och meteorologer) benämns "officer med särskild kompetens".[42]

Officers vederlike

redigera

Militär personal i insatsorganisationen (till exempel hemvärnsmän) som har tjänstegrad motsvarande officer eller specialistofficer utan att vara anställd som yrkes‐ eller reservofficer benämns "officers vederlike" respektive "specialistofficers vederlike".[42]

Civil personal

redigera

Källa:[44]

Tjänstgöringskategorier

redigera
Personal Kontinuerligt tjänstgörande (yrke) Tidvis tjänstgörande (reserv) Civil
Officer OFF/K OFF/T -
Specialistofficer SO/K SO/T -
Gruppbefäl, soldater och sjömän GSS/K GSS/T
Specialist SPC/K SPC/T -
Civilanställda - - CIVTJ
Källa [44]

Kravnivåer för försvarsmaktens personal

redigera
Huvudartikel: Kravnivåer för försvarsmaktens personal

Försvarsmaktens planerade personalstruktur 2011-2020

redigera
Kategori Anställda Kontrakterade Reserv
Officer 3 900 - 2 500
Specialistofficer 4 900 - (inräknas i ovanstående)
Civilanställda 5 300 - -
Gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) 6 600 (GSS/K) 9 500 (GSS/T) -
Hemvärn - 22 000 -

Den årliga rekryteringen av GSS beräknas till 4 000 personer.

Källa: Försvarsmaktens utvecklingsplan (FMUP) 2011-2020.[45]

Militära grader

redigera
Huvudartikel: Militära grader i Sverige

Försvarets författningssamling

redigera

Försvarets författningssamling (FFS) innehåller författningar 1978 - 1994 och författningar 2005 - 2010 samt föreskrifter som Försvarsmakten kungjort eller givit ut. Försvarsmaktens har också utgivit interna bestämmelser (FIB) och allmänna råd som har kungjorts i Försvarsmaktens allmänna råd (FAR).

FFS, FIB och FAR beslutas av chefen för Försvarsmakten, det vill säga överbefälhavaren eller efter hans bemyndigande, generaldirektören eller chefen för en enhet i högkvarteret. FFS, FIB och FAR får också i vissa fall beslutas av generalläkaren.

FFS, FIB och FAR kontrasigneras av chefen för juridiska staben i högkvarteret. Chefen för juridiska staben i högkvarteret är ansvarig utgivare för FFS, FIB och FAR. I enlighet med författningssamlingsförordningen (1976:725) utnyttjas FFS även av Fortifikationsverket, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets materielverk. I FIB kungörs enbart Försvarsmaktens interna föreskrifter.

Försvarets kommunikation

redigera

Mediehantering

redigera

Efter tortyraffären i Kongo, då militärstyrkan anklagades för att ha brukat tortyr och skenavrättningar,[46] kritiserades Försvarsmakten 2009 av flera journalister som anklagade myndigheten för mörkning och desinformation; Spin. Fredrik Laurin vid Uppdrag granskning sade "[Vi har] upplevt hur Försvarsmakten systematiskt låtit bli att lämna ut allmänna handlingar i enlighet med de regler som gäller och hur man systematiskt använder sig av det som amerikanarna kallar för spin; Att man håller på och försöker påverka publiceringar före och efter, och att man använder sin webbplats som ett sorts medium där man själv går ut och konkurrerar med övriga media om att [...] ange tonen för hur en viss fråga ska belysas." Försvarets informationsdirektör menade att "journalisterna inte har något absolut tolkningsföreträde och att man har rätt att föra fram myndighetens perspektiv på olika händelser."[47] I samband med ett reportage om tortyraffären bad Uppdrag granskning, två veckor innan programmet sändes, om en intervju med den ansvarige översten men nekades detta. Istället gav översten en intervju till Ekot där Försvarsmaktens informationschef Staffan Dopping tidigare har jobbat. Eftersom Ekot inte var lika insatt i ämnet som reportrarna på Uppdrag granskning, kunde översten förneka att han fått information om tortyren.[48]

I januari 2009 rapporterade Svenska Dagbladet att mejlkorrespondens mellan tidningen och militär personal i Afghanistan hade samlats in av styrkan på plats och sänts till högkvarteret i Stockholm.[49] Informationsdirektör Erik Lagersten ifrågasatte uppgifterna och sade att det kunde bli svårt att göra en egen undersökning av händelsen eftersom de då själva skulle kunna komma nära att själva stöta på en källa.[50]

Justitiekanslern (JK) inledde en förundersökning mot Försvarsmakten med anledning av det inträffade. Förundersökningen lades ner i september 2009 då JK inte kunde konstatera lagbrott. [51].

Marknadsföring

redigera

2010 satsade Försvarsmakten 100 miljoner kronor på marknadsföring vilket var fem gånger så mycket som 2009. Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, kommenterade 2011 att "Sverige är inte vant att vara i krig och nu är vi det. Det innebär att vi dras in i alla de processer som är typiska för krigförande nationer. Bland annat försöken att hålla kontroll över bilden av kriget". En av anledningarna till satsningen var det stora rekryteringsuppdraget myndigheten hade framför sig.[52]

När Försvaret 2010 skulle köpa reklamtjänster för 300 miljoner kronor gick uppdraget till mediebyrån Carat, men enligt försvarets revisorer var kraven för upphandlingen formulerade på ett sätt att det i praktiken bara var Carat som kunde komma i fråga. Revisorerna konstaterade att de tre ansvariga tjänstemännen hade så nära band till Carat att det varit svårt att undvika jäv.[53] En förundersökning inleddes, men lades ned då det inte framkom något som styrkte risken för jäv. När myndigheten prövade frågan i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd (FPAN) konstaterades att "informationsdirektörens syfte varit att uppnå verksamhetens mål och inte att tillskansa sig egen vinning" men att han "visat en uppenbar nonchalans mot gällande bestämmelser i samband med upphandlingar".[54]

Kritik och debatt

redigera

Insatsorganisation 2014

redigera

Enligt kritiker verkade Insatsorganisation 2014 bli ett fiasko. De kontrakt som skulle skrivas för att kalla in soldater och sjömän vid behov fanns inte. Överbefälhavaren meddelade att "dagens ekonomiska förutsättningar räcker inte för ett långsiktigt genomförande och vidmakthållande av Insatsorganisationen 2014". Regeringen hade dessutom beslutat att köpa nya helikoptrar för 4,7 miljarder, som hindrade andra militära materielköp.[55][56]

Arméinspektören generalmajor Berndt Grundevik sade: "Med arméns insatsorganisation år 2014 är vi begränsade till att uppträda inom brigadledningsförmågan till två platser och ca 6500 soldater på respektive plats. På respektive plats kan traditionellt en motståndare som är tre ggr mindre med säkerhet försättas ur stridbart skick". Detta uppfattades av militära debattörer och fackliga företrädare som en indirekt kritik mot regeringen och svensk försvarspolitik.[57]

Enveckasförsvaret

redigera

I januari 2013 uttalade överbefälhavaren Sverker Göranson, att om Sverige angrips "kan vi med dagens försvar hålla stånd i ungefär en vecka". Därefter måste vi få hjälp av andra länder, framförallt Norge som Sverige samövat med.[58] För liten underhållsorganisation, dålig kommunikationsförmåga och för svagt luftvärn gör att Sveriges försvarsförmåga kommer att vara mycket låg när det nya försvaret står klart 2019. Det menar krigsvetenskapsakademien efter en bred analys.[59] Insatsorganisationen är skapad för fredsinsatser utomlands ihop med andra länder och är illa utformad för att försvara Sverige, enligt generalmajor Karlis Neretnieks, som lett krigsvetenskapsakademiens analys.[60] På Folk och försvars konferens i Sälen, sade Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen, att Sverige inte kan räkna med militär hjälp från Nato så länge landet inte är medlem.[61]

Se även

redigera

Referenser

redigera

Anmärkningar

redigera
  1. ^ Samlingsnamnet försvarsmakten antogs[1]
  2. ^ Myndigheten Försvarsmakten bildas[2]
  3. ^ Överbefälhavaren är myndighetschef.
  4. ^ Mikael Granholm är ställföreträdande myndighetschef.

Noter

redigera
  1. ^ [a b c] SFS 1974:615 Arkiverad 15 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b c] Lagändringar med anledning av att den nya myndigheten Försvarsmakten inrättas Proposition 1993/94:33, Sveriges riksdag.
  3. ^ ”FÖRSVARSMAKTEN ÅRSREDOVISNING 2023 Bilagor 1-3”. Försvarsmakten. sid. 5. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/2-om-forsvarsmakten/dokument/arsredovisningar/arsredovisning-2023/forsvarsmaktens-arsredovisning-2023-bilagor.pdf. Läst 16 mars 2024. 
  4. ^ [a b c] ”Mikael Granholm blir ny generaldirektör”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2021/05/mikael-granholm-blir-ny-generaldirektor-for-forsvarsmakten. Läst 1 juni 2021. 
  5. ^ http://www.dn.se/nyheter/sverige/repovningen-igen-efter-20-ars-paus/
  6. ^ [a b] ”Personalsiffror”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/om-var-organisation/personalsiffror. Läst 7 april 2024. 
  7. ^ ”PÅGÅENDE INTERNATIONELLA MILITÄRA INSATSER”. http://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/internationella-insatser/personalsiffror-internationella-insatserna. Läst 11 mars 2022. 
  8. ^ ”Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap”. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/utgiftsomrade-6-forsvar-och-samhallets_hb01föu1. 
  9. ^ ”Protokoll 2023/24:64 Torsdagen den 1 februari”. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll-20232464-torsdagen-den-1-februari_hb0964/html. 
  10. ^ http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/vart-uppdrag/
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150316041821/http://www.kungahuset.se/royalcourt/monarchy/themonarchyinsweden/dutiesofthemonarch.4.396160511584257f2180003302.html. Läst 21 mars 2015. 
  12. ^ [a b] ”Försvarsbeslutet ur ett strategiskt perspektiv”. www.fhs.se. https://www.fhs.se/arkiv/nyheter/2020-12-21-forsvarsbeslutet-ur-ett-strategiskt-perspektiv.html. Läst 19 januari 2022. 
  13. ^ Försvarsmakten. ”Ekonomisk redovisning”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-forsvarsmakten/darfor-finns-forsvarsmakten/ekonomisk-redovisning/. Läst 19 januari 2022. 
  14. ^ ”Från skolbänken till lumpen – här rycker de första värnpliktiga in”. svt.se. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/fran-skolbanken-till-lumpen-har-rycker-de-forsta-varnpliktiga-in. Läst 14 juni 2018. 
  15. ^ [a b c d e f g] ”Kvinnan och försvaret – Lottor, bilkårister och blå stjärnor”. www.forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/kvinnan-i-forsvaret/. Läst 16 september 2023. 
  16. ^ ”Generaldirektören”. Försvarsmakten. 2 november 2023. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/sa-leds-forsvarsmakten/generaldirektoren/. Läst 1 oktober 2024. 
  17. ^ ”Försvarsmaktens ledning”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/sa-leds-forsvarsmakten/forsvarsmaktens-ledning/. Läst 19 september 2024. 
  18. ^ Klittmar, August (30 september 2024). ”Michael Claesson efterträder Michael Bydén som överbefälhavare”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/michael-claesson-eftertrader-michael-byden-som-overbefalhavare. Läst 1 oktober 2024. 
  19. ^ [a b] Ahlqvist, Maja (25 september 2024). ”Försvarsstaben får ny chef”. Altinget. https://www.altinget.se/artikel/forsvarsstaben-faar-ny-chef. Läst 1 oktober 2024. 
  20. ^ ”Thomas Nilsson blir ny chef för MUST”. Försvarsmakten. 23 mars 2023. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2023/03/thomas-nilsson-blir-ny-chef-for-must/. Läst 1 oktober 2024. 
  21. ^ ”På ny post”. Försvarets Forum – Försvarsmaktens personaltidning (Försvarsmakten) (2023/1): s. 8. 15 december 2023. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/3-aktuellt/forsvarets-forum/2023/forum_2301_webb_lowres.pdf. Läst 1 oktober 2024. 
  22. ^ Ahlskog, Johanna (11 april 2024). ”Försvarsmakten byter ekonomidirektör”. Altinget. https://www.altinget.se/sakerhet/artikel/forsvarsmakten-byter-ekonomidirektor. Läst 1 oktober 2024. 
  23. ^ Försvarets traditioner i framtiden med översiktlig historik från 1500-talet Arkiverad 4 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine., Statens försvarshistoriska museer/Försvarets traditionsnämnd.
  24. ^ ”Insatser i välden - Försvarsmakten”. Försvarsmakten. 2008. Arkiverad från originalet den 15 april 2008. https://web.archive.org/web/20080415054315/http://www2.mil.se/sv/Insatser/. Läst 23 april 2008. 
  25. ^ Försvarsmakten - Pågående insatser/Kosovo Arkiverad 19 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine. 10 augusti 2008
  26. ^ Försvarsmaktens faktasida om Liberiamil.se, Läst 27 april 2009.
  27. ^ regeringen.se Det nya försvaret Prop. 1999/2000:30 Läst 1 juli 2010
  28. ^ regeringen.se - Regeringens proposition 2008/09:140 Ett användbart försvar Arkiverad 23 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. Läst 25 april 2010
  29. ^ Riksdagsbeslut om Hemvärnet
  30. ^ Ledare i "Dagbladet" 26 januari 2011 (”Ofolkligt försvar”. Arkiverad från originalet den 17 september 2011. https://web.archive.org/web/20110917022717/http://dagbladet.se/ledare/1.2685433-ofolkligt-forsvar?headlineDate=20110130. Läst 9 mars 2011. ).
  31. ^ http://www.dn.se/nyheter/sverige/forsvaret-vill-ha-mer-pengar-pa-sikt
  32. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=504&artikel=5248667
  33. ^ ”Politiker till attack: Vill ha mer än en veckas skydd”. Sydsvenskan. 10 januari 2013. Arkiverad från originalet den 28 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130328115857/http://www.sydsvenskan.se/sverige/politiker-till-attack-vill-ha-mer-an-en-veckas-skydd/. Läst 2 februari 2013. 
  34. ^ http://www.metro.se/nyheter/kritik-mot-reinfeldt-om-forsvaret/HdzmaD!pGb2E@n0byjeDPG4gGe7dw/[död länk]
  35. ^ http://www.svt.se/nyheter/inrikes/bjorklund-genant-incident-med-ryska-plan
  36. ^ http://www.svt.se/nyheter/inrikes/article1203011.svt
  37. ^ ”Fm2015 7991 21 bilaga 1 fm bu 17”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/dokument/budgetunderlag/#Budgetunderlag 2017. Läst 2 april 2016. 
  38. ^ ”Överstelöjtnant Ulf Hamberg blir ny bataljonschef på Gotland”. Sveriges Radio. 2 januari 2020. https://sverigesradio.se/artikel/7377386. Läst 13 februari 2020. 
  39. ^ regeringen.se - Fred och säkerhet (SOU 2002:108) Arkiverad 16 mars 2005 hämtat från the Wayback Machine. Läst 24 april 2010
  40. ^ Fredens Illusioner - Det svenska försvarets nedgång och fall 1988-2009, Wilhelm Agrell, Atlantis, Stockholm, 2010, ISBN 978-91-7353-417-8 s.98-99, 132
  41. ^ regeringen.se Ett användbart och tillgängligt försvar Arkiverad 8 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 25 april 2010
  42. ^ [a b c] Instruktion för Försvarsmakten Uniformsbestämmelser 2009 version 1.5 M7739‐350014 fastställs för tillämpning från och med 2012‐12‐01, sid. 6 Arkiverad 8 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine. 2014-05-07.
  43. ^ Personalsiffror, Försvarsmakten. Läst 2019-12-29.
  44. ^ [a b] Försvarsmaktens personalförsörjningsinstruktion Arkiverad 22 april 2021 hämtat från the Wayback Machine. 2013-06-04.
  45. ^ Ulf Jonsson & Peter Nordlund, Frivilliga soldater istället för plikt (FOI-R-3053--SE),s. 41 (www2.foi.se/rapp/foir3053.pdf 2011-02-28).
  46. ^ Sveriges televisions program Rapport och Uppdrag granskning från 25 mars 2008 Arkiverad 22 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2008-03-25.
  47. ^ "Medierna 20090110 (MP3)", Medierna i Sveriges Radio P1, 10 januari 2009. Hört den 11 juli 2011.
  48. ^ Tobias Rydergren. "'Försvaret sprider förtal och desinformation'" Resumé den 18 november 2008. Läst den 13 januari 2009.
  49. ^ Försvaret läste soldaters mejl", Svenska Dagbladet, 16 januari 2009. Läst den 25 februari 2012.
  50. ^ Helena Giertta. "Försvaret misstror SvD", Journalisten, 23 januari 2009. Läst den 25 februari 2012.
  51. ^ ”Svenska Dagbladet”. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/inget-lagbrott-av-forsvaret_3465803.svd.  Svenska Dagbladet, “Inget lagbrott av försvaret”. Läst 2012-07-15.
  52. ^ Julia Lundberg. "Svällande marknadsföringskonto för försvaret", Sveriges Radios Ekot, 10 juli 2011. Läst den 13 januari 2012.
  53. ^ Peter Andersson. "Försvaret misstänks för jäv i upphandling", Sveriges Radios Ekot, 18 juli 2011. Läst den 13 januari 2012.
  54. ^ Informationsstaben. "Löneavdrag för informationsdirektören", forsvarsmakten.se, 16 december 2011. Läst den 18 januari 2012.
  55. ^ Ledare i "Dagbladet" 26 januari 2011 Arkiverad 17 september 2011 hämtat från the Wayback Machine. 2011-02-28.
  56. ^ Svenska Dagbladet 17 jan 2011: ”Reformen är ett hafsverk” 2012-02-23.
  57. ^ Generalmajor oroas över svensk försvarsförmåga 27 oktober 2011 Arkiverad 13 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. 2012-02-23.
  58. ^ Aftonladet 2013-01-03 2013-03-01
  59. ^ Nyheter/Ekot 14 februari 2013 2013-03-01
  60. ^ [Svenska Dagbladet 14 februari 2013] 2013-03-01
  61. ^ Nyheter/Ekot 14 februari 2013 2013-03-01

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sveriges_försvarsmakt&oldid=56002280#Insatsorganisation_2014”