Wikipedia

Hyoscyamin

Hyoscyamin, (även känd som daturin eller duboisin) är en naturligt förekommande tropanalkaloid och växttoxin. Det är en sekundär metabolit som finns i vissa växter av familjen Solanaceae , som bolmört, alruna, änglatrumpet och spikklubba. Det är den levorotära isomeren av atropin (tredje av de tre stora nattskuggalkaloiderna) och därför ibland känd som levoatropin.[1] Fram tills 2023, då det blev avregistrerat, såldes det under varumärket Egazil i Sverige mot bland annat hyperhidros (överdriven svettproduktion). Efter år 2023 finns inga registrerade läkemedel i Sverige med hyoscyamin kvar på marknaden.

Hyoscyamin
Strukturformel
Systematiskt namn(S)-(1R,3r,5S)-8-metyl-8-azabicyklo[3.2.1]okt-3-yl)-3-hydroxi-2-fenylpropanoat
Övriga namnAnaspaz, Egazil, Levbid, Levsin
Kemisk formelC17H23NO3
Molmassa289,375 g/mol
CAS-nummer101-31-5
SMILESCN3[C@H]1CC[C@@H]3C[C@@H](C1)OC(=O)[C@H](CO)c2ccccc2
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

År 2021 var det det 272:a vanligaste läkemedlet i USA, med mer än 900 000 recept.[2][3]

Medicinsk användning

redigera

Hyoscyamin används för att ge symtomatisk lindring av spasmer orsakade av olika sjukdomar i nedre delen av buken och urinblåsan, som magsår, irriterad tarm, divertikulit, pankreatit, kolik och interstitiell cystit.[4][5][6]Den har också använts för att lindra vissa hjärtproblem, kontrollera några av symptomen på Parkinsons sjukdom, såväl som för kontroll av onormala andningssymtom och "hyperslemsekret" hos patienter med lungsjukdom.[7]

 
Ingredienserna i denna Clap Mixture är natriumcitrat, natriumbikarbonat, flytande extrakt av hyoscyamin och kloroform löst i vatten.

Det är också användbart vid smärtkontroll för neuropatisk smärta, kronisk smärta och palliativ vård - "komfortvård" - för dem med svårbehandlad smärta från behandlingsresistenta, obehandlade och obotliga sjukdomar. I kombination med opioider ökar det nivån av smärtlindring.[8] Flera mekanismer tros bidra till denna effekt. De närbesläktade läkemedlen atropin och hyoscin och andra medlemmar av den antikolinerga läkemedelsgruppen som cyklobensaprin, trihexyfenidyl och orfenadrin används också för detta ändamål.[9] När hyoscyamin används tillsammans med opioider eller andra antiperistaltiska medel är åtgärder för att förhindra förstoppning särskilt viktiga med tanke på risken för paralytisk ileus.[10]

Biverkningar

redigera

Biverkningar är torr mun och svalg, ökad aptit som leder till viktökning, ögonsmärta, dimsyn, rastlöshet, yrsel, arytmi , rodnad och matthet.[5] En överdos kommer att orsaka huvudvärk, illamående, kräkningar och symtom på centrala nervsystemet som desorientering, hallucinationer, eufori, sexuell upphetsning, korttidsminnesförlust och eventuell koma i extrema fall. De euforiska och sexuella effekterna är starkare än de av atropin men svagare än de av hyoscin, såväl som dicykloverin, orfenadrin, cyklobensaprin, trihexyfenidyl och etanolaminantihistaminer som fenyltoloxamin.[11][12]

Farmakologi

redigera

Hyoscyamin är en antimuskarin, det vill säga en antagonist av muskarina acetylkolinreceptorer. Det blockerar verkan av acetylkolin vid svettkörtlar (sympatisk) och på parasympatiska platser i spottkörtlar, magsaft, hjärtmuskel, sinoatrial nod, glatt muskulatur i mag-tarmkanalen och centrala nervsystemet . Det ökar hjärtminutvolymen och hjärtfrekvensen, sänker blodtrycket och torkar sekret.[13] Det kan motverka serotonin.[14] Vid jämförbara doser har hyoscyamin 98 procent av den antikolinerga kraften hos atropin. Det andra stora Atropa belladonna-härledda läkemedlet hyoscin (känd i USA som Scopolamin) har 92 procent av den antimuskarina styrkan hos atropin.[14]

Biosyntes i växter

redigera
 
Biokemi av föreningar av tropanklass. Hyoscyamin och scopolamin är närvarande och märkta i diagrammet.

Hyoscyamin kan utvinnas från växter av familjen Solanaceae, särskilt Datura stramonium. Eftersom hyoscyamin är en direkt prekursor i växtbiosyntesen av hyoscin, produceras det via samma metaboliska väg.[15]

Biosyntesen av hyoscin börjar med dekarboxyleringen av L-ornitin till putrescin med ornitindekarboxylas ( EC 4.1.1.17 ). Putrescin metyleras till N -metylputrescin med putrescin N-metyltransferas ( EC 2.1.1.53 ).[15]

Ett putrescinoxidas ( EC 1.4.3.10) som specifikt känner igen metylerat putrescin katalyserar deamineringen av denna förening till 4-metylaminobutanal som sedan genomgår en spontan ringbildning till N-metylpyrroliumkatjon. I nästa steg kondenserar pyrroliumkatjonen med acetoättikssyra vilket ger hygrin. Ingen enzymatisk aktivitet kunde påvisas som katalyserar denna reaktion. Hygrine omarrangeras ytterligare till tropinon.[15]

Därefter omvandlar tropinonreduktas I ( EC 1.1.1.206 ) tropinon till tropin som kondenserar med fenylalaninhärlett fenyllaktat till littorin. Ett cytokrom, P450 klassificerat som Cyp80F1,[16] oxiderar och omarrangerar littorin till hyoscyaminaldehyd.

 

Buskmedicingrund

redigera

En buskmedicin utvecklad av aboriginerna i de östliga staterna i Australien från det mjuka korkträdet, eller Duboisia myoporoides, användes av de allierade under andra världskriget för att stoppa soldater att bli sjösjuka när de seglade över Engelska kanalen under invasionen av Normandie. Senare fann man att samma ämne kunde användas i produktionen av scopolamin och hyoscyamin, som används vid ögonkirurgi, och en mångmiljonindustri byggdes i Queensland baserad på detta ämne.[17]

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Hyoscynamine, 11 juli 2024.

Noter

redigera
  1. ^ ”Changes in Regioselectivity of H Atom Abstraction during the Hydroxylation and Cyclization Reactions Catalyzed by Hyoscyamine 6β-Hydroxylase”. Journal of the American Chemical Society 141 (2): sid. 1062–1066. January 2019. doi:10.1021/jacs.8b11585. PMID 30545219. 
  2. ^ ”The Top 300 of 2021”. ClinCalc. https://clincalc.com/DrugStats/Top300Drugs.aspx. 
  3. ^ ”Hyoscyamine - Drug Usage Statistics”. ClinCalc. https://clincalc.com/DrugStats/Drugs/Hyoscyamine. 
  4. ^ National Clinical Guideline Centre (UK) (2012) (på engelska). Treatment to improve bladder storage. NBK132836 (8th). United Kingdom: Royal College of Physicians. Sid. 83. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK132836/. 
  5. ^ [a b] ”Hyoscyamine Uses, Side Effects & Warnings” (på engelska). Drugs.com. https://www.drugs.com/mtm/hyoscyamine.html. 
  6. ^ ”Bladder Control Medicines | NIDDK” (på amerikansk engelska). National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases. https://www.niddk.nih.gov/health-information/urologic-diseases/bladder-control-medicines.  Arkiverad 20 augusti 2022 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ ”Hyoscyamine: MedlinePlus Drug Information” (på engelska). medlineplus.gov. https://medlineplus.gov/druginfo/meds/a684010.html. 
  8. ^ ”Chronic neuropathic pain. Mechanisms, diagnosis, and treatment”. The Neurologist 11 (2): sid. 111–122. March 2005. doi:10.1097/01.nrl.0000155180.60057.8e. PMID 15733333. 
  9. ^ ”Pharmacokinetics and related pharmacodynamics of anticholinergic drugs”. Acta Anaesthesiologica Scandinavica 37 (7): sid. 633–642. October 1993. doi:10.1111/j.1399-6576.1993.tb03780.x. PMID 8249551. 
  10. ^ ”The Use of Complementary and Alternative Medicine Strategies, Opioids, and Nonsteroidal Anti-Inflammatory Drugs (NSAIDS) Among Patients Attending a Free Clinic”. Journal of Patient Experience 7 (6): sid. 1701–1707. December 2020. doi:10.1177/2374373520937514. PMID 33457633. 
  11. ^ ”Benzodiazepine Toxicity”. StatPearls. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing. 2022. 
  12. ^ ”Hyoscyamine Sulfate Sublingual Tablets, 0.125 mgRx Only”. www.dailymed.nlm.nih.gov. https://www.dailymed.nlm.nih.gov/dailymed/fda/fdaDrugXsl.cfm?setid=ec5a3a71-54b7-428f-9017-51848a588c97. 
  13. ^ ”DailyMed”. DailyMed. U.S. National Library of Medicine. May 2010. http://dailymed.nlm.nih.gov/dailymed/lookup.cfm?setid=f33a4774-9fbb-4782-a7e1-068e83b7504d. 
  14. ^ [a b] Illustrated Medical Pharmacology. JP Medical Ltd. 2013. Sid. 131. ISBN 9789350906552. https://books.google.com/books?id=Le28AQAAQBAJ&q=Hyoscyamine serotonin&pg=PA131. Läst 11 januari 2014. 
  15. ^ [a b c] ”Alkaloid biosynthesis: metabolism and trafficking”. Annual Review of Plant Biology 59 (1): sid. 735–769. 2008. doi:10.1146/annurev.arplant.59.032607.092730. PMID 18251710. 
  16. ^ ”Functional genomic analysis of alkaloid biosynthesis in Hyoscyamus niger reveals a cytochrome P450 involved in littorine rearrangement”. Chemistry & Biology 13 (5): sid. 513–520. May 2006. doi:10.1016/j.chembiol.2006.03.005. PMID 16720272. 
  17. ^ ”Visitors to Art of Healing exhibition told how Australian Indigenous bush medicine was given to every allied soldier landing at Normandy on D-Day”. King's College London. 7 juni 2019. https://www.kcl.ac.uk/news/australian-indigenous-bush-medicine-was-given-to-allied-soldiers-on-d-day. Läst 2 juni 2020. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hyoscyamin&oldid=56465247”