Huset Karađorđević
Huset Karađorđević (serbisk kyrilliska: Карађорђевић [kara'djɔ:rdjɛvitç]), är ett kungahus i Serbien och Jugoslavien, 1842–1858 respektive 1903–1945, då republik utropades.[1]
De titlar huset innehade var краљ (kralj, kung), кнез (knez, furste, prins) och вожд (Vožd, hertig, ledare, härförare; jämför med vojvod). Stamfader till huset är Karađorđe Petrović, som ledde det första serbiska upproret 1804 mot det Osmanska riket.
Medlemmar av ätten Karađorđević är idag politiskt aktiva i Serbien. Kronprins Alexanders residens är kungliga palatset (Kraljski Dvor).
Huvudmän för huset, med regentlängd i parentes
redigera- Vojvod Karađorđe Petrović (död 1817)
- Furst Alexander av Serbien (1842–1858)
- Kung Peter I av Serbien (1903–1921), (1903–1918 kung av Serbien)
- Kung Alexander I av Jugoslavien (1921–1934)
- Prins Paul av Jugoslavien (prinsregent i Peter II:s ställe 1934–1941)
- Kung Peter II av Jugoslavien (1941–1945), tronpretendent av Jugoslavien (1945–1970)
I exil
redigera- HKH Alexander Karađorđević, tronpretendent och kronprins av Jugoslavien och Serbien (sedan 1970)
Anmärkning
redigera- Åren mellan furst Alexander och Peter I regerades Serbien av huset Obrenović.
Se även
redigeraExterna länkar
redigeraReferenser
redigera- ^ Milenko M. Vukićević (1907). Karađorđe: 1752-1804. Štampano u Državnoj štampariji Kraljevine Srbije.