Hugo Lilliehöök

svensk ingenjör, direktör och riksdagsman

Hjalmar Hugo Lilliehöök (i riksdagen kallad Lilliehöök af Gälared och Kolbäck i Karlskrona), född 13 mars 1845 i Odenstad i Gillberga socken (Värmland), död 12 oktober 1912 i Broxvik i Jonsbergs socken (Östergötland), var en svensk ingenjör, direktör och riksdagsman.

Hugo Lilliehöök
Född13 mars 1845[1][2][3]
Gillberga församling[1][2][3], Sverige
Död12 oktober 1912[1][2][4] (67 år)
Broxvik[4][1][5]
BegravdGalärvarvskyrkogården[6]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningKommunalpolitiker[1], maskiningenjör[1], marinöverdirektör[1][5][7]
Befattning
Andrakammarledamot, Karlskrona valkrets (1894–1896)[2][5][7]
Politiskt parti
borgmästarepartiet[2]
MakaIngeborg Emilie Augusta Enell
(g. 1878–)[1][2][5]
BarnIngeborg Sofia Taube (f. 1882)[2]
SläktingarClaës Lilliehöök (syskon)
Gösta Lilliehöök (syskon)[1]
Redigera Wikidata

Hugo Lilliehöök var elev vid Lindahl & Runers mekaniska verkstad i Gävle 1861–1862, elev vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1862, tog examen från dess fackskola för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi 1865.

Han blev riddare av Vasaorden 1887, ledamot av krigsvetenskapsakademin 1893, kommendör av Vasaorden 1901, kommendör av 1a klass 1903 och KDDO av andra graden 1905.

Under åren 1894–1896 tillhörde han riksdagens andra kammare som representant för Karlskrona och var 1890–1896 stadsfullmäktige i Karlskrona och 1899–1907 i Stockholm.

Han gifte sig 1878 i Stockholm med Ingeborg Emilia Augusta Enell (1857–1945).[8] De är begravda på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.

Yrkeskarriär

redigera

Han var anställd hos

  • Mausley sons och Field sjömaskinverkstad i London 1865–1866
  • ritare vid dess skeppsbyggeri-avdelning 1866–1867
  • konstruktör hos Emery Press comp. i New York 1867–1868
  • biträdande superintendent hos firma John Jewett och sons i New York 1868–1872
  • konstruktör vid Motala verkstad 1872–1874
  • maskiningenjör vid Gävle-Dala järnväg 1874–1876
  • ingenjör i flottans konstruktionsbyrå 1/1-1877
  • mariningenjörsstaten 9/11-1877
  • verkstadsförestådare vid flottans station i Stockholm 7/10-1882
  • lärare i ångmaskinslära vid sjökrigsskolan 18/8-1886
  • direktör vid nämnda stat 19/9-1889
  • chef för ingenjörsdepartementet vid Karlskrona station 1/10-1889 LÖS så som 6/11-1889, RÖJKrO2kl 9/10-1890.
  • Ledamot av kommittén för utarbetande av förslag rörande sjökrigsmaterielen 19/9-1892
  • överdirektörsassistent 1/6-1896,
  • direktör vid Mariningenjörsstaten 11/8-1898, t.f chef och överdirektör samma år
  • Marindirektör av första graden vid Mariningenjörkåren 15/12-1905, marinöverdirektör och chef för nämnda kår avsked 8/3-1910.
  • Ledande direktör vid Luth och Roséns och Ludvigsbergs verkstäder från 1910, HLÖS.

Fartygskonstruktioner

redigera

Lilliehöök var med och konstruerade följande fartyg:

Källor

redigera
  1. ^ [a b c d e f g h i] H Hugo Lilliehöök, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10340, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 3, 1985, s. 63, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfQsg, läst: 12 juni 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Gillberga kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VA/13151/C I/7 (1840-1860), bildid: C0037321_00030, sida 43, födelse- och dopbok, s. 43, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/7 SE/VA/13151/C I/7, läs onlineläs online, läst: 2 november 2023, ”Gillberga kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VA/13151/C I/7 (1840-1860), bildid: C0037321_00030, sida 43 och 13,24,Hjalmar Hugo, kap... F.G. Lilliehöök d,...Friherinnan v Nolken”.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Skeppsholms kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0014/F I/6 (1912-1940), bildid: 00025777_00009, s. no value, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/6 SE/SSA/0014/F I/6, läs online, läst: 2 november 2023, ”40,(Okt),12.1.Lilliehöök Hjalmar Hugo, f.d. Öfverdirektör Riddargat. 19,(18)45,13/3.. Kärlförkalkning.. Broxvik”.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] Torsten Dahl (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok 4. I-Lindner, vol. 4, Albert Bonniers Förlag, 1948, s. 592, läs onlineläs online, läst: 2 november 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 2 november 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Svenskt porträttgalleri : V. Riksdagen 1896, läs online, läst: 2 november 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ Dödsruna i Svenska Dagbladet 18 juni 1945 sid.14