Wikipedia

Hugo Fröding

svensk historiker

Gustaf Hugo Fröding, född 9 september 1842 i Göteborg, död 13 juni 1930 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, var en svensk militär samt historiker (person- och kulturhistoria), med inriktning på Göteborgs historia.

Hugo Fröding
Född9 september 1842[1][2]
Gustavi församling[1][2][3], Sverige
Död13 juni 1930[1] (87 år)
Hedvig Eleonora församling[1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[4]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningHistoriker
MakaAnna Carin Emilia Malmsten
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Fröding blev student vid Uppsala universitet 1858, tog artilleriofficerexamen 1859, gick ut Högre artilleriläroverket 1863, blev underlöjtnant vid Göta artilleriregemente 27 september 1860, löjtnant där 1863, kapten 1871, major i armén 1885, överstelöjtnant i armén 1892 och avsked 1893. Han var chef för 10:e batteriet 1874-76 och för 8:e batteriet 1876-85, militärattaché vid beskickningen i Berlin 1885-93 samt bevistade 1:a franska armékårens övningar vid Arras 1885.

Hugo Fröding valdes in i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg 1908. År 1923 blev han hedersdoktor vid Göteborgs högskola. Fröding inledde sitt skrivande genom en rad artiklar i Göteborgs Handels och Sjöfarts tidning, vilka senare sammanfattades i boken Det forna Göteborg (1903). Han var ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia.

Familj

redigera

Hugo Fröding var son till grosshandlaren Anders Fröding (1802-1860) och Johanna Augusta, född Bergendahl (1811-1867). Han gifte sig 20 november 1879 i Klara församling i Stockholm med Anna Catharina (Karin) Emilia, född Malmsten (1853-1922), som var dotter till professor Per Henrik Malmsten och Emma Hård af Segerstad. Makarna Fröding hade dottern, Signe Emilie Augusta, född 1882 i Göteborg.

Släkten Fröding härstammar från Hugo Frödings farfar grosshandlaren Anders Fröding (1735-1809) som tog sitt namn efter fädernegården Frölunda i Odensåkers socken i Västergötland.

Frödingsgatan i Bagaregården (1918), är uppkallad efter Göteborgssläkten Fröding.[5]

Utmärkelser

redigera

Fröding var riddare av Svärdsorden 1880; riddare av Kejserliga Ryska S:t Stanislaiorden; kungliga Sachiska Albrektsorden av andra klass; riddare av Kungliga Preussiska Kronorden andra klass; riddare av Österrikiska Leopoldsorden tredje klass; kommendör av Bayerska Militärförtjänstorden och riddare av Kejserliga Ryska S:t Wladimirsorden fjärde klass.[6]

Bibliografi

redigera
  • Paulines beundrare: Lustspel i en akt, Svenskt original, omarbetning (1897)
  • Ur en Göteborgssläkts krönika: hopsamlade minnen (1898)
  • Hvem var Dislin? (1899)
  • Till skalden Wadmans lefnadshistoria (1899)
  • Ingman-Manderfelt: en äfventyrare från Gustavianska tiden: en studie (1901)
  • Det forna Göteborg (1903)
  • Biografiska studier (1905)
  • En artilleriöfverste af gamla stammen (1905)
  • Berättelser ur Göteborgs äldsta Historia (1908)
  • Fischerströms resa (1910)
  • Göteborgs köp- och handelsgille, handelssocitet, handelsförening handelskammare 1661-1911: minnesskrift (1911)
  • Göteborgs donatorer - från äldre tid intill våra dagar del I (1911)
  • Göteborgs donatorer - från äldre tid intill våra dagar del II (1912)
  • Göteborgssläkter från 1600-talet (1912-1921)
  • Dramatiska försök, 2 volymer (1914)
  • Berättelser ur Göteborgs Historia under envåldstiden (1915)
  • Dagsländor och slagdängor (1915)
  • William Chalmers' porträtt (1915)
  • Göteborgs donatorer - från äldre tid intill våra dagar del III (1916)
  • Ett porträttgravyrens hjälpmedel (1916)
  • Jonas Kjellberg d.ä., Carl Fredrik och Charlotte Sophie Kjellberg född Krook (1917)
  • Berättelser ur Göteborgs Historia under Gustavianska tiden (1922)
  • Berättelser ur Göteborgs Historia under Nyare tiden (1924)
  • Nils Collin: Moderlandets siste representant i "Nya Sverige" (1925)
  • Laurentius Bökers brev till Olof Rudbeck om Göteborgstraktens antikviteter (u.å.)

Källor

redigera
  • Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg 1875-1953, Nils Eriksson, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1985 ISBN 91-85252-34-4
  • Sveriges befolkning 1900, (CD-ROM) Riksarkivet 2003
  • Tjocka släkten
  • Svenska ättartal för år 1892 : afsedda att utgöra tidskrift för Svensk slägtkunskap och slägtforskning samt slägtbok och slägtkalender, Victor Örnberg, Riksarkivet, Stockholm 1892 s. 154ff
  • Kungl. Göta Artilleriregemente II, [Regementets personhistoria 1794-1962 & Det motoriserade regementet 1951-1962], utgiven av Regementets historiekommitté, Göteborg 1962 s. 161f

Noter

redigera
  1. ^ [a b c d] G Hugo Fröding, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14557, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Göteborgs Gustavi eller Domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13180/C/7 (1837-1844), bildid: A0007180_00185, sida 365, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 18 april 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 18 april 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 18 april 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.101
  6. ^ Sveriges statskalender för år 1899, [Bihang : utdrag ur Norges statskalender], utgifven efter Kongl. Maj:ts nådigste förordnande af Dess Vetenskaps-Akademi, P. A. Norstedt & Söner, Stockholm 1898, avsnitt 432, 920

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hugo_Fröding&oldid=55340377”