Príncipesångare

fågelart i familjen sylvior
(Omdirigerad från Horizorhinus)

Príncipesångare[2] (Sylvia dohrni) är en afrikansk fågel i familjen sylvior inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer enbart på den lilla ön Príncipe i Guineabukten.

Príncipesångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSylvior
Sylviidae
SläkteSylvia
ArtPríncipesångare
S. dohrni
Vetenskapligt namn
§ Sylvia dohrni
Auktor(Hartlaub, 1866)
Utbredning
Synonymer
Horizorhinus dohrni
Principeflugsnappare

Utseende och läten

redigera

Príncipesångaren är en 14-15 cm lång tätting med rätt lång näbb. Ovansidan är färgad i grått och olivgrönt, medan undersidan är gulvit med ett tydligt bröstband. Sången består av livliga, fylliga, högljudda och gladlynta visslingar.[4]

Utbredning och systematik

redigera

Príncipesångaren förekommer enbart på ön Príncipe i Guineabukten.[3] Tidigare placerades den bland timaliorna eller ansågs vara en flugsnappare (därav det tidigare svenska trivialnamnet príncipeflugsnappare). Genetiska studier visar dock att den är nära släkt med Sylvia-sångarna[5] och inkluderas numera vanligen i detta släkte.[3]

Levnadssätt

redigera

Príncipesångaren hittas i alla typer av skogsmiljöer, även kakao- och kaffeplantage. Där ses den i buskar och småträd, men även i nedre delen av trädkronor. Födan består av fjärilslarver, myror, skalbaggar och andra insekter, men även sniglar, bär och frön. Fågeln häckar mellan juni och september eller möjlighen juni–juli och september–januari. Den lägger troligen två kullar. Arten är stannfågel.[6][4]

Status och hot

redigera

Arten har ett litet utbredningsområde men tros inte vara utsatt för något substantiellt hot och populationsutveckling anses vara stabil.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som mycket vanlig i kakaoplantage och återväxande ungskog, men mindre vanlig i kokosplantage.[7]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Heinrich Wolfgang Ludwig Dohrn (1838-1913), tysk entomolog och samlare av specimen på Príncipe 1865.[8][4]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Sylvia dohrni Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ [a b c] del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016) (på engelska). Key to Scientific Names in Ornithology. Lynx Edicions, Barcelona. http://www.hbw.com/dictionary/key-to-scientific-names-in-ornithology. Läst 12 april 2019 
  5. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  6. ^ Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235 
  7. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  8. ^ Jobling, J. A. (2016).

Externa länkar

redigera