Hayat Tahrir al-Sham
Hayat Tahrir al-Sham (HTS, 'Organisationen för befriandet av Levanten'[1]) är en militant islamistisk gruppering. Den bildades i Syrien 2017 under det pågående inbördeskriget, som en ombildning av Jabhat al-Nusra (Nusrafronten). Man har haft sitt huvudsakliga fäste i Idlib[2] i nordväst. Därifrån inledde man under senhösten 2024 den offensiv som, med hjälp av andra oppositionsgrupper, störtade Assad-regimen från makten.
| Hayat Tahrir al-Sham ('Organisationen för befriandet av Levanten') |
|---|
 Idlib-provinsen, HTS mångåriga maktbas.
|
Hayat Tahrir al-Sham är terrorstämplad av bland andra FN och USA (sedan 2018[3][1]). Man har dock försökt distansera sig från de tidigare banden med al-Qaida. Gruppen leds av Ahmad al-Shara, ledare av Nusrafronten mellan 2012 och 2017.[3]
Historik
redigeraBakgrund
redigeraGrupperingen har sina rötter i en förlängning av den irakiska grenen av al-Qaida – Nusrafronten, bildad 2011[4] – och har definierats som en salafistisk jihadistgrupp. Under 2010-talets gång lösgjorde man sig successivt från de tidigare banden med al-Qaida, vilket ledde till att många jihadister inom organisationens led avvek och därefter bildade den separata grupperingen Hurras al-Din.[3] HTS fortsatte dock som islamister och har av många betecknats som hårdföra.[2]
Gruppen var först känd som Nusrafronten, vilken i juli 2016 tog avstånd från extremistnätverket al-Qaida och bytte namn till Jabhat Fatah al-Sham. I januari 2017 upplöstes Jabhat Fatah al-Sham för att tillsammans med en rad andra grupperingar återuppstå som Hayat Tahrir al-Sham. Därefter omdefinierade man grupperingen som en lokal/nationell organisation, med syfte att kämpa emot och störta Assad-regimen och införa islamistiskt styre i Syrien.[5] Ledaren för den nya organisationen har al-Jolani varit, och han fungerade även under åren 2012–2017 som ledare av Nusrafronten.[3]
Utveckling
redigera
I oktober 2018 hade man mellan 12 000 och 15 000 stridande militanter i sina led (andra uppgifter uppgav senare 5 000 till 10 000[3]). Deras aktioner vid denna tid beräknades av tankesmedjan CSIS till 99 procent vara riktade mot den syriska regimen eller andra stridande grupper, medan resterande procent då klassificerades av CSIS som våld mot civila.[5]
Under sent 2010-tal krympte organisationens maktbas till regionen runt Idlib i nordväst,[5] ett område där HTS successivt konkurrerade ut övriga oppositionsgrupper. Detta område har fungerat som en buffertzon mellan al-Assads Syrien och Turkiets ockupationszon längst i norr. Buffertzonen har varit till fördel för Ryssland som velat balansera sina olika intressen i regionen och undvika direkt militär konflikt med Turkiet.[2]
2020-talet
redigeraI början av 2020-talet rådde en skör vapenvila och maktbalans mellan de olika stridande makterna i Syrien, och HTS hade endast kontroll över Idlib-regionen. Detta tillstånd förändrades sent i november 2024. Då inledde HTS en militär offensiv för att utöka sin militära zon, vilket ledde till att man endast några dagar senare även tog kontroll över miljonstaden Aleppo.[6]
Det begränsade militära motståndet från den syriska regimen belyste Assad-regimens svaghet, med litet praktiskt stöd från vare sig Ryssland eller Hizbollah (upptagna med ett invasionskrig i Ukraina respektive strider mot Israel i Libanon). Under de gångna åren hade HTS förstärkt sin militära kapacitet, samtidigt som Turkiet anses ha ökat sitt inofficiella stöd till oppositionsgrupperingarna i norra Syrien.[6]
Efter Aleppos fall fortsatte blixtoffensiven söderöver, hjälpt av militär träning även för nattliga operationer.[7] Inom en knapp vecka intogs även Hama och några dagar senare även Homs. Samtidigt hade andra oppositionsgrupper i de södra delarna av Syrien tagit upp striderna mot al-Assad och efter begränsat motstånd även intagit Damaskus den 8 december.[8]
Verksamhet
redigeraEn tid efter bildandet etablerade HTS, med säte i Idlib, en "syrisk räddningsregering" (arabiska: Ḥukūmat al-ʾInqādh al-Sūriyya) för att styra regionen. Regeringen inkluderade tio olika departement.[3]
Referenser
redigera- ^ [a b] Jomana Karadsheh, Gul Tuysuz, Brice Laine, Lauren Kent, Eyad Kourdi (6 december 2024). ”Syrian rebel leader says goal is to ‘overthrow’ Assad regime” (på engelska). CNN. https://edition.cnn.com/2024/12/06/middleeast/syria-rebel-forces-hayat-tahrir-al-sham-al-jolani-intl-latam/index.html. Läst 8 december 2024.
- ^ [a b c] Eriksson/TT, Sofia (19 maj 2020). ”Syrienexperter: Ta med jihadister i vapenvila”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/mRqJyq/syrienexperter-ta-med-jihadister-i-vapenvila. Läst 8 december 2024.
- ^ [a b c d e f] ”National Counterterrorism Center | FTOs”. www.dni.gov. https://www.dni.gov/nctc/ftos/hts_fto.html. Läst 8 december 2024.
- ^ Usher, Sebastian (8 december 2024). ”Who are Syrian rebels Hayat Tahrir al-Sham, HTS?” (på brittisk engelska). www.bbc.com. https://www.bbc.com/news/articles/ce313jn453zo. Läst 8 december 2024.
- ^ [a b c] ”Hay’at Tahrir al-Sham (HTS) | Terrorism Backgrounders | CSIS” (på engelska). www.csis.org. https://www.csis.org/programs/former-programs/warfare-irregular-threats-and-terrorism-program-archives/terrorism-backgrounders/hayat-tahrir. Läst 8 december 2024.
- ^ [a b] Hall, Natasha (2024-12-02) (på engelska). Syrian Rebels’ Surprise Offensive Highlights Assad Regime’s Weakness. https://www.csis.org/analysis/syrian-rebels-surprise-offensive-highlights-assad-regimes-weakness. Läst 8 december 2024.
- ^ Robert Tollast. ”Militias in Syria show chilling future of guerrilla war with 3D printed drones and night-vision units” (på engelska). The National. https://www.thenationalnews.com/news/mena/2024/12/04/syria-militants-drones-war/. Läst 9 december 2024.
- ^ Maya Gebeily & Timour Azhari (9 december 2024). ”Syrian rebels topple Assad who flees to Russia in Mideast shakeup” (på engelska). reuters.com. https://www.reuters.com/world/middle-east/syria-rebels-celebrate-captured-homs-set-sights-damascus-2024-12-07/. Läst 9 december 2024.