Harald V av Norge, född 21 februari 1937 på Skaugum i Askers kommun, är Norges kung sedan den 17 januari 1991, då hans far kung Olav V avled.[1]
Harald V | |
---|---|
Harald V 2021. | |
Regeringstid | 17 januari 1991– (33 år och 345 dagar) |
Kröning | Signad 23 juni 1991 i Nidarosdomen |
Företrädare | Olav V |
Valspråk | Alt for Norge |
Gemål | Sonja Haraldsen |
Barn | Märtha Louise Haakon Magnus |
Personnamn | Harald |
Ätt | Glücksburg |
Far | Olav V |
Mor | Märtha av Sverige |
Född | 21 februari 1937 Skaugum, Akershus, Norge |
Namnteckning | |
Harald var vid födseln den förste norske prins som fötts i landet på 567 år (Norge hade styrts från Danmark fram till 1814 och i personalunion med Sverige fram till 1905). Farfadern kung Håkon VII, som ursprungligen var dansk prins, hade av Stortinget valts till Norges kung 1905 och Harald V är den tredje monarken i den nuvarande dynastin på Norges tron.[1]
Prins Harald
redigeraHarald föddes som tredje barn och första son till det dåvarande norska kronprinsparet Olav och Märtha. Han blev därmed den förste norske prins som föddes i Norge sedan 1270. Vid den tyska invasionen av Norge den 9 april 1940 flydde kungafamiljen med den då tre år gamle prinsen tillsammans med Stortinget och regeringen från Oslo till Elverum. Kronprinsessan Märtha, prins Harald och hans två äldre systrar prinsessan Ragnhild och prinsessan Astrid reste vidare via Sverige till USA, där de bodde strax utanför Washington, D.C. under resten av kriget och stod i nära förbindelse till USA:s president Franklin D. Roosevelt.[2].
Harald återkom till Norge den 7 juni 1945 tillsammans med resten av kronprinsfamiljen.[1]
Prinsen gick i Smestads skole och Oslo Katedralskole där han tog studentexamen ("examen artium") 1955. Han skrevs in vid Oslo universitet men kom i stället att studera vid militärskolor och genomföra värnpliktsutbildning.
Kronprinsgärning
redigeraDet var under hans tid i det militära, närmare bestämt den 21 september 1957, som Haralds farfar kung Haakon VII avled och Harald blev kronprins. Redan året därpå vikarierade han för sin far som statschef, vilket även inkluderade att leda regeringens veckomöten, kallat Kronprinsregenten i Statsråd.
Kronprins Harald låg vid Oxfords universitet (Balliol College) från 1960 till 1962 och tog där examen i statsvetenskap, nationalekonomi och historia. Två år senare deltog han som seglare i den norska OS-truppen till Olympiska sommarspelen 1964 i Tokyo.[3] Hans seglingsinsatser har sedan fortsatt; 1982 blev han världsmästare i halvtonsklassen, 1987 med en entonsbåt och 1988 bronsmedaljör i VM. Så sent som 2005 vann Harald och hans besättning Europamästerskapet i havssegling.
Kungagärning
redigeraPå grund av sin fars sjukdom var kronprins Harald vikarierande statschef från den 31 maj 1990. Vid faderns frånfälle den 17 januari 1991 blev han Harald V, och tog, precis som sin far och farfar, ”Alt for Norge” som sitt valspråk. Den 21 januari 1991 svor Harald kungaeden inför Stortinget och på kungens och drottningens begäran hölls även en välsignelsegudstjänst i Nidarosdomen den 23 juni samma år.[1]
Familj
redigeraHustru och barn
redigeraI slutet av 1950-talet lärde kronprinsen känna Sonja Haraldsen, men först nio år senare, i mars 1968, offentliggjorde det norska hovet att kung Olav V givit paret sitt tillstånd att ingå äktenskap efter att tidigare varit motvillig till att sonen skulle gifta sig med en icke-kunglig kvinna.
Vigseln ägde rum den 29 augusti 1968 i Oslo domkyrka. Paret fick prinsessan Märtha Louise 1971 och nuvarande kronprins Haakon Magnus 1973.[1]
Härstamning
redigera
Titlar, utmärkelser, med mera
redigeraKung Harald V är hedersdoktor i juridik vid University of Strathclyde i Skottland och Wasedauniversitetet i Japan, samt Honorary Fellow vid sin alma mater Balliol College i Oxford, England.
Ex officio är kungen den norska statskyrkans främsta företrädare.
Kungen är i egenskap av högste befälhavare ex officio general i den norska armén och flygvapnet samt amiral i den norska marinen.[1]
Han har också utnämnts till Colonel-in-Chief av Green Howard-regementet i Storbritannien[4] samt är från 1981 hedersöverste i Royal Marines.[5]
Ordnar i urval
- Kongelige Norske St. Olavs Orden, stormästare, storkors med kedja (Norge)[6]
- Kongelige Norske Fortjenstorden, storkors (Norge)[6]
- Dannebrogorden, storkommendör (Danmark)[6]
- Elefantorden, riddare med kedja (Danmark)[6]
- Gyllene Skinnets orden, kedja (Spanien)[6]
- Hederslegionen, storkors (Frankrike)[6]
- Leopoldorden, storkors (Belgien)[6]
- Kungliga Serafimerorden, riddare med kedja (Sverige)[6]
- Strumpebandsorden, riddare (Storbritannien)[6]
- Finlands vita ros orden, storkors med kedja (Finland)[6]
Förtjänsttecken i urval
- Olympiska orden (Internationella Olympiska Kommittén)[6]
- St. Olavsmedaljen (Norge)[6]
- Holmenkollenmedaljen
Se även
redigeraReferenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b c d e f] ”Hans Majestet Kongen” (på norska). kongehuset.no. Det kongelige hoff. https://www.kongehuset.no/artikkel.html?tid=27559&sek=27006. Läst 12 december 2021.
- ^ ”Artikel om kronprinsessan Märtha i Norsk biografisk lexikon”. https://nbl.snl.no/Märtha_Sofia_Lovisa_Dagmar_Thyra. Läst 9 maj 2015.
- ^ Crown Prince Harald Bio, Stats, and Results Arkiverad 14 september 2009 hämtat från the Wayback Machine.. Sports Reference. Läst 11 februari 2016.
- ^ ”No. 52834”, The London Gazette, 14 February 1992, https://www.thegazette.co.uk/London/issue/52834/supplement/2582
- ^ ”No. 48634”, The London Gazette, 9 June 1981, https://www.thegazette.co.uk/London/issue/48634/supplement/7795
- ^ [a b c d e f g h i j k l] ”H.M. Kongens dekorasjoner” (på norska). kongehuset.no. https://www.kongehuset.no/artikkel.html?tid=27940&sek=27011. Läst 12 december 2021.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Harald V av Norge.
- Officiell webbplats