Hans Alfredson
Hans Folke "Hasse" Alfredson, ursprungligen Alfredsson, född 28 juni 1931 i Sankt Pauli församling i Malmö,[1] död 10 september 2017[2] på Lidingö,[3][4] var en svensk komiker, filmskapare, skådespelare och författare. Han var främst känd för sitt mångåriga samarbete med Tage Danielsson under benämningen Hasse och Tage, men hade även en omfattande självständig produktion.
Hans Alfredson | |
Hans Alfredson med sin hedersguldbagge på Guldbaggegalan 2013. | |
Född | Hans Folke Alfredsson[1] 28 juni 1931[1] Sankt Pauli församling, Malmö, Sverige[1] |
---|---|
Död | 10 september 2017 (86 år) Lidingö, Stockholm, Sverige |
Nationalitet | Svensk |
Yrke/uppdrag | Komiker, skådespelare, författare |
År som aktiv | 1948–2014 |
Känd för | Hasse och Tage |
Maka | Gunilla Olsson (gift 1956–2017; hans död) |
Barn | Daniel (f. 1959) Mats (1962–1967) Tomas (f. 1965) Sofi (f. 1968) |
Utmärkelser | Hedersguldbagge 2013 Guldbagge för bästa regi: 1986: Falsk som vatten 1982: Den enfaldige mördaren 1975: Ägget är löst! |
Biografi
redigeraBakgrund
redigeraHans Alfredson föddes i Malmö[1] som son till annonschefen Folke Alfredson (1900–1946) och Aina Eriksson (1905–1996). När han var sju år gammal flyttade familjen till Helsingborg.[6] Alfredson gick på S:t Jörgens skola i norra Helsingborg och bodde inte långt ifrån Pålsjö skog, på Karl X Gustavs gata 65 på Tågaborg. Hans Alfredson tog studentexamen vid Hälsingborgs högre allmänna läroverk för gossar (Gossläroverket) i Helsingborg.
Tidig karriär, Svenska Ord
redigeraAlfredson debuterade 1948 som skribent på Helsingborgs-Posten, där han bland annat skrev filmrecensioner under signaturen "Simson". Han studerade samtidigt vid Lunds universitet och medverkade i studentlivet, bland annat i studentspex där han var en av skaparna av spexet Djingis Khan samt som chefredaktör för studenttidningen Lundagård. Studierna avslutade med en fil. kand.-examen 1956, och direkt började han på dåvarande Radiotjänst. Han fick inledningsvis en provanställning i Stockholm, efter att han känt sig "snuvad på ett vikariat" på Radiotjänst i Malmö.[7] Vid Radiotjänst producerade han bland annat Sveriges bilradio. En av de personer han där träffade på och samarbetade med var Tage Danielsson. Tillsammans gick de under benämningen Hasse och Tage och 1961 bildade de nöjesföretaget AB Svenska Ord. De producerade revyer och filmer, och gav ut skivor på etiketten Svenska Ljud, och deras samarbete är en del av svensk humor- och teaterhistoria.[8] Efter Danielssons död 1985 samarbetade Alfredson med bland andra Povel Ramel (Tingel Tangel på Tyrol 1989–1990), Gunnar Hellström (Solskenspojkarna 1996) samt Peter Dalle och Tina Ahlin (Prins Korv under taket 1999).
Alfredson gjorde sina första revysketcher tillsammans med Martin Ljung ("Guben i låddan", 1960, i revyn Karl Gerhards Jubelsommar). Han gjorde sig känd för sin improvisationsförmåga som han bland annat visade upp i Lindeman-intervjuerna i revyerna Gröna Hund, Gula Hund, Lådan och Under dubbelgöken.[9] Denna snabbtänkthet utnyttjade han även senare i radioprogrammet På minuten.
Egna projekt
redigeraPå 1970-talet kom Alfredson att arbeta med allvarligare, mer svartsynta projekt, där ett exempel är filmen Den enfaldige mördaren (1982) som bygger på ett kapitel i hans bok En ond man. Han visade även intresse för kriminalgenren, bland annat med samlingen av deckargåtor i novellsamlingen Lagens långa näsa (1983). En av dessa kriminalnoveller gav uppslaget till thrillern Falsk som vatten (1985).
Bakom hans framgångar som humorist och underhållare låg en klar vänstermoralistisk linje och ett engagemang i politiska ämnen, som också visade sig i hans arbete för Amnesty och mot kärnkraft, miljöförstöring, fascism och främlingsfientlighet. Romanen Attentatet i Pålsjö skog (1996) är en alternativhistorisk berättelse om hur det kunde ha gått om Hitlers Tyskland hade anfallit Sverige under andra världskriget, med tydlig adress mot nynazismen.[10] Han var även aktiv i kampanjen Artister mot nazister.
Bland Alfredsons bestående bidrag till svenskt kulturliv kan särskilt nämnas hans insatser som barnviseförfattare ("Blommig falukorv", "Styrman Karlssons äventyr med porslinspjäsen" med flera), som dramatisk skådespelare (till exempel i Ingmar Bergmans Skammen och Jan Troells Utvandrarna), som pjäsförfattare och regissör på Dramaten från 1983 och som chef för Skansen i Stockholm 1992–1994.
Dessutom gjorde Alfredson även illustrationer och scenografin till många av Svenska Ords och sina egna teaterproduktioner. Alfredson mottog 1987 det då nyinstiftade Tage Danielsson-priset, promoverades till hedersdoktor vid Lunds universitet 1992 och utnämndes 1981 till Årets skåning. Han ansvarade för utformandet av den svenska paviljongen vid världsutställningen i Sevilla 1992. Då Alfredson utnämndes till hedersledamot inom Akademiska Föreningen i Lund 1986, instiftades på hans initiativ Nasoteket, där han själv är avbildad som näsa nr 1.
Senare år
redigeraDet var under Alfredsons tid som Skansenchef som Nika och Shiva, elefanterna på Skansen, skänktes till en djurpark i England, trots att elefanthuset där var hälften så stort som Skansens. Avvecklingen av Skansens elefanter är beskriven i Ian Wachtmeisters bok Sotarna, utgiven 2014.
År 2008 startade Alfredson och Svenska Ljud ett ljudboksförlag tillsammans med Frekvens Produktion. Bolaget inriktar sig på att ge ut litterära klassiska verk. Alfredson har själv läst in flera av titlarna, såsom Det går an, Brev från min kvarn och Huckleberry Finn. Alfredson medverkade 2014 på albumversionen av Glada Hudik-teaterns uppsättning av Trollkarlen från Oz, med låten Hundens bästa vän, skriven av Salem Al Fakir och Pontus De Wolfe.
Familj
redigeraHans Alfredson var från 1956 gift med Gunilla Olsson (född 1933),[11] och är far till regissörerna Daniel och Tomas Alfredson.[12] Sonen Mats omkom 1967, vid fem års ålder, i en elolycka, och därefter adopterades dottern Sofi (född 1968), gift Landström.[13][14][15] Hans Alfredson är begravd på Lidingö kyrkogård.[16]
Eftermäle
redigeraHans Alfredsons verksamhet som komiker blev mycket uppmärksammad. Detta gällde inte minst samarbetena med Tage Danielsson på scen, radio och film under 1960- och 1970-talen. Deras produktioner förnyade revygenren, och Alfredsons improvisationsteknik och förkärlek för ordlekar – inte minst som Lindeman – har präglat publikens bild av honom.[17] På senare år gjorde han viktiga insatser även som författare och genom politiska ställningstaganden. Hans båda söner har fortsatt familjen Alfredsons filmverksamhet med internationellt uppmärksammade produktioner.
År 2023 instiftade Helsingborgs Dagblad kulturpriset Hassepriset till minne av Alfredson. Priset fokuserar på Hasse Alfredsons humanistiska gärning, snarare än hans humoristiska, och delas årligen ut till en person som gjort en kulturgärning i hans humanistiska anda.[18]
Priser och utmärkelser
redigeraAlfredsons verksamhet i olika medier, och betydelse för svensk humor, ledde till att han fick motta ett antal olika kulturella pris och utmärkelser. Här listas några av de mer framträdande:
- Karl Gerhards hederspris, med Tage Danielsson, 1968
- Evert Taube-stipendiet, med Tage Danielsson, 1972
- Lisebergsapplåden, med Tage Danielsson, 1980[19]
- Årets skåning, 1981
- Litteris et Artibus, 1981
- Edvardpriset, 1983
- Jonathan Blake Fun Club, 1986
- Gustaf Fröding-stipendiet, 1987
- Tage Danielsson-priset, 1987
- Piratenpriset, 1990
- Hedersdoktor, 1992
- Johnny Bode-stipendiet, 1992
- Natur & Kulturs kulturpris, 1997
- Guldmasken, 2000
- Grammis, 2000
- Ingemar Hedenius-priset, 2003
- Kungliga priset, 2011
- Hedersguldbaggen, 2013
- Guldäpplet, 2016[20]
Skulptur
redigeraHasse Alfredson finns även förevigad i skulpturen Humor skapad 1967 av K. G. Bejemark. Skulpturen visar en gatuarbetare med Alfredsons anletsdrag som tittar fram ur en manlucka i gatan (ursprungligen Hamngatan i Stockholm och sedan 2011 på Södermalmstorg). Alltsammans är avspärrat med "Parkförvaltningens" gul-röda bockar, som är en del av konstverket. Bejemark ville genom skulpturen, som han bekostade själv, hylla Alfredson efter att denne 1967 utsetts till Sveriges roligaste person i en pristävling, anordnad av veckotidningen Bildjournalen.[21]
Filmografi
redigeraSom regissör och manusförfattare i urval
redigera- 1960 – 16 år (TV-serie)
- 1973 – Kvartetten som sprängdes (TV-serie)
- 1975 – Ägget är löst!
- 1980 – Räkan från Maxim (TV-serie) (pjäs av Georges Feydeau)
- 1982 – Den enfaldige mördaren
- 1983 – Aftonstjärnan (pjäs)
- 1983 – P&B
- 1985 – Falsk som vatten
- 1987 – Jim och piraterna Blom
- 1988 – Vargens tid
- 1988 – Familjen Schedblad (TV-serie) (medregi: Tomas Alfredson)
- 1990 – Tingel tangel (TV-serie) (TV-film, medregi: Mikael Ekman)
- 1996 – 90 minuter 90-tal (episoden Älvakungen dyker upp)
- 1998 – När karusellerna sover (TV-serie) (manus: Hasse Alfredson, regi: Arne Lifmark)
Manus i samarbete med Tage Danielsson
redigeraSamtliga med regi av Tage Danielsson.
- 1964 – Svenska bilder
- 1965 – Att angöra en brygga
- 1968 – I huvet på en gammal gubbe
- 1971 – Äppelkriget
- 1978 – Picassos äventyr
Roller
redigera- 1958 – Ett svårskött pastorat
- 1964 – Svenska bilder
- 1965 – Att angöra en brygga
- 1966 – Lystnaden (lundensisk karnevalsfilm)
- 1967 – Skrållan, Ruskprick och Knorrhane
- 1968 – I huvet på en gammal gubbe
- 1968 – Skammen
- 1970 – Grisjakten
- 1970 – På rymmen med Pippi Långstrump
- 1971 – Äppelkriget
- 1971 – Utvandrarna
- 1972 – Nybyggarna
- 1973 – Kvartetten som sprängdes (TV-serie)
- 1973 – Elsa får piano
- 1974 – Gangsterfilmen
- 1974 – Dunderklumpen! (röst till Humlan)
- 1975 – Släpp fångarne loss – det är vår!
- 1975 – Ägget är löst!
- 1975 – Långtradarchaufförens berättelser (TV-serie)
- 1976 – Tordyveln flyger i skymningen (radioteater)
- 1977 – Den allvarsamma leken
- 1978 – Picassos äventyr
- 1981 – Sopor
- 1981 – Sista budet
- 1982 – Den enfaldige mördaren
- 1983 – P&B
- 1985 – Falsk som vatten
- 1987 – Jim och piraterna Blom
- 1989 – Resan till Melonia (röst till Slagg)
- 1990 – Macken – Roy's & Roger's Bilservice
- 1991 – Den stora badardagen
- 1991 – Den goda viljan (TV-serie)
- 1993 – Drömkåken
- 1996 – Jerusalem
- 1997 – Snacka om nyheter (TV-serie)
- 1998 – Längtans blåa blomma (TV-serie)
- 1998 – När karusellerna sover (TV-serie)
- 1999 – Sofies värld
- 2000 – Hundhotellet. En mystisk historia (röst till hunden Sture)
- 2004 – Dag och natt
- 2005–2006 – Örnen (TV-serie) (Danmark)
- 2008 – Maria Larssons eviga ögonblick
- 2008 – Tomtar och troll
- 2009 – Luftslottet som sprängdes
- 2010 – Grotesco (TV-serie) (gästroll i avsnitt 6)
- 2011 – Alfredson och söner (TV-serie)
- 2012 – Isdraken
Övrigt
redigeraTeater
redigeraRegi
redigeraÅr | Produktion | Teater |
---|---|---|
1966 | Å vilken härlig fred Hans Alfredson och Tage Danielsson |
Dramaten |
1980 | HMS Pinafore Arthur Sullivan och W. S. Gilbert |
Oscarsteatern[22] |
1983 | Aftonstjärnan Hjalmar Söderberg |
Dramaten |
1984 | Ett experiment Hjalmar Söderberg |
Dramaten |
1987 | En liten ö i havet Hans Alfredson efter Halldór Laxness roman Atomstationen |
Dramaten |
1990 | Nilsson & Olsson eller Lämmeleffekten Hans Alfredson |
Dramaten |
1992 | Dödgrävaren Hans Alfredson |
Dramaten |
2001 | En ryss, en ryss, en ryss och Bellman Hans Alfredson och Peter Dalle |
Elverket, Dramaten. |
2002 | Lille Ronny Hans Alfredson |
Maximteatern |
Roller
redigeraÅr | Roll | Produktion | Regi | Teater |
---|---|---|---|---|
1959 | Skolvaktmästaren | Doktor Kotte slår till eller Siv Olson Hans Alfredson och Tage Danielsson |
Per Edström | Idéonteatern[23] |
1964 | Medverkande | Gula hund, revy Hans Alfredson och Tage Danielsson |
Tage Danielsson | Chinateatern[24] |
1969 | Axel Tobias Falkenström | Spader, Madame! eller Lugubert sa Schubert Hans Alfredson och Tage Danielsson |
Tage Danielsson | Oscarsteatern[25][26] |
1980 | Sir Joseph Porter, förste sjölord | HMS Pinafore Arthur Sullivan och W. S. Gilbert |
Hans Alfredson | Oscarsteatern[22] |
1989 | Medverkande | Tingel-tangel, revy Povel Ramel och Hans Alfredson |
Mikael Ekman | Restaurang Tyrol[27] |
1996 | Ludde Johansson | Solskenspojkarna Neil Simon |
Hans Klinga | Intiman[28] |
1998 | Spöket | Råttfångaren Rikard Bergqvist |
Agneta Ehrensvärd | Dramaten |
Scenografi
redigeraÅr | Produktion | Upphovsmän | Regi | Teater |
---|---|---|---|---|
1982 | Animalen |
Lars Johan Werle och Tage Danielsson | Tage Danielsson | Oscarsteatern[29] |
1996 | Solskenspojkarna The Sunshine Boys |
Neil Simon | Hans Klinga | Intiman[28] |
Dramatik
redigera- 1954 – Karnevalsspexet Djingis Khan, medförfattare
- 1969 – Spader, Madame! eller Lugubert sa Schubert av Hans Alfredson och Tage Danielsson (även regi), Oscarsteatern[25]
- 1984 – Klacksparkar ur min bokhylla
- 1987 – En liten ö i havet efter Halldór Laxness roman Atomstationen. För Dramaten.
- 1990 – Nilsson & Olsson eller Lämmeleffekten, Dramaten
- 1992 – Dödgrävaren, Dramaten
- 2001 – En ryss, en ryss, en ryss och Bellman på Elverket, Dramaten.
- 2001 – Å ena sidan... tillsammans med Peter Dalle för Elverket, Dramaten.
- 2002 – Lille Ronny – melodram på Maximteatern i Stockholm
Översättningar (i urval)
redigera- Jeppe på berget (Jeppe paa Bierget) av Ludvig Holberg
- Påklädaren (The Dresser) av Ronald Harwood
- Hårda bud (The Lying Kind) av Anthony Neilson
- 1996 – Solskenspojkarna av Neil Simon, regi Hans Klinga, Intiman[28]
- 1998 – Guys and Dolls av Frank Loesser, Joe Swerling och Abe Burrows, regi Hans Marklund, Oscarsteatern[30]
- Tartuffe av Molière
- Misantropen av Molière
Bibliografi
redigera- 1961 – En liten bok om att bränna löv, ris, kvistar och annat avfall i ett hörn av trädgården
- 1962 – Ernst Semmelmans minnen
- 1963 – Gentlemannens årsbok. Kalender från Mosebacke (med Carl-Uno Sjöblom)
- 1965 – Blommig falukorv och andra bitar för barn
- 1966 – Gummitummen – Skizzer ur en fren dagbok
- 1967 – Å, vilken härlig fred! (med Tage Danielsson)
- 1967 – Rosa rummet eller Operabaren eller dylikt
- 1967 – Pojken i vattnet (novell)
- 1968 – F. En överdriven äventyrsberättelse
- 1968 – Varför är det så ont om Q? (för barn)
- 1975 – Ägget är löst
- 1976 – Bästa vägen till Muckle Flugga (med Kim Meurling)
- 1976 – Svea Hunds limerickar
- 1979 – Den befjädrade ormen En äventyrshistoria om mötet mellan vikingar och indianer
- 1980 – Varför stirrar ni på mina fötter? Impressioner från Shetland (med Stig Claesson)
- 1980 – En ond man
- 1981 – Tiden är ingenting
- 1983 – Lagens långa näsa (21 kriminalberättelser)
- 1985 – En något större bok (samling av äldre kåserier)
- 1986 – Svenska Ord i toner (med Tage Danielsson)
- 1986 – Jim & piraterna Blom (med Stellan Skarsgård och Stina Jofs)
- 1986 – Vanliga palsternackan för gottegrisar året 1987 (med Povel Ramel)
- 1990 – Nilsson & Olsson eller Lämmeleffekten (pjäs)
- 1991 – När månen gick förbi (med teckningar av Per Åhlin, för barn)
- 1992 – En yxa i nacken
- 1993 – Septemberfortaellinger
- 1994 – När Sofi var stor (med illustrationer av Per Åhlin, för barn)
- 1994 – Avbrott
- 1996 – Blomstervers (dikter, med illustrationer av Klara Alfredson)
- 1996 – Attentatet i Pålsjö skog En alternativhistoria om tysk ockupation av Sverige under andra världskriget
- 1998 – Varje dag en fest (med Kim Meurling) (illustrerad av Per Åhlin).
- 1999 – De döda kring Maria
- 2001 – Nytidens slott och herresäten (med Lars Olson)
- 2004 – Åtta glas (novell i novellsamling)
- 2004 – Grus – släkten som förändrade världen (med teckningar av Per Åhlin)
Diskografi
redigera- 1965 – Hans Alfredson sjunger Blommig falukorv och andra visor för barn (CD 1996)
- 1968 – Varför är det så ont om Q? (CD 1996)
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b c d e] Sveriges befolkning 1990: Alfredson, Hans Folke
- ^ ”Hasse Alfredson är död”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/hasse-alfredsson-ar-dod-1. Läst 10 september 2017.
- ^ [1], läst 2017-09-11
- ^ Folkbokförd i Lidingö kommun; egentligen Danderyds sjukhus.
- ^ ”John Brattmyhr ny chef för Skansen”. DN. http://www.dn.se/nyheter/john-brattmyhr-ny-chef-for-skansen. Läst 19 maj 2013.
- ^ Hans Alfredson: En ond man
- ^ Dagens Nyheter, 2017-09-11, kulturdelen sid. 6
- ^ "Hans Alfredson" i ne.se, nämner bakgrunden inom studentspex i Lund, anställning vid Sveriges Radio, samarbetet med Danielsson och bildandet av Svenska Ord.
- ^ "Hans Alfredson" i ne.se, nämner Lindeman-intervjuerna.
- ^ "Hans Alfredson" i ne.se, nämner Attentatet i Pålsjö skog och dess udd mot samtida nazism.
- ^ ”Gunilla Alfredson”. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=165759. på Svensk Filmdatabas.
- ^ "Hans Alfredson" i ne.se, nämner dock inte namnet "Folke".
- ^ Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
- ^ ”Sorgen fick tidigt ett rum hos Alfredson”. Östgöta Correspondenten. 23 mars 2002. Arkiverad från originalet den 3 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100703033807/http://www.corren.se/nYhEteR/?articleId=4422503. Läst 5 januari 2011.
- ^ Gradvall, Jan (25 september 2005). ”Jan Gradvall läser om HasseåTage”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2005-09-24/jan-gradvall-laser-om-hasseatage. Läst 5 januari 2011.
- ^ FindaGrave.com
- ^ Hans Alfredson i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 11 september 2017.
- ^ ”HD hyllar minnet av en sann humanist – delar ut Hassepriset”. HD. 16 april 2023. https://www.hd.se/artikel/hd-hyllar-minnet-av-en-sann-humanist-delar-ut-hassepriset/. Läst 29 november 2024.
- ^ Lisebergsapplåden, läs online, läst: 4 maj 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Guldäpplet 2016, Mynewsdesk, 24 september 2016, läs online, läst: 24 september 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Skulptur Stockholm: "Humor".
- ^ [a b] Leif Zern (19 maj 1980). ”'Pinafore' på Oscars: Fullträff till hundra procent”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1980-05-19/135/20. Läst 22 augusti 2015.
- ^ S B-l (29 december Teateråret 1959). ”Idéon presenterar 'Siv Olson'”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-12-29/352/12. Läst 7 februari 2016.
- ^ Bengt Jahnsson (6 juni 1964). ”Charmörsatir med sting”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1964-06-06/151/11. Läst 22 januari 2016.
- ^ [a b] ”Spader madame”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25691&pos=142. Läst 15 juni 2015.
- ^ Bengt Jahnsson (11 januari 1969). ”Glest mellan skratten i HasseåTages revy”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-01-11/9/12. Läst 31 augusti 2015.
- ^ Bertil Mollberger (8 februari 1989). ”Välmatat, varmt och gemytligt”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1989-02-08/37/20. Läst 11 maj 2024.
- ^ [a b c] ”Solskenspojkarna”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923202938/http://www.chinateatern.se/show/solskenspojkarna/. Läst 3 september 2015.
- ^ ”Animalen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24810&pos=6. Läst 12 juni 2015.
- ^ ”Guys and Dolls”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 21 april 2019. https://web.archive.org/web/20190421021729/http://www.chinateatern.se/show/guys-and-dolls/. Läst 3 september 2015.
Webbkällor
redigera- Rydén, Per & Åhlander, Lars. ”Hans Alfredson”. ne.se. http://www.ne.se/lang/hans-alfredson.
- Alfredson, Hans F i Vem är det 2001
- Hasse Alfredsson på Svensk underhållningsmusik, revyer och film 1900–1960
- Sveriges Television samlingssida om Hans Alfredson med länkar till Öppet Arkiv, https://web.archive.org/web/20191016080659/https://www.svtplay.se/genre/hans-alfredson
Vidare läsning (litteratur om Hans Alfredson)
redigera- Hans Alfredsons rörliga bilder av Karin Moberg. Discantus, 1998. Om de 6 långfilmer som Alfredson regisserat.
- Hasse & Tage Svenska Ord & Co Saga & Sanning av Staffan Schöier & Stefan Wermelin. Bonnier, 2005.
- Hasse & Tage och deras Svenska Ord av Göran Tonström. ICA bokförlag, 1995.
- Hasse Alfredson : En sån där farbror som ritar och berättar av Kalle Lind, bokförlaget Forum, ISBN 9789137154206
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Hans Alfredson.
- Hans Alfredson på Internet Movie Database (engelska)
- En liten lista över kända lindemän
- Hans Alfredson på Svensk Filmdatabas
- Hans Alfredson i Libris