Gamla Uppsala kyrka
Gamla Uppsala kyrka är en kyrkobyggnad i Gamla Uppsala i Uppsala stift. Den är församlingskyrka i Gamla Uppsala församling och är belägen på en historisk plats med förhistoriska anor. Kyrkan ligger också strax intill den tidigare tätort med namnet Gamla Uppsala, som idag i princip ingår i nuvarande tätorten Uppsala.
| Gamla Uppsala kyrka | |
| Kyrka | |
 Gamla Uppsala kyrka från öster. Här syns tegelornamentiken med blinderingar på gaveln över absiden, liksom på det gamla centraltornet.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Uppsala län |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Uppsala stift |
| Församling | Gamla Uppsala församling |
| Plats | Disavägen 8, 754 40 Uppsala |
| - koordinater | 59°53′58.28″N 17°37′54.63″Ö / 59.8995222°N 17.6318417°Ö |
Historik
redigeraModern forskning visar att kyrkan inte föregåtts av något hednatempel.[1] Istället har markradarundersökning visat på två äldre kyrkor.[2] Förekomsten av kanske åtta kristna runstenar visar att trakten var kristnat senast på 1000-talet.[3] Gamla Uppsala blev ett biskopssäte omkring 1150, som flyttades dit från Sigtuna, och sedermera år 1164 då Gamla Uppsala blev ärkebiskopssäte.
Omkring 1273 flyttades ärkebiskopssätet officiellt till nuvarande Uppsala (när Uppsala flyttades till sin nuvarande plats), där Uppsala domkyrka hade börjat byggas en tid dessförinnan. Även namnet Uppsala flyttades till det nya ärkesätets plats, som tidigare kallats Östra Aros. Kyrkan, som då var en treskeppig katedral med absidförsedda korsarmar, nedgraderades till sockenkyrka. Under 1400-talet fick kyrkan sitt nuvarande utseende sedan det treskeppiga långhuset och korsarmarna rivits efter ytterligare en eldsvåda.
I kyrkans mittgång ligger Anders Celsius begravd.
Kyrkobyggnaden
redigeraDen nuvarande kyrkobyggnaden är byggd av gråsten med viss tegelornamentik och består av ett stympat centraltorn och av ett kor med absid (vilka idag används som långhus och kor). Både absidkoret och det stympade centraltornet härstammar från den ursprungliga större kyrkan, som kan ha påbörjats vid 1100-talets mitt och stått färdig kort före en eldsvåda på 1240-talet. Vissa bevarade träinventarier från kyrkan kan härstamma från 1100-talet, bland annat ett av tre så kallade triumfkrucifix.
Runstenen Upplands runinskrifter 978 finns inmurad i kyrkans södra vägg.
Orgel
redigera1806 byggde Johan Ewerhardt den yngre, Stockholm en orgel med 16 stämmor. 1928 byggde J A Johnsson, Duvbo en orgel med 16 stämmor, två manualer och pedal.
Den nuvarande orgeln byggdes 1969 av Olof Hammarberg, Göteborg. Orgeln har mekanisk traktur, elektrisk registratur och slejflådor. Tonomfånget är på 56/30. Orgeln har två fria kombinationer och tutti koppel. Fasaden är från 1806 års orgel.[4]
| Huvudverk I | Svällverk II | Pedal | Koppel |
| Gedatk 16' | Träprincipal 8´ | Subbas 16´ | I/P |
| Principal 8' | Fugara 8' | Principal 8' | II/P |
| Rörflöjt 8' | Gedakt 8' | Subbas 8' | II/I |
| Oktava 4' | Principal 4' | Koralbas 4' | |
| Traversflöjt 4' | Koppelflöjt 4' | Kvintadena 2' | |
| Oktava 2' | Waldflöjt 2' | Mixtur IV 5 1⁄3' | |
| Sesquialtera II | Nasat 1 1⁄3' | Basun 16' | |
| Mixtur IV 1 1⁄3' | Scharf III 1' | Trumpet 4' | |
| Trumpet 8' | Fagott 16' | ||
| Dulcian 8' | |||
| Tremulant | |||
| Crescendosvällare |
Kororgel
redigeraDen nuvarande orgeln byggdes 1980 av Robert Gustavsson Orgelbyggeri AB, Härnösand. Orgeln är mekanisk med slejflåda och har ett tonomfång på 54/27. Crescendosvällaren är för hela orgeln utom C-f#1 av principal 4'.[4]
| Manual | Pedal |
| Gedackt 8' B/D | Bihängd |
| Principal 4' B/D | |
| Nachthorn 4' B/D | |
| Octava 2' B/D | |
| Nasat 1 1⁄3' | |
| Sedecima 1' | |
| Crescendosvällare |
Galleri
redigera-
-
Kyrkan från väster med klockstapeln till vänster. Här syns det gamla centraltornet tydligt. -
Ursprunglig plan över kyrkan. Svart utmärker den kvarstående delen av kyrkan (dagens kyrka); streckat visar tidigare delar av kyrkan, vars grundmurar blottats vid utgrävning. -
Interiör mot öster -
-
-
Altarskåpet -
Altarskåpet, mittavlans övre del -
-
-
-
Karlavagnen över Kyrkan i mars 2015.
Referenser
redigera- ^ Henrik Janson Templum nobilissimum: Adam av Bremen, Uppsalatemplet och konfliktlinjerna i Norden kring år 1075. 1998
- ^ Magnus Alkarp: Tempel av guld eller kyrka av trä? : markradarundersökningar vid Gamla Uppsala kyrka. Fornvännen 2005(100):4, s. [261]-272 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/dokumentation/785821f2-b729-4d13-8b82-7f8062924642)
- ^ Lerche Nielsen, Michael Från prästgården till drottning Disas Samna: två problematiska runstenar från Gamla Uppsala https://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1226291/FULLTEXT01.pdf
- ^ [a b] Jan Håkan Åberg, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:II, Uppsala stift. Svenska kyrkan i utlandet. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784
Vidare läsning
redigera- Våra kyrkor. Västervik: Klarkullen. 1990. sid. 25. Libris 7794694. ISBN 91-971561-0-8
- Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor : från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 138-139. Libris 8377620. ISBN 91-7988-142-4
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Gamla Uppsala kyrka.- ”Gamla Uppsala kyrka”. Suecia antiqua et hodierna, första bandet. Kungliga biblioteket. https://suecia.kb.se/F/?func=find-c&ccl_term=wso = asaml&local_base=sah.