Wikipedia

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

fakultet vid Göteborgs universitet
(Omdirigerad från Göteborgs handelshögskola)

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en fakultet inom Göteborgs universitet. Den grundades 1923 som en privat högskola och var mellan 1961 och 1971 en fristående statlig högskola. Huvudbyggnaden ligger i korsningen Vasagatan och Sprängkullsgatan. Delar av verksamheten finns på Viktoriagatan 13.

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Engelskt namnSchool of Business, Economics and Law
Grundad1923
ÄgandeformStatlig
DekanusMåns Söderbom
PlatsGöteborg, Sverige
Antal studerande7 263
Antal doktorander95
MedlemskapEQUIS, AMBA, AACSB
Webbplatswww.handels.gu.se
Entré till högskolan.

Handelshögskolans forskning är bred och bedrivs inom fyra institutioner och ett antal forskningscentra. Utbildning ges både på grund- och avancerad nivå. Handelshögskolan är ackrediterad av EQUIS sedan 2014, av AMBA sedan 2014 och av AACSB sedan 2016. Handelshögskolan i Göteborg är den första högskolan i Sverige med ackreditering från dessa tre, så kallad Triple Crown-ackreditering.

Skolans organisation omfattar sedan 1 januari 2013 institutionerna ekonomi och samhälle, företagsekonomi, juridik samt nationalekonomi med statistik. Det finns även flera forskningscentra och associerade verksamheter. Masterprogrammen hanteras av Graduate School. Institutionen för informatik, som var en del av Handelshögskolan sedan mitten av 1990-talet och fram till 2006, tillhör numera IT-fakulteten vid Göteborgs universitet. Handelshögskolan har cirka 160 partneruniversitet runt om över hela världen vilket innebär att studenterna kan skaffa sig internationell erfarenhet genom utbytesstudier.

Historik

redigera

Handelsundervisning i Göteborg i organiserad form har bedrivits sedan 30 januari 1826, då Göteborgs Handelsinstitut som det första i Sverige, startade sin verksamhet på initiativ av stadens handelssocietet med dess ordförande, grosshandlare Anders Georg Levgren i spetsen. På regeringens uppdrag utarbetade en annan av societetens medlemmar ett förslag, grosshandlare Gustaf Ferdinand Hennig (1786-1853), vilket fick gehör och genom ekonomiskt stöd från bland andra Levgren på 1 000 riksdaler kunde projektet genomföras. De första lokalerna hyrdes av hotellvärden Mathias Bloms hus i hörnet av Södra Hamn- och Östra Larmgatorna, där dåvarande Grand Hotel låg och genom ett anslag på 125 000 kronor från grosshandlare Peter Hammarberg kunde en nybyggnad vid Läroverksgatan 6 uppföras 1879-1881, ritad av Adrian Crispin Petersson.[1][2][3]

Frågan om högre handelsundervisning i Göteborg hade diskuterats sedan stadsfullmäktiges beredning av 1885, då hälften av antalet ledamöter yrkade på högskolans anordnande till en högre kommersiell skola, en "handelsakademi". Då August Röhss den 29 juli 1901 gjorde sin donation på 350 000 kronor,[4] för upprättande av en professurer i nationalekonomi med mera, vid Göteborgs högskola så ville han "samtidigt gagna den merkantila bildningen i vårt land" och markerade "att vid tillsättande af dessa professurer det måtte bestämmas, att innehafvarne skola, därest så påfordras, medverka vid undervisningen i en eventuell högre merkantil bildningsanstalt i Göteborg".

Handelskammaren i Göteborg tillsatte 1906 en kommitté för att få frågan om en högre, merkantil utbildning utredd och i maj 1910 presenterades ett förslag om inrättandet av handelshögskolekurser, avsedda för "de yngre krafter, som redan inträtt i handelns tjänst". År 1914 skänkte konsul Johan Ekman 40 000 kronor till Handelskammaren för inrättandet av så kallade "handelshögskolekurser", vilka startade på höstterminen 1915. Kursernas uppgift var att "i främsta rummet åt den i handelns tjänst eller eljes inom affärsvärlden arbetande ungdomen i vårt samhälle bereda tillfälle att förvärva djupare insikter i det ekonomiska livets företeelser och en större förmåga att behärska medlen för en framgångsrik verksamhet på köpmannabanan". Undervisningen bestod av föreläsningar samt seminarier. Undervisningsämnen var: nationalekonomi, ekonomisk geografi, handelsteknik, näringslivets psykologi, rättsvetenskap och moderna språk. Kurserna blev en stor framgång, och debatten kring en "verklig handelshögskola" tog ny fart

Konsul August Kjellberg donerade 1918 på vissa villkor 135 000 kronor för ändamålet. Men de helt avgörande donationerna kom 1919, då konsul Johan Ekman och hans arvingar gav 500 000 kronor, samt det bidrag på 500 000 kronor ur Wilh. Röhss donationsfond som stadsfullmäktige i Göteborg beviljade samma år. Omfattande donationer lämnades även av Brand- och livförsäkrings AB Svea, Göteborgs Bank, generalkonsul Adolf Bratt, generalkonsul och fru K. Lithman, grosshandlare Axel Carlander, handlanden Victor Lidell, direktör Axel Adler, Ernst von Sydows fond, samt fru Hedvig Carlander.

Handelshögskolan grundas

redigera

Handleskammaren i Göteborg hade tagit fram ett förslag till stadgar för Handelshögskolan och dessa godkändes av Göteborgs stadsfullmäktige, som därefter skickade in en ansökan om stadfästning till Kungl. Maj:t. Kungl. Maj:t fastställde stadgarna den 15 oktober 1920 och i den första paragrafen fastställdes skolans huvuduppgift, vilken beskrevs såsom:

” Handelshögskolan i Göteborg har till uppgift att genom vetenskaplig undervisning och forskning främja vårt lands handel och näringsliv „
– SFS 1920:721

[5]

Ledningen för skolan anförtroddes åt en styrelse med följande sammansättning:

  • Ordförande, som förordnades av Kungl. Maj:t
  • Tre ledamöter som utsågs av handelskammaren i Göteborg
  • Två ledamöter som utsågs av stadsfullmäktige i Göteborg
  • En ledamot representerande Göteborgs högskolas lärarkår
  • En ledamot utsedd av Göteborgs handelsinstitut

Handelshögskolans första styrelse konstituerades den 3 februari 1921, och 11 september 1922 beslöt styrelsen att förklara professurerna i nationalekonomi och handelsteknik (företagsekonomi) lediga. Den 4 juni 1923 hade dessa professorer blivit utnämnda och utnämningarna fastställts av Kungl. Maj:t. Då även en rektor blivit utsedd och vissa lärare för kortare tid förordnats, öppnades handelshögskolan den 1 oktober 1923.

För att bli antagen som elev vid Handelshögskolan skulle man 1923 ...ha avlagt studentexamen eller varit lärjunge vid annan högskola eller den högre avdelningen av Chalmersska institutet eller erhållit godkänt avgångsbetyg från högre handelsläroverk eller tekniskt elementarläroverk. Även annan sökande, som anses därtill äga förutsättningar, kan vinna inträde bland högskolans lärjungar, samt De lärjungar, som så önska, beredas tillfälle att avlägga examen eller att, efter särskild prövning i ett eller flera ämnen, erhålla vitsord över sina därvid ådagalagda kunskaper. En äldre beteckning på en person som avlagt ekonomisk examen var diplomerad från Handelshögskolan i Göteborg (DHG).

Huvudansvaret låg på Göteborgs stadsfullmäktige, som upplät den byggnad vid Läroverksgatan 6, som tidigare disponerats av Göteborgs handelsinstitut. Handelshögskolan var redan från början nära ansluten till Göteborgs högskola, så till exempel fungerade en professor från Göteborgs högskola som rektor och lärarna var delvis gemensamma. Antalet elever uppgick första året till 11 stycken, passerade 100 stycken 1932 och 500 stycken vid höstterminen 1959, varav 17 kvinnliga.

En gemensam geografisk institution för handelshögskolan och Göteborgs högskola, beslutades av stadsfullmäktige 1929. Anslaget på 32 000 kronor för ändamålet, gjordes ur Wilh. Röhss donationsfond (1926). Handelshögskolan fick statsbidrag från läsåret 1937-38, där anslagssumman fördelades så att staten betalade två tredjedelar och staden den resterande tredjedelen.[6]

Sedan en byggnadsfond upprättades och bidrag lämnats av 56 donatorer, uppgick denna 1948 till över 2 miljoner kronor och arbetet med en nybyggnad inom 22:a kvarteret Husaren i Haga påbörjades 1950. Till inredning av den nya byggnaden anslog Göteborgs stadsfullmäktige 250 000 kronor ur Wilh. Röhss utdelningsfond. Men bygget kunde endast genomföras tack vare att byggnadskommittén vände sig till donatorerna och med hänsyn till byggnadskostnadernas ökning, begärde 30% tillägg på tidigare gjorda donationer.[7]

Den 21 maj 1943 utexaminerades civilekonomer för första gången från Handelshögskolan, i samband med att skolan fyllde 20 år.[8]

Den 11 november 1950 skedde den första doktorsdisputationen vid Handelshögskolan, då lektorn Nils Västhagen försvarade sin avhandling "Inkomst- och utgiftsbegreppen i förvaltnings- och affärsbokföring".[9]

Från krigsslutet till år 1960 växte antalet elever från 400 till 500, och år 1970 uppgick elevantalet till 1 543. Redan under andra världskriget hade handelshögskolan fått rätt att examinera licentiater och år 1950 fick man disputationsrätt.

Handelshögskolan blir statlig

redigera

Den 1 juli 1961 ombildades Handelshögskolan till en statlig högskola efter förhandlingar mellan Kungl. Maj:t, staten och Handelshögskolan, dock hade statsmaktens representanter önskat en total integration med Göteborgs universitet. Skolan integrerades med samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet 1 juli 1971, och man kunde då redovisa totalt 3 605 utexaminerade.

Byggnaderna

redigera
 
Ekonomibibliotekets läsesal.

Styrelsen för Handelshögskolan hade i en skrivelse den 2 december 1938 begärt att stadsfullmäktige skulle ta upp frågan om skolans lokalfråga till prövning. Efter en preliminär utredning, beslutade Drätselkammaren den 8 juli 1941 att tillsätta en beredning med uppdraget att efter samråd med styrelsen för Handelshögskolan inkomma med förslag. På grundval av deras förslag, utarbetade avdelningen för arkitektur vid Chalmers tekniska högskola under ledning av professor Melchior Wernstedt ett antal skissritningar till en ny handelshögskola.

I mars 1944 tillsatte Göteborgs stad en kommitté som skulle utreda frågan om vilken tomtmark som fanns tillgänglig för offentliga institutioner i Göteborg, däribland Handelshögskolan. I en skrivelse till stadsfullmäktige den 12 oktober 1945 anhöll Handelshögskolans styrelse, att stadsfullmäktige skulle besluta att kostnadsfritt upplåta stadsägan nr 8845 i 22:a kvarteret Husaren med adressnummer Vasagatan 3 och Haga Kyrkogata 1, som tomt för uppförandet av en ny byggnad. Vid sitt sammanträde 21 mars 1946 beslöt stadsfullmäktige preliminärt att upplåta det begärda tomtområdet. Efter att en ny stadsplan fastställts av länsstyrelsen den 26 juni 1950, bildades den nya "tomten nr 1 i 22 kv. Husaren", som i areal mätte 3 507 kvadratmeter. Arrangemanget krävde dock en sammanläggning av del av stadsägan nr 8845 och del av stadsägan nr 8844, där grannen Göteborgs Högre Samskola fick göra vissa eftergifter. Samskolan fick avstå cirka fyra meter av sin östra tomtgräns för nybyggets utbredning. Deras vaktmästarbostad revs, men ersattes av en ny på Praktiska hushållsskolans tomt i sydost. Dessutom fick Samskolan sin huvudingång flyttad till Lilla Bergsgatan i söder. Samskolan kompenserades för sin förlust av tomtmark genom att man erhöll en "remsa" av fattigvårdens tomt i söder.[10]

Vid slutet av 1945 överlämnade Mary von Sydow genom ett gåvobrev den 17 december till Handelshögskolan en i värdehandlingar nedlagd donation, motsvarande 500 000 kronor, och i slutet av 1947 uppgick byggnadsfonden till 1 820 062 kronor. Den 5 juni 1947 utformades ett tävlingsprogram för byggnadens utformning, och då tävlingstiden utgick den 15 november 1947 hade 75 tävlingsförslag inlämnats. Prisnämnden gav sitt utlåtande 16 februari 1948, tilldelades första priset ett förslag som anmälts under mottot "Pagina". Förslaget var inlämnat av Stockholmsarkitekterna Sture Ljungqvist och Carl Nyrén, och huvudentreprenör blev Olle Engkvist Byggnads AB. Motivet löd bland annat:
"Det arkitektoniska totalgreppet är förtjänstfullt. Byggnadsgrupperingen, som lämnar en stor del av tomten fri, är god. Önskvärt hade dock varit, att höghuset indragits något från Vasagatan. Den öppna tomtytan delas av det fritt liggande kårhuset i en inre kringbyggd gård, som kan tillföra hela anläggningen ett stort trevnads värde, och en yttre del i anslutning till den granntomt vara i framtiden erforderlig utvidgning förväntas komma att ske. Från kårhusets bottenvåning äro administration och bibliotek lätt tillgängliga, från kårhusets övre våning kan direkt kommunikation med de utmärkt förlagda föreläsningssalarna anordnas. Arkitekturen är knapphändigt redovisad med en rättfram, enkel hållning, dock något torr."

För inredningen beviljade stadsfullmäktige 250 000 kronor ur Wilh. Röhss donationsfond (1948).[11] Byggnadsarbetet påbörjades i november 1950.[12] Vid planeringen av området, antogs att plats för de studerandes cyklar, uppskattades till cirka 300, och för 15 personbilar, varav 5 i varmgarage.

Den 24 oktober 1952 invigdes Göteborgs Handelshögskolas nybyggnad av prins Bertil, på den före detta Lindströmska stiftelsens tomt vid Vasagatan 3/Haga Kyrkogata 1. I sitt invigningstal anförde prinsen bland annat: "Jag är övertygad om att Göteborgs Handelshögskola väl fyller alla de krav på högre utbildning i nationalekonomi m.m. som kan ställas på en dylik läroanstalt, och det är för mig, som har ett stort intresse för vårt lands industri och handel, en särskild glädje att vara här i dag," samt "Göteborg är väl främst att betrakta som en handelns och köpenskapens stad. Att detta dock låter sig väl förena med tanken att hit förlägga en högskola inses väl allmänt numera. Mera märkligt är dock att framsynta män redan för mer än ett halvt sekel sedan klart insåg detta."[13]

 
Sprängkullshemmet 1976, sedan riven för att ge plats till Handelshögskolans tillbyggnad.

Byggnaden i åtta våningar uppfördes efter arkitekterna Sture Ljungqvists och Carl Nyréns ritningar. På tomten låg tidigare det av Victor von Gegerfelt ritade hemmet "Pauvres Honteux", vilket revs 1950. Stiftelsen flyttade 1 december 1942 till en nyuppförd byggnad vid Oxhagsgatan 54 i Kungsladugård.[14] Kostnaderna för nybygget uppgick till cirka 4,3 miljoner kronor, där medlen tillkommit genom donationer av enskilda personer samt företag.[11] Tillbyggnaden av Erséus, Frenning & Sjögren Arkitekter 1994-95, fick hörsalar, Ekonomiska biblioteket och kårlokaler organiserades kring den glasade foajén mot den inre gården. Materialvalen är tegel, anslutet till marken med en lutande stensockel. På det högre huset märks marmor och grönt glas i bröstningarna. Tillbyggnaden består precis som den äldre byggnaden av huskroppar kring en inre gård, förenade med glasade korridorer. Fasaderna är i bulgarisk kalksten, sockeln är av granit, fönster och plåtarbeten i zink. Tillbyggnaden fick Kasper Salin-priset 1995[15][16] och pris för bästa byggnad i Göteborg av Per och Alma Olssons fond 1996.

I juni 2009 påbörjades ytterligare en tillbyggnad, denna gång på innergården. Samma arkitekt som ritade byggnaden 1995, Peter Erséus, står bakom det nya huset. Tillbyggnaderna gjordes med målsättning att bevara den öppna och generösa gården. Tre nya flyglar byggdes därför låga och integrerade i marken, i formen av ett E, med tak täckta av sedummattor och fasader av natursten och glas. Inflyttning blev i juni 2010.[17]

I januari 2020 påbörjades rivningen av tegelbyggnaden.

Utbildning

redigera
Grundnivå (kandidatprogram)

Grundnivå med examen på avancerad nivå (270 hp)

Avancerad nivå, 1-åriga magisterprogram på svenska
Avancerad nivå, 2-åriga masterprogram på engelska (120 hp)
Executive Education
Forskarutbildning

Organisation[18]

redigera
Institutioner
Enheter
  • Institutet för innovation och samhällsförändring
Forskningscentra
  • Centre for Business in Society
  • Centre for International Business Studies
  • Centre for Retailing
  • Centrum för affärssystem
  • Centrum för finans
  • Centrum för hälsoekonomi vid Göteborgs universitet
  • Gothenburg Centre of Globalization and Development
  • Centrum för konsumtionsvetenskap
  • Centrum för regional analys
  • Centrum för turism
  • Centrum för global human resource management
  • Centre for Intellectual Property
Associerade verksamheter
  • Business & Design lab
  • Centrum för Europaforskning (CERGU)
  • Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS)
  • Centrum för hav och samhälle
  • Environment for Development initiative
  • Lighthouse

Gadden

redigera

Gadden är nordens största arbetsmarknadsdagar för ekonomer, jurister, logistiker och miljövetare som anordnas årligen i november och cirka 100 företag ställer ut och besöks av tusentals studenter. Första Gadden genomfördes 1982. 2020 firade Gadden 38 år med temat Shape Your Tomorrow.[19]

GU School of Executive Education

redigera

School of Executive Education vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet bildades 2008. School of Executive Education levererar öppna program, som Executive MBA, och skräddarsydda program för privat och offentlig sektor på en global marknad. Kunderna finns utspridda över hela världen och utbildningar genomförs i bland annat Finland, USA, Indien, Kina och Singapore. School of Executive Education designar utbildningar som kombinerar akademisk tyngd med praktisk relevans, som hjälper kunderna att implementera strategier genom utveckling av nyckelmedarbetare.

Rektorer

redigera

Alumni

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - den inre staden, Andra delen, C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 209-218, 911
  2. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3 s. 279
  3. ^ Göteborgs Kalender för 1860: Göteborgs Adresskalender, Annonskalender och Skeppslista, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1860 s. 121
  4. ^ Ramm (1923) s. 188
  5. ^ Stadsgar för handelshögskolan i Göteborg (SFS 1920:721) (lagen.nu)
  6. ^ Göteborgs Kommunalkalender 1961, red. Alvar Westman, Göteborgs Stads Statistiska Byrå, Wezäta, Göteborg 1961 s. 302
  7. ^ Ny Tid, 25 oktober 1952
  8. ^ Antologia Gothoburgensis: det är en bok i ord och bilder om Göteborg genom tiderna skildrad av samtida författare och konstnärer jämte kronologska anteckningar om viktigare händelser i staden från dess grundläggning, Folke Persson, Agne Rundqvist, Arvid Flygare, Maja Kjellin, Stig Roth, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1953 s. 528
  9. ^ Rundqvist (1982), s. 118
  10. ^ Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, 15 november 1950
  11. ^ [a b] Westman (1961), s. 302
  12. ^ Berglund & Grönfors (1977), s. 68-77
  13. ^ Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, 25 oktober 1952, s. 8f
  14. ^ Rundqvist (1982), s. 62
  15. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s. 121
  16. ^ Guide till Göteborgs arkitektur, professor Claes Caldenby, professor Gunilla Linde Bjur, arkitekt Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor & Forskningsrådet Formas 2006 ISBN 91-86050-67-2 s. 72
  17. ^ Akademiska hus nyhetsbrev juni 2009 Arkiverad 23 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.Akademiska hus nyhetsbrev november 2008
  18. ^ ”Organisation - Handelshögskolan”. Arkiverad från originalet den 15 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120115135918/http://www.hgu.gu.se/organisation/. Läst 16 januari 2012. 
  19. ^ ”gadden.com”. Arkiverad från originalet den 13 november 2019. https://web.archive.org/web/20191113172138/https://gadden.com/. Läst 18 februari 2020. 
  20. ^ Berglund & Grönfors (1977), s. 863
  21. ^ ”Rektorer genom tiderna”. Göteborgs Universitet, Handelshögskolan. Arkiverad från originalet den 13 november 2017. https://web.archive.org/web/20171113113154/http://handels.gu.se/om_handelshogskolan/fakta_ och _historia/rektorer_genom_tiderna. Läst 13 november 2017. 
  22. ^ Handelshögskolan 2008 årsmagasin, sidan 19. Palmelöws tryckeri, 2009
  23. ^ Avanza bank Årsredovisning 2008, sid 86
  24. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Veckans Affärers lista över utbildningsnivå på börsens vd:ar; http://www.va.se/magasinet/2006/14/sa_utbildade_ar_borsens_v/index.xml?__xsl=/templates/list-import-layout.xsl&id=comp:000047ff4f3e:0000007dc2:3c77&__toolbar=0[död länk]
  25. ^ http://www.sp.se/sv/about/company/Documents/Info-till-arsstämma-07.pdf
  26. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100226090919/http://www.samhall.se/om-samhall/1440/Foretagsledning/. Läst 25 april 2010. 
  27. ^ [a b] Axfood:s Årsredovisning 2008, sid 43
  28. ^ http://www.securitas.com/sv/Bolagsstyrning/Koncernledning/Alf-Goransson/[död länk]
  29. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100814074841/http://www.lakemedelsvarlden.se/zino.aspx?articleID=13004. Läst 1 mars 2010. 
  30. ^ Minnesartikel om Ulf G. Lindén, Handelskammarens "Sydsvenskt Näringsliv", nr 1, 2009, sid 5; ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307050739/http://www.handelskammaren.com/fileadmin/user_upload/Om_Handelskammaren/SSNL/SSNL_1.09_final.pdf. Läst 1 mars 2010. 
  31. ^ Berglund & Grönfors (1977), s. 7, 277
  32. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120609084217/http://www.proffice.com/koncern/Om-Proffice/Organisation/Styrelse/. Läst 21 mars 2012. /
  33. ^ H&M Bolagsstyrningsrapport 2008, sid 6
  34. ^ Biografi Dan Sten Olsson, Stena AB:s officiella hemsida; http://www.stena.com/sv/Sphere/About stena sphere/Biografi Dan Sten Olsson.htm Arkiverad 10 december 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  35. ^ Vattenfalls Årsredovisning 2007, sid 56
  36. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 december 2010. https://web.archive.org/web/20101224010834/http://bors.e24.se/bors24.se/site/rikometer/rikometer_detail.page?magic=(cc (post schorling)). Läst 28 februari 2010. 
  37. ^ Investment AB Kinnevik Årsredovisning 2008, sid 8
  38. ^ Borås Wäfveris officiella hemsida; ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811201735/http://www.boraswafveri.se/Swe/about/investor_relations/styrelse_och_revisorer.asp. Läst 6 april 2010. 
  39. ^ http://www.va.se/magasinet/2006/14/sa_utbildade_ar_borsens_v/index.xml?__xsl=/templates/list-import-layout.xsl&id=comp:000047ff4f3e:0000007dc2:3c77&__toolbar=0[död länk]

Källor

redigera
  • Göteborgs donationer - Göteborgs Jubileumspublikationer, del XII, Axel Ramm, Göteborgs Litografiska AB 1923 s. 280
  • Göteborg: En översikt vid 300-årsjubileet 1923, Göteborgs Jubileumspublikationer, del XX, huvudredaktör Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning 1923 s. 868-870
  • Göteborgs kommunalkalender 1951, red. Werner Göransson, utgiven av Göteborgs stads statistiska byrå, Wezäta, Göteborg 1951 s. 361-362
  • Göteborgs historia III: Från industristad till tjänstestad 1920-1995, universitetslektor Kent Olsson, Norstedts Tryckeri, Stockholm 1996 ISBN 91-88384-59-4 s. 286
  • Handelshögskolan i Göteborg 1923-1971 : En minnesbok, redaktion Hadar Berglund och Kurt Grönfors, Västsvenska Akademibokhandeln, Göteborg 1977 ISBN 91-85612-00-6 s. 11, 397
  • Handelshögskolan i Göteborg : Den nya byggnaden vid invigningen den 24 oktober 1952, Göteborg 1952
  • Handelshögskolans årsberättelse 2011

Externa länkar

redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Handelshögskolan_vid_Göteborgs_universitet&oldid=56459560”