Gösta Holmér
Gustaf (Gösta) Rickard Mikael Holmér, född 23 september 1891 i Djursdala, Kalmar län, död 22 april 1983, var en svensk friidrottare som tävlade för Upsala studenters idrottsförening. Holmér specialiserade sig på tiokamp och häcklöpning men tävlade även framgångsrikt i femkamp. Han var far till länspolismästaren Hans Holmér och professorn i romanska språk Gustaf Holmér.
Gösta Holmér | |
Född | 23 september 1891 Vimmerby, Sverige |
---|---|
Död | 22 april 1983 (91 år) Stockholm |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Friidrottare |
Barn | Hans Holmér (f. 1930) |
Redigera Wikidata |
Gösta Holmér | ||
Olympiska spel | ||
---|---|---|
Brons | Stockholm 1912 | Tiokamp |
Svenska mästerskap | ||
Guld | 1913 | 110 meter häck |
Silver | 1917 | 110 meter häck |
Silver | 1920 | 110 meter häck |
Guld | 1912 | Femkamp |
Guld | 1913 | Femkamp |
Guld | 1915 | Femkamp |
Guld | 1917 | Femkamp |
Brons | 1918 | Femkamp |
Guld | 1920 | Femkamp |
Guld | 1913 | Tiokamp |
Guld | 1917 | Tiokamp |
Guld | 1918 | Tiokamp |
Guld | 1919 | Tiokamp |
Biografi
redigeraHolmér avlade studentexamen i Linköping och blev student vid Uppsala universitet 1912, genomgick reservofficersutbildning och blev löjtnant i Göta livgardes (I 2) reserv 1916, varifrån han avgick 1924,[1] var medarbetare i Idrottsbladet 1915–1959, idrottsredaktör på Hufvudstadsbladet i Helsingfors, redaktionssekreterare för finländska Idrottsbladet 1921–1925, chefsinstruktör på Svenska friidrottsförbundet 1925–1957, för friidrott i Olympiska spelen 1928, 1932, 1948, 1952 och 1956 samt medarbetare i Dagens Nyheter från 1960. Holmér är svensk friidrotts stor grabb nummer 19.
År 1912 var han med vid olympiska sommarspelen i Stockholm och blev fyra i tiokamp. Men när segraren Jim Thorpe året därpå blev diskvalificerad för brott mot amatörbestämmelserna, fick Holmér bronsmedaljen. 1982 omprövades Thorpes placering och Holmér återsattes på fjärde plats.[2] I femkampen blev han utslagen efter fyra grenar. 1920 var Holmér åter med i OS då han slutade fyra i tiokampen och blev utslagen i försöken på den korta häcken. I SM har Holmér 10 guld fördelade på femkamp 1912–1913, 1915, 1917 och 1920, i tiokamp 1913 och 1917–1919 samt på 110 m häck 1913.
Holmér gav ut flera instruktionsböcker om friidrottsträning och introducerade träningsformen fartlek, som under efterkrigstiden fick stor internationell spridning.[3]
Gösta Holmérvar son till komministern Carl Johan Holmér. Han är begraven på Djursdala kyrkogård.[4]
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ Holmér, Gösta i Svenska män och kvinnor (1946)
- ^ ”Gösta Holmér”. Sveriges Olympiska Kommitté. https://sok.se/idrottare/idrottare/g/gosta-holmer.html. Läst 9 december 2023.
- ^ Lundberg, Björn (2020). Frontlöparen : Gunder Hägg, hans uppgång och fall. sid. 293. ISBN 978-91-7545-978-3. OCLC 1154658454. https://www.worldcat.org/oclc/1154658454. Läst 13 juni 2020
- ^ ”Gustaf Rickard Mikael Holmér”. Gravar.se. https://gravar.se/forsamling/sodra-vi-djursdala-forsamling/djursdala-kyrkogard/a/gustaf-rickard-mikael-holmer-ea2b4. Läst 12 februari 2024.
Källor
redigera- Holmér, G (Gösta) R M i Vem är Vem?: Stor-Stockholm (andra upplagan, 1962)
- Lundberg, Björn. Frontlöparen: Gunder Hägg, Hans uppgång och fall. Lund: Historiska Media, 2020.
- Gustaf (Gösta) Holmér i Nordisk familjeboks sportlexikon (del 4, 1941)
- Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967
- Friidrottens först och störst. Helsingborg: Stig Gustafson/Forum. 1975
- Svenska Mästerskapen i friidrott 1896–2005. Trångsund: Erik Wiger/TextoGraf Förlag. 2006
- Gösta Holmér på Sveriges Olympiska Kommittés webbplats