Fusarium
Fusarium är ett släkte av svampar i ordningen köttkärnsvampar.[2] Flera arter har sexuella stadier i släktena Gibberella, Haematonectria, Neocosmospora och Albonectria.
| Fusarium | |
_Wollenw._5359729.jpg) Fusarium poae | |
| Systematik[1] | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Svampar Fungi |
| Division | Sporsäcksvampar Ascomycota |
| Klass | Sordariomycetes |
| Ordning | Köttkärnsvampar Hypocreales |
| Familj | Nectriaceae |
| Släkte | Fusarium |
| Vetenskapligt namn | |
| § Fusarium | |
| Auktor | Link (1809) |
Fusarium är vanliga i hela världen och lever i jord, vatten och på växter. Många arter lever som saprofyter på dött organiskt material men släktet innehåller också många växtskadegörare. Fusarium-svampar producerar många sekundära metaboliter vilket inkluderar flera mykotoxiner.[3] Flera Fusarium-arter kan också orsaka opportunistiska infektioner hos människa.[4]
Växtskadegörare
redigeraSläktet har stor ekonomisk betydelse eftersom många arter är växtskadegörare och angriper ett stort antal olika grödor. På stråsäd orsakar ett flertal Fusarium-arter groddfusarios, stråbasröta och axfusarios[5] Andra Fusarium-patogener är jordburna, såsom Haematonectria haematococca (tidigare klassad som Fusarium solani) vilken orsakar rotröta på flera grödor.[6] Inom arten Fusarium oxysporum finns ett antal värdspecifika formae speciales som ger upphov till vissnesjuka på olika grödor. Ett exempel är Fusarium oxysporum f. sp. cubense som orsakar panamasjukan vilken är ett stort problem för bananindustrin.[7][8]
Kladogram
redigera| Nectriaceae |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
-
Fusarium inuti en i sparris-planta, som gröpts ur av larver av Ophiomyia simplex, en art av minerarflugor. -
Tall angripen av fusariosis orsakad av Fusarium circinatum.
Källor
redigera- ^ Link, H.F. 1809. Observationes in ordines plantarum naturales. Dissertatio I. Magazin der Gesellschaft Naturforschenden Freunde Berlin 3(1): 10.
- ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (20 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist”. Species 2000: Reading, Storbritannien. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/fusarium/match/1. Läst 9 september 2018.
- ^ Desjardins, Anne E. (2006). Fusarium mycotoxins: chemistry, genetics and biology. St. Paul: APS Press
- ^ Guarro, J.. ”Fusariosis, a complex infection caused by a high diversity of fungal species refractory to treatment” (på engelska). European Journal of Clinical Microbiology & Infectious Diseases 32 (12): sid. 1491–1500. doi:. ISSN 0934-9723. https://link.springer.com/article/10.1007/s10096-013-1924-7. Läst 9 september 2018.
- ^ Helena Hörberg (2001). ”Fusarium-svampar i stråsäd”. Faktablad om växtskydd (Sveriges lantbruksuniversitet) (103J). Arkiverad från originalet den 15 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160815031517/http://www.slu.se/globalassets/gamla_strukturen/externwebben/nl-fak/ekologi/vaxtskydd/faktablad/faktablad_om_vaxtskydd_103j.pdf. Läst 9 september 2018. Arkiverad 15 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Leslie, J.F.; Summerell, B.A. (2006). Fusarium Laboratory Manual. Ames, Iowa, USA: Blackwell Publishing
- ^ Ploetz, Randy C.. ”Management of Fusarium wilt of banana: A review with special reference to tropical race 4”. Crop Protection 73: sid. 7–15. doi:. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0261219415000228. Läst 9 september 2018.
- ^ ”Svampsjukdom hotar ekologiska bananer”. Tidskriften Extrakt. http://www.extrakt.se/livsmedel/svampsjukdom-hotar-ekologiska-bananer/. Läst 9 september 2018.
