Bjälboätten
Bjälboätten och Folkungaätten är sentida benämningar på en medeltida svensk släkt, som länge tillhörde den svenska makteliten, med centrum i Östergötland och på gården Bjälbo nära Skänninge. Till Bjälboätten räknas en del av de agnatiska ättlingarna till Bengt snivil (1100-talet). Han hade tre kända söner, Birger, Magnus och Karl. Flera medlemmar av ätten var lagmän, biskopar, jarlar och sedermera kungar av Sverige, därefter även av Norge och Danmark. Ättens medlemmar är inte att förväxla med folkungar, en politisk gruppering av stormän och tronpretendenter från framförallt Uppland, som gjorde flera uppror mot kungaättens centralstyre.
| Bjälboätten (Folkungaätten) | |
 Ett av Bjälboättens heraldiska vapen, vars utförande återkommit i flera ättlingars vapen och i Sveriges riksvapen | |
 | |
 Kyrktornet i Bjälbo nära Skänninge, där Birger jarls mor Ingrid Ylva sägs ha haft en vävkammare, känd som "Ylvas valv" | |
| Ursprung | Bjälbo, Östergötland |
|---|---|
| Stamfar | Bengt snivil |
| Adlad | Svensk uradel |
| Framstående | Birger Brosa och Birger jarl |
| Utgrenad i | Bjälboättens lagmansgren, Bjälboättens oäkta gren, Bjälboättens Valdemarsgren |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 1300-talet |
| Svärdssidan | Erik Valdemarsson d.y. |
Bjälboätten dog ut i slutet av 1300-talet med Erik Valdemarsson d.y.
Vapnet
redigeraVapnet med ett gyllene lejon på tre strängar på blå sköld förekom med viss variation inom ätten, ofta med en tre gånger styckad (senare ibland ginstyckad) sköld, vilka återfinns som strängar bakom lejonet i Birger jarls sköld, och som bildar bakgrund till flera andra vapen med lejon inom Bjälboätten, och möjligen härleds ur ett vapen skall ha förts av flera medlemmar inom den Erikska ätten. Detta vapen med bara de tre strängarna, kan även ses på gravtäcket från Holmger Knutssons gravtäcke från 1400-talet,[1] där täckets heraldiskt högra sköld visar tre smala bjälkar (strängar), vilka uppvisar likhet med en vapenbild på ett av Knut Långes mynt.[2][3][4]
Bjälboättens vapen är också än idag en del i Sveriges riksvapen med ett gyllene lejon ovanpå strömmar av silver i huvudsköldens andra och tredje fält.
Namnet Bjälboätten
redigeraNamnet Bjälboätten är ett sentida konventionellt namn, syftande på gården Bjälbo nära Skänninge, som var ättens maktcentrum och det tidigast kända godset i dess ägo. Tidigare kallades den vanligen Folkungaätten i historievetenskaplig, särskilt medeltidsgenealogisk, litteratur, men Bjälboätten anses i dag av medeltidshistoriker vara lämpligare; när medeltida källor nämner "folkungar" handlar det om upproriska stormän, ofta i opposition mot Bjälboätten. "Folkung" betyder 'ättling till Folke', och namnet Folkungaätten förklarades vara efter stamfadern Folke Filbyter, som emellertid efter Sture Bolins forskning inte längre anses kunna säkerställas som historisk person. Beteckningen Folkungaätten infördes 1616 av Johannes Messenius som hämtade uppgifterna om härstamning från Folke Filbyter från en i senare avskrift bevarad 1400-talskälla.[5] Val mellan benämningarna baseras på historievetenskapliga konventioner, egentligen stipulativa definitioner. De kan alltså varken vara rätt eller fel, bara mer eller mindre lämpliga. Konventionerna har uppstått därför att det inte fanns något samtida namn för släkten.
Idén att "folkungar" ursprungligen närmast skulle vara en partibeteckning framfördes först av Rolf Pipping som hans personliga uppfattning, vilken senare stöddes av Erik Lönnroth. Uppfattningen bygger på jämförelser med norska och isländska förhållanden och de där förekommande beteckningarna kuvlungar, ribbungar och sturlungar med flera. Erikskrönikan, författad mellan 1250 och 1319, kallar folkungarna för folkunga rote, det vill säga en grupp eller ett parti inom det svenska högfrälset på 1200-talet. Ännu in på tidigt 1900-tal har begreppet använts om avdelning i politiskt parti. [6]
Släkten brukar indelas i ett antal grenar, men med Bjälboätten avses oftast den gren som utgick från Birger jarl och i ett antal generationer från och med Birgers son Valdemar Birgersson kom att inneha kungamakten.
Svenska kungar och drottningar av Bjälboätten
redigeraKungar, samtliga härstammade från Birger jarl:
- Valdemar
- Magnus Ladulås
- Birger
- Magnus Eriksson (även Magnus VII av Norge)
- Håkan Magnusson (även Håkan VI av Norge)
- Erik Magnusson
Drottningar:
- Ragnhild (enligt teori av Sven Lagerbring)
- Ingegärd Birgersdotter
- Katarina Sunesdotter
Släktträd
redigeraBjälboättens kungliga gren
redigera
Endast den kungliga grenen har medtagits. Sidogrenar, liksom döttrar och ej till vuxen ålder levande söner, har markerats med brutna linjer. Kungar och regerande drottningar har markerats med fetstil. Personer med osäker historisk existens har markerats med frågetecken.
Bjälboättens Valdemarsgren
redigera
| Kung Valdemar Birgersson av Sverige | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Erik Valdemarsson (d. 1261) | Ingeborg grevinna av Holstein | Erik Valdemarsson d.ä. | Marina g Rudolf von Diepholz | Rikissa drottning av Polen g Przemyslaw II av Polen | Katarina död 1283 | Margareta Nunna | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Valdemar Eriksson | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Erik Valdemarsson d.y. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bjälboättens lagmansgren
redigera
| Magnus Minnesköld (se ovan) | Ingrid Ylva (se ovan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Bengt Magnusson (se ovan) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Magnus Bengtsson | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Margareta | Bengt Magnusson | Sigrid den fagra | Ulfhild Magnusdotter | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Magnus Bengtsson | Ingeborg Bengtsdotter | Ramborg Bengtsdotter | Katarina Bengtsdotter | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Bjälboättens oäkta gren
redigera
| Birger jarl (se ovan) | okänd kvinna | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Gregers Birgersson | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Knut Gregersson | Magnus Gregersson, tre giften: 1 Ragnhild Erlandsdotter (Finstaätten) 2 Ingegärd Filipsdotter (Rumbyätten) 3 dotter till Karl Tjälfvesson (Fånöätten) | Karl Gregersson | N Gregersotter, gift med Filip Ingevaldsson (Örnsparre) | N Gregersdotter, möjligen mor till drotsen Mats Kettilmundsson | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Peter Magnusson | Gregers Magnusson drots 2 ggr 1330-talet | Ingeborg Magnusdotter g Karl Dansson (Stjärnbjälke) | Margareta Magnusdotter Nunna i Sko kloster | Kristina Magnusdotter domina Cristina | Knut Magnusson predikarbroder i Sigtuna | Karl Magnusson | Johan Magnusson lagman | Helena Magnusdotter | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Magnus Gregersson svensk ståthållare i Skåne lagman i Uppland | Bengt Karlsson | Filip Karlsson slottsfogde, riksråd | Ingegärd Johansdotter g Trotte Pedersson (Eka) g Henrik Reventlow | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Gregers Bengtsson hövitsman Örebro slott | Cecilia Filipsdotter g Nils Kurke | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Bengt Gregersson | Erik Gregersson | Birgitta Gregersdotter | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Se även
redigeraReferenser
redigeraNoter
redigera- ^ Harrison (2002) sid. 157
- ^ Bjälboätten i Svenskt biografiskt lexikon
- ^ Jan Svanberg i Furstebilder från Folkungatid 1987 ISBN 91-85884-52-9 s. 92
- ^ Holmger Knutssons gravtäcke av textil Historiska Museets samlingar
- ^ Harrison, Dick (2002). Jarlens sekel. sid. 176-179
- ^ Svenska Akademiens ordbok: rote (tryckår 1959)
Källor
redigeraExterna länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Bjälboätten.