Västerbottens försvarsområde (Fo 61) var ett försvarsområde inom svenska armén som verkade i olika former åren 1942–2000. Försvarsområdesstaben var förlagd i Umeå garnison i Umeå.[1]
| Västerbottens försvarsområde (Fo 61) | |
 Vapen för Västerbottens regemente tolkat efter dess blasonering. | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Västerbottens försvarsområde |
| Datum | 1942–2000 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Försvarsområde |
| Roll | Försvarsområdesregemente |
| Del av | Västerbottens regemente [a] |
| Storlek | Regemente |
| Högkvarter | Umeå garnison |
| Förläggningsort | Umeå |
| Befälhavare | |
| Försvarsområdesbefälhavare | Per-Ove Eriksson [b] |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
| Truppslagstecken m/1960 | .jpg) |
| Förbandstecken m/1960 | .jpg) |
Historia
redigeraVästerbottens försvarsområde bildades den 1 oktober 1942 som Umeå försvarsområde och var direkt underställd militärbefälhavaren för VI. militärområdet. Från att försvarsområdet bildades fram till den 30 september 1966 hade försvarsområdet gemensam stab med Storumans försvarsområde. Från den 1 oktober 1966 uppgick Storumans försvarsområde i Umeå försvarsområde som då i praktiken motsvarade geografiskt hela Västerbottens län.[1]
I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, sammanslogs Västerbottens regemente med Umeå försvarsområde (Fo 61), som med sammanslagningen bytte namn till Västerbottens försvarsområde. Från den 1 juli 1973 bildades försvarsområdesregementet I 21/Fo 61. Inom Västerbottens försvarsområde blev Västerbottens regemente ett A-förband (försvarsområdesregemente) och Norrlands dragoner (K 4) blev ett C-förband. Västerbottens regemente fick det samlade mobiliserings- och materialansvaret inom försvarsområdet, medan B- och C-förbanden svarade endast som utbildningsförband.[2]
Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att samtliga försvarsområdesstaber skulle avvecklas, vilket inkluderade Västerbottens försvarsområde.[3] Västerbottens försvarsområde kom därmed att upplösas och avvecklas den 30 juni 2000. Som stöd till hemvärn och frivilligverksamheten inom före detta Västerbottens försvarsområde bildades militärdistriktsgruppen Västerbottensgruppen.
Förläggningar och övningsplatser
redigeraNär försvarsområdet bildades samlokaliserades dess stab med staben för Storumans försvarsområde på Västra Esplanaden 11 i Umeå. Från 1943 Nygatan 47. Från den 2 juli 1951 var staben lokaliserad till Skolgatan 57. Från 1961 var den förlagd till Västra Esplanaden 23. Den 1 juli 1973 flyttades staben till regementsområdet vid Hissjövägen.[1] Förutom stab i Umeå så har försvarsområdet varit lokaliserade på en mängd olika orter och platser i Västerbottens län.
Förbandschefer
redigeraFörbandschefen titulerades försvarsområdesbefälhavare och fick i samband med OLLI-reformen tjänstegraden överste 1. graden.
- 1942–1949: Överstelöjtnant Axel Fritiof Fredlund
- 1949–1956: Överste Yngve Hallgren
- 1956–1968: Överste Hakon Julius Leche
- 1968–1973: Överste Stig Sjögren
- 1973–1976: Överste 1. graden Nils de Verdier
- 1976–1981: Överste 1. graden Dick Löfgren
- 1981–1983: Överste 1. graden Olof Dackenberg
- 1983–1990: Överste 1. graden Olof Forsgren
- 1990–1993: Överste 1. graden Jan Lindström
- 1993–1999: Överste 1. graden Anders Kihl
- 1999–2000: Överste Per-Ove Eriksson
Namn, beteckning och förläggningsort
redigera
|
|
Se även
redigeraReferenser
redigeraAnmärkningar
redigera- ^ Åren 1942–1966 var staben fristående och underställd chefen för VI. militärområdet, åren 1966–1973 chefen för Övre Norrlands militärområde, åren 1973–2000 chefen för Västerbottens regemente.
- ^ Per-Ove Eriksson blev sista försvarsområdesbefälhavare för försvarsområdet.
Noter
redigera- ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 76
- ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1973:75”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW0375. Läst 15 juli 2019.
- ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 15 juli 2019.
Tryckta källor
redigera- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6